Politik

Vad kan du om Drew Houston och det heta datormolnföretaget Dropbox?

Klicka på pilen för att spela videon.

San Francisco-företaget Dropbox på 760 Market Street på gränsen till San Franciscos heta IT-distrikt i SoMa, South of Market Street, är ett till synes nästan trivialt företag med 70 anställda och en enda produkt som gör det lätt att spara filer i datormolnen.

Men Dropbox är viktigare än man tror. Orsaken är att idag så använder allt fler människor surfplattor och mobiler och har växande behov av att snabbt och effektivt kunna spara data i datormolnen.

Vilket är orsaken till att Dropbox, som bl.a. används av mig och Carl Bildt, idag har en värdering på hela fyra miljarder dollar, och ett tag verkade det som om Dropbox skulle vara värt fyra ggr så mycket.

Victoria Barret skriver i Forbes 28:årige grundare Drew Houston och hans heta företag: Dropbox: The Inside Story Of Tech’s Hottest Startup – Forbes

…What Houston does is Dropbox, the digital storage service that has surged to 50 million users, with another joining every second. Jobs presciently saw this sapling as a strategic asset for Apple. Houston cut Jobs’ pitch short: He was determined to build a big company, he said, and wasn’t selling, no matter the status of the bidder (Houston considered Jobs his hero) or the prospects of a nine-digit price (he and Ferdowsi drove to the meeting in a Zipcar Prius).

Dropbox’s ascent has been just as stunning. The 50-million-user figure is up threefold from a year ago, and it has solved the “freemium” riddle, with revenue on track to hit $240 million in 2011 despite the fact that 96% of those users pay nothing. With only 70 staffers, mostly engineers, Dropbox grosses nearly three times more per employee than even the darling of business models, Google. Houston claims it’s already profitable but won’t reveal margins.

Det är så här som ett av San Franciscos och Silicon Valeys allra hetaste IT-företag ser ut, ett infrastrukturföretag som självaste Steve Jobs var beredd att betala 800 miljoner för.

Apples iCloud är ett försök att konkurrera ut Dropbox, men jag är inte så säker på att man kommer att lyckas eftersom Dropbox redan har många användare.

Drew Houston och Dropbox problem är att man måste växa från vad Steve Jobs kallade en “feature”, alltså en funktion, inte en produkt till ett företag med flera patent-skyddade produkter. Kan man det kan Dropbox mycket väl komma att kunna tävla med Facebook och Twitter. Men det är ett stort steg från att spara filer i datormolnen till något mer genomgripande.

Vi får se framöver. Under tiden är Dropbox, definitivt en av en ny våg av heta startupföretag i San Francisco och Silicon Valley.

Axplock från den nordiska pressen:

ITavisen.no,ITavisen.no,Nyheter – Nyheter,SvD – Senaste nytt

Länkar:Amazon Elastic Compute Cloud The Xen virtual machine monitor, Open Cloud Manifesto, Mosso, RightScale, Salesforce

[tags] Cloud Computing, Datormoln, Amazon EC2, RightScale, Amazon Cloud, Bitnami, LongJump, SalesForce,Dropbox, [/tags]

7 thoughts on “Vad kan du om Drew Houston och det heta datormolnföretaget Dropbox?

  1. Johnny

    Lennart, “ancestry” betyder väl släktskap eller liknande. Med hänsyn till att ca 1 miljon mest fattiga svenskar utvandrade 1848-1924 till Amerika så är det väl inte orimligt att tänka sig att det finns fyra miljoner med svenskt ursprung i USA. Det handlar alltså inte bara om dig och 49.999 nyutvandrade svenskar. Milton Friedman angav siffran 6.7% enligt rapporten och han brukar ju veta vad han snackar om.

    Läs gärna rapporten, den är ganska kort med full av intressanta uppgifter om Sveriges utveckling och historia.

    Christer W, Intressant, kul att läsa om gamla Sverige.

  2. Christer W

    Johnny, du glömde de tionde. Det var också en skatt. Det fanns en hel drös skatter och avgifter utöver statsskatten, t.ex. till socken och häradet. Dessutom fanns det militära systemet där bönder, byar, städer skulle hålla indelta soldater.

    När det gäller den marina delen var allmogen redan på medeltiden inordnade i skeppslag. De hemman som ingick i skeppslagen skulle under krigstider tillhandahålla krigsskepp, utrustning och manskap.
    I början på 1600 kom Båtsmanshållet, 4 kompanier sattes upp, om vardera 400 man. Två i Finland, Nylands- och Åbo läns kompanier, ett på Åland,Ålands kompani, samt i Uppland, Värmdö kopmani.

    Bönderna som skaffade och underhöll en båtsman kostnadsfritt skulle erhålla ett mindre hemman för båtsmännen. Det skulle underlätta värvandet. Fyra skatte- eller kronobönder skulle hålla en båtsman.

    År 1629 reglerades i ett avtal hur landets städer skulle förse flottan med båtsmän. Fem år senare, 1634 upprättades ett liknande avtal för landsbygdens socknar.

    Flottan var med andra ord tidigt ute med ett system som till stora delar kom att likna det yngre indelningsverket som infördes 1682.

    Det är mycket troligt att dåtidens sammanlagda skatte- och avgiftstryck var betydlig större än i dag.

  3. San

    Det spelar ju en vansinnig roll vilka som flyttar, enligt US Census Bureau är medelinkomsten för:

    1. Indier $88,538
    2. Fillipinos $75,146
    3. Kineser $69,037
    4. Japaner $64,197
    5. Koreaner $53,025

    Det säger bara något om vilka indier som sökt sig till USA, jag skulle förmoda att det samma gäller för svenskarna.

    Satte man sig på en båt för 100 år sedan i hopp om att få en bättre levnadsstandard så var man förmodligen:

    1. Risktagare
    2. Optimist

    i indiernas fall:

    1. Ingenjör
    2. Läkare

  4. Johnny

    Lennart, vet ej exakt definition på “ancestry” men det rörde sig om ca 4 miljoner, så urvalet är ganska stort. Jag tycker jämförelsen är mycket intressant, att andelen fattiga svensk-amerikaner är exakt lika stor som andelen fattiga svenskar (ej invandrare), dvs 6.7%. Samt att framgången är kulturellt betingad.

    Jag skrev före (S) fick makten, eftersom det är en så vanlig myt att (S) “byggde landet”. Det var naturligtvis våra mycket framgångsrika entreprenörer som byggde landet och det inträffade runt 1900-talet. Då var skatterna låga (10% av BNP) och marknaden friare. Sverige har vad jag kan komma på inte skapat något nytt storföretag sedan 1970-talet. Vi behöver skapa många nya företag för att skapa många nya jobb, i princip skulle vi behöva 1 miljon ny arbeten för att 500.000 arbetslösa och 500.000 övertaliga i offentlig sektor skall få riktiga arbeten i den produktiva privata sektorn.

    1. Lennart

      Johnny: håller med om att kulturen sätter sin prägel på oss, något som Max Weber skrev om i sin nu klassiska The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism redan 1904.

      Men antalet fast bosatta Sverige-födda människor i USA ligger på omkring 50 000 så det är det material man har att mäta den här hypotesen på, inte fyra miljoner.

      Sedan är ju helt omöjligt att få fram siffror om hur många av dessa 50 000 som “är fattiga” eftersom det skulle kräva att man uppsökte varenda
      en av dom och sen fick dom att gå med på att offentliggöra sina inkomster. Väldigt långsökt.

      Men som sagt, den kulturella delen är jag med på.

  5. Johnny

    Huston gillar tydligen sitt företag. Duktig kille.

    Läste precis en forskningsrapport om svenskar i Sverige och svenskar i USA som
    presenterade en hel del information, lite utanför ämnet, men ekonomi, entreprenörskap, invandring handlar det i alla fall om:

    “If Americans with Swedish ancestry were to form their own country, their per capita GDP would be $56 900, more than $10 000 above the earnings of the average
    American. This is far above the Swedish GDP, at $36 600 per capita. Swedes living in the US are thus approximately 53 percent more wealthy than Swedes (excluding immigrants) in their native country.”

    I USA var 6.7% av svenskarna fattiga och i Sverige var 6.7% svenskarna fattiga. Författaren anser att grundorsaken till svenskars ekonomiska framgångar var främst kulturellt betingad av Lutheransk protestantism. Sedan konstaterar han att Sverige var som framgångsrikast med att starta och utveckla världsföretag när skatterna var låga och marknaden friare, dvs före (S) tid vid makten.

    http://www.libera.fi/wp-content/uploads/2011/10/Libera_The-Swedish-model.pdf

    1. Lennart

      Johhny: Tack för den intressanta om än något luddiga källan. Utan att vara alltför kritisk vill jag bara påpeka att “Americans with Swedish ancestry” kan betyda vad som helst. Vill man vara vetenskaplig bör man mäta svenskfödda amerikaner. Och att “Sverige var som framgångsrikast med att starta och utveckla världsföretag när skatterna var låga och marknaden friare, dvs före (S) tid vid makten” är klart en partipolitisk partsinlaga. Hur sjutton mäter man sånt? Vilka parametrar och ramar använder man?

Comments are closed.