Politik

Hur globaliseringen påverkar USA, hur kommer USA 2.0 att se ut?

Globaliseringen ses ofta som ett amerikanska fenomen, men globaliseringen har kanske slagit hårade mot USA än mot de flesta andra länder. Bara det faktum att hela USA:s en gång så stolta industriområde i Mellanvästern nu har fått ett nytt namn “Rostbältet”, säger rätt mycket om hur få växlar USA faktiskt har dragit på globaliseringen.

Wall Street Journals David Wessel visar i siffror hur globaliseringen har påverkat sysselsättningen i USA: U.S. Firms Keen to Add Foreign Jobs

The faster growth abroad was concentrated in emerging markets, such as China, Brazil, India and Eastern Europe, according to economists Kevin Barefoot and Raymond Mataloni, of the U.S. Commerce Department.

In the 2000s, as the government reported in April, the firms cut their work forces in the U.S. as they expanded them abroad. The latest data show that the firms cut 864,600 workers in the U.S. between 1999 and 2009 and added 2.9 million workers abroad.

Det här är något jag ser runt omkring mig här i Silicon Valley där de flesta startupföretag, när de växer uppemot något hundratal anställda börjar utlokalisera utvecklingsarbetet till Indien och Kina.

Det är sällsynt att man träffar på ens ett mindre IT-företag utan kontor i BRIC-länderna.

Nu har orsakerna till utlokaliseringen förändrats under de senaste fem åren. Först var det för att pressa ner lönerna, idag är till stor del för att komma in på de allt viktigare marknaderna i BRIC-länderna.

Men om man till globaliseringen också lägger att hundratusentals jobb nu ersätts av automatiserade datasystem (samma problem som Sverige kommer att få dras med) så inser man att USA kommer att få dras med hög arbetslöshet i decennier framöver. Och det kommer att tvinga fram ett helt nytt USA. M.a.o. man måste faktiskt börja satsa på skolorna istället för att skära ner skolbudgeterna och öka antalet elever i varje klass.

Förr om åren gick det utmärkt eftersom man importerade färdigutbildat arbetskraft och på det sättet sparade miljarder i skolkostnader. Men i det nya USA så kommer antalet arbetslösa att växa. Och frågan är om ens USA kan överleva med en växande underklass på dåligt utbildade långtidsarbetslösa människor.

Och utan fortsatta utlandskrig så kan inte ens Pentagon erbjuda de arbetslösa en hemvist.

Någon gång under de närmaste 20 åren måste USA reformeras från grunden. Gör man inte det kommer USA att stå vid avgrundens rand betydligt snabbare än de flesta tror.

Axplock från den nordiska pressen:

Nyheter – Nyheter, Utrikesrapportering från Sverig, Utrikesrapportering från Sverig

[tags] Eurozone-Debt-Crisis , Globalization , Oecd , Supply Chain , Business News[/tags]

8 thoughts on “Hur globaliseringen påverkar USA, hur kommer USA 2.0 att se ut?

  1. San

    Lennart

    Bosse skrev det jag menar, import&export kommer att minska med dyrare olja. Således kommer allt mer av det som konsumeras att produceras lokalt. Rena industrivaror, jordbruk osv. Det är nog trenden vi kommer att få se närmaste årtiondet. Vad som händer sen är rena gissningar.

    Jeff Rubin skriver mycket om det, kolla upp honom du kommer att tycka det är intressant.

  2. Bosse

    Säkert kommer dom att återhämta sig framöver, men i så fall endast om dom kan utveckla tjänster som är billigare och effektivare än vad Kina, Indien, Vietnam och Brasilien kan erbjuda. Eller givetvis om tjänsterna är lokala.

    Ja men Lennart menade inte San att den långväga importen av varor kommer att öka bli mycket dyrare när oljepriset med tiden bara blir högre och högre, och att det därmed återigen kommer att bli mer lönsamt med lokal produktion. För mig låter det som ett mycket troligt scenario om man nu inte hittar ett fullvärdigt alternativ till fossila bränslen, men för tillfället har jag svårt att se vad det skulle vara.

    Tjänster, internet och datormoln är nog bra och en viktig ingrediens i globaliseringen men de fossila bränslena är de facto själva hjärtat i det globala samhället, det är de som pumpar omkring allt från land till land och får det hela att fungera.

  3. San

    Dock måste energin finnas, i den här konjukturen har inte energieffektiviseringar och nya oljekällor räckt. Oljan är för dyr och lågkonjukturen ett faktum redan tre år efter den förra.

  4. roger

    Visst mer produktion automatiseras, jag tror dock att det kompenseras av:
    *Antalet konsumenter i världen ökar i högre takt än någonsin.
    *Antalet nya prylar ökar i högre takt än någonsin.
    *Antalet prylar per konsument i världen ökar i högre takt än någonsin.

    Vi har i årtusenden sett olika effektiviseringar inom produktion och tillverkning, vilket alltid kompenserats av dessa bl.a. tre faktorer. Att vi nu har en lågkonjunktur tror jag inte komma rubba detta på lång sikt.

    Kuriosa: Varje tre och en halv timme öppnar det en ny Seven Eleven någonstans i världen.

  5. San

    Lennart

    “Globalisering” låter mer som en effekt av att världen bortom väst också industrialiserades. Du borde läsa något av Jeff Rubin, peak oil är ett faktum och tills någon ersättning har hittats så är det troligaste att “rostbältet” återindustrialiseras detta decenniet eftersom export blir allt dyrare. Olja hann över $100 precis när återhämtningen påbörjats, nästa gång kanske olja kommer över $100 innan vi ens är ur lågkonjukturenn, så kommer det nog att fortsätta de kommande 15-20 åren, tills sol, vind, kärnkraft, bränslesnål teknologi och ett samhälle som är bättre anpassat för en värld utan billig olja har utvecklats.

    Men innan dess tror jag du får se 10-15 år där vi exporterar allt mindre än vad vi gjort de senaste åren.

    1. Lennart

      San: Oljan spelar givetvis en nyckelroll i globaliseringen. Vad jag ser när jag tänker på globaliseringen är Internet och datormolnen, dvs att företag i BRIC-länderna kan erbjuda tjänster i första världen, och givetvis tvärtom. Och därför är jag inte säker på att oljepriserna nödvändigtvis kommer att påverka hur rostbältet chanser till återhämtning. Säkert kommer dom att återhämta sig framöver, men i så fall endast om dom kan utveckla tjänster som är billigare och effektivare än vad Kina, Indien, Vietnam och Brasilien kan erbjuda. Eller givetvis om tjänsterna är lokala. Men jag vill inte låta påskina att jag på något sätt behärskar det här området.

  6. Björn Nilsson

    USA är delat. Den kända en-procenten i toppen tjänar på globalisering som innebär att industrier flyttar ut och ger vinster till enprocentarna, alternativt att man fifflar inom spekulationsbranschen och har statlig uppbackning vad man än hittar på. Ytterligare några procent som jobbar direkt för toppskiktet kan klara sig bra. Resten får väl sticka och brinna, eller vad de nu kan hitta på.

    “Rostbälte”? – Tittar man på en karta över järnbruk som någon gång funnits i Sverige (någonstans har jag sett en sådan) var det en väldig massa prickar. Men idag är så gott som alla bruk nedlagda. Problemet är inte bara att industrier av olika anledningar faller för åldersstrecket, det kan vara än värre om det inte finns beredskap och möjlighet att parera omställningskriser och göra andra saker. Den plågsamma historien med Saab visar hur jobbigt det blir när man skjuter den oundvikliga nedläggningen framför sig utan att i stället fråga “vad annat än bilar kan vi göra med de här resurserna?”

Comments are closed.