Politik

Varför syns och hörs aldrig filosofer i den amerikanska samhällsdebatten?

Det finns en markant skillnad mellan den offentliga debatten i Sverige och USA som jag inte tror har uppmärksammats i den svenska pressen.

Det man först märker är att den svenska samhällsdebatten ligger flera dussin decibel lägre än den amerikanska, främst för att den saknar de rent mentalsjuka avgrundsvrålen som dagligen kommer från den bindgalna amerikanska hathögern med namn som Rush Limbaugh och Glenn Beck. Glenn Beck liknade som bekant offren för terrorattentatet på Utøya i Norge vid nazister. På den nivån ligger idag också en förvånansvärt stor del av den politiska debatten kring Obamas försök att införa ett aldrig så blygsam sjukförsäkringsprogram, som Sarah Palin kallade “dödspaneler” som skulle utföra eutanasi på miljoner amerikaner.

Med ett sånt samhällsklimat är det inte svårt att förstå att den tidigare så stolta supermakten USA idag är på fallrepet, och då har vi inte ens tagit upp tepåserepublikanerna.

Men det underliga är att mitt i all den politiska högerextremism som har en så framträdande plats i dagens USA, så har USA än så länge i alla fall, antagligen lika många framstående filosofer som resten av världen. Men de filosoferna sitter gömda på universitet som Stanford, Berkeley, Harvard, Princeton, Yale osv. Och där varken syns eller hörs dom, med mycket få undantag, i samhällsdebatten.

Trots sin storlek har USA t.ex ingen motsvarighet till Sveriges Radios ypperliga program Filosofiska Rummet och när den brittiske filosofen gjorde sin berömda TV-serie Men of Ideas på 1970-talet , som även finns i bokform, så gick den över hela Europa och delar av Asien. Det enda land där det var helt omöjligt att visa serien, var USA!

Så när jag plötsligt ser den svenske filosofen Torbjörn Tännsjö skriva i Dagens Nyheter om :Ett Öppet samhälle kräver ansvar för det egna ordet – DN.SE så kan jag bara undra varför det är helt omöjligt för amerikanska filosofer att få plats i den amerikanska debatten. Det är ju knappast så att man saknar ämnen att debattera: som den amerikanska utlandsskulden, det katastrofala amerikanska sjukvårdssystemet, den sönderfallande infrastrukturen, den helt undermåliga skolan, alla utlandskrig, de gigantiska koldioxidutsläppen mm.

Så här skriver Tännsjö b.la.:

Filosofiprofessor: Rätten att provocera är självklar i ett öppet samhälle, men oskyldiga människor kan bli offer för illgärningar som andra oavsiktligt kan ha uppmuntrat. Att någon är ansvarig för ett terrordåd betyder inte med automatik att andra inte bär något ansvar för det inträffade. Politik kan leda till skillnader och utanförskap och utgöra grogrund för högerextremism av Anders Behring Breiviks art. Rätten att provocera är självklar, men när någon står med fingret på avtryckaren kan satiren kännas problematisk. Också jag har ett ansvar, inte bara för vad jag tänker och säger, utan också för hur det kan tänkas uppfattas och utnyttjas av andra. Men om jag ålägger mig självcensur för att inte ge ideologisk näring åt personer som Breivik så har det öppna samhället fått stryka på foten, skriver Torbjörn Tännsjö.

Men här i USA är en lugn och sansad diskussion där man inte bara stället sig upp och vrålar så högt man överhuvudtaget kan utan faktiskt försöker förstå sina meningsmotståndare helt och totalt omöjlig.

Nu finns det debattörer av rang även i USA. Nobelpristagaren Paul Krugman och ekonomen Robert Reich skriver initierat om ekonomi. På IT-området finns det hur många bra skribenter som helst, liksom på kulturområdet med bokrecensenter som New York Times Michiko Kakutani och ett flertal konstrecensenter, men i de stora debatterna, om USA:s framtid som angår alla, om moraliska frågor, om utlandskrigen, där lyser kunniga och initierade debattörer nästan helt med sin frånvaro. Där härskar en debattnivå som mest påminner om den i Bürgerbräukeller under Hitler-regimen.

Och då går det som det går. En supermakt som inte lyssnar till sina filosofer kommer förr eller senare att falla.

Axplock från den nordiska pressen:

Nyheter – Nyheter,DN.se – Kultur & Nöje – Senaste, SvD – Senaste nytt, SvD – Utrikes, Helsingborgs Dagblad: Nyheter, mobil.gp.se – NYHETER

[tags]Torbjörn Tännsjö, Filosofi i Sverige och USA, Swedish philosophy, Samhällsdebatt i USA och Sverige, Samhällsdebatt och Filosofi[/tags]

5 thoughts on “Varför syns och hörs aldrig filosofer i den amerikanska samhällsdebatten?

  1. Max

    Jag tycker Lennart har en poäng. Bristen på galna utrop från politiker i Sverige har med vårt samhällsklimat att göra. Vad hjälper det att de bästa filosoferna finns i USA när deras politiker är helt borta?

  2. Christer W

    Per A, ha i bakhuvudet att det är ofta är bara klippta delar av t.ex. Tännsjö tankar som presenteras oss. Inte så sällan är de tagna ur sitt sammanhang för att det blir fläskiga rubriker.
    Även det att många tror att när en filosof beskriver en existerande företeelse så tror de att det också är filosofens uppfattning om hur det ska vara.
    I själva verket kan filosofen ha en helt annan uppfattning om hur det ska vara.

  3. Björn Nilsson

    Man kan väl inte säga att mer filosofiintresse har skyddat Europa från att göra väldigt dumma saker? Men hade Hitler och tyskarna lyssnat till budskapet från Nietzsche kanske världen sett annorlunda ut. (Föga känt faktum, men Nietzsche torgförde åsikter som gjorde honom fullständigt omöjlig som nazistisk filosof-ikon. Nassarna fick dras med den oläsbare Heidegger i stället.)

    En del av den USAmerikanska filosofiska traditionen kallas så vitt jag vet “pragmatism”, och det tänkandet är väl inte lika spännande som vad andra delar av världen presterar. “Funkar det så funkar det”, låter det ungefär som. Någon har påstått att Obama finns i den traditionen, jag vet inte om det stämmer. Hur som helst så verkar den allmänna stämningen i USA inte uppmuntra folk som försöker tänka lite längre än vad den egna näsan räcker.

  4. Per A.

    Bortsett från Tännsjö, så hörs mycket få filosofer i det svenska politiska samtalet. De som hörs, inklusive Tännsjö, gör det mest för att de torgför extrema och ofta direkt korkade åsikter. Se även: Roland Porier Martinsson…

Comments are closed.