Politik

Lampedusa, Gorbatjov och Bill Gates, ingen plats för skattefinansierade “kungligheter” i det moderna meritrokratisamhället

Historien straffar den som inte förändrar sig”, som Mikhail Gorbatjov påpekade för Erich Honecker i Berlin 1989, strax innan Berlinmuren föll. Honecker vägra att lyssna på historiens vingslag och sopades bort från makten några veckor senare.

“If we want things to stay as they are, things will have to change” skrev den italienske författaren Giuseppe Tomasi di Lampedusa, berömd för sin bok Leoparden.

IT-miljardären Bill Gates, en av världens absolut rikaste män, har som bekant vägrat att ge sina barn det miljardarv som skulle ha gjort det möjligt för dom att leva lyxliv utan att lyfta ett finger under resten av sina liv. De får en gedigen utbildning men sen får de börja om från början med två tomma händer.

Tre insikter till samma sanning. I det snabbt förändrade globaliserade meritokratisamhälle vi lever i så måste vi anpassa oss och förändra oss, skaffa oss gångbar utbildning och spetskompetens.

Vi kan inte, som den helt otidsenliga familjen Bernadotte sticka huvudet i sanden och kategoriskt kräva att få fortsätta att leva på socialbidrag i alla framtid. Socialbidrag som går till.. ja till vad då precis? Det är hemligt visar det sig.

Precis som Bill Gates hade kungen mycket lätt krävt att hans barn skulle avstå från skattemiljonerna i “apanaget” och skaffat sig en egen karriär i tiden. Men så har som bekant inte skett.

Victoria kommer t.ex. med all sannolikhet inte att få överta sin fars helt otidsenliga yrke förrän hon är närmare de 60. Men trots det har hon tydligen för avsikt att leva på skattepengar tills dess. Inte bara det, hennes man lever nu också på skattepengar, och får dessutom sex miljoner i “utbildningsbidrag”. Vilket måste göra honom till Sveriges i särklass dyraste student.

Och trots alla fördelar och möjligheter så har Victoria aldrig lyckats åstadkomma mer än en studentexamen under en tid när allt fler svenskar, inklusive min egen dotter, har en mastersexamen. Utan varje form av incitament blir det så. Syltburken är ständigt öppen för de kungliga.

Den idag 32:årige Carl Philip sysslar med, ja med vad då, ingen verkar riktigt veta, men vad det en är så står skattebetalarna för notan. Liksom lillsyrran Madde i New York som även hon får skattepengar.

Nu tyder ingenting på att den historielösa och högrojalistiska Alliansregeringen kommer att överge familjen Bernadotte, men resultatet kommer att bli fortsatta friktioner och fortsatta skandaler.

Vi kan inte betala ut skattemiljoner till en liten otidsenlig familj utan att i gengäld ställa några som helst krav.

Ett synnerligen enkelt första steg till att införa republik är att riksdagen med omedelbart verkan tar bort apanaget från alla utom för kungen själv.

Nästa steg är sen att häva kungens åtalsfrihet. Som bekant fick den tyske presidenten nyligen avgå, men sånt behöver varken den svenske monarken eller hans äldsta dotter och hennes man oroa sig för. De står nämligen alla över lagen och kan fritt begå precis vilka brott som helst, utom att byta religion!!! Kungen kan mörda – utan att få straff Expert: Han kan aldrig bli avsatt

Med de två åtgärderna kan man sen i lugn och ro övergå till republik. Vi kan inte fortsätta att slänga bort skattemiljoner på arbetsföra “kungabarn” och deras gemåler, skattemiljoner som endast är avsedda för statschefen och dennes ämbetsutövning.

En sån åtgärd borde även stödjas av rojalister som får behålla sin dyrkade kung, men som knappast kan ha något intresse av att punga ut med skattemiljoner till arbetsföra människor som enligt grundlagen faktiskt inte har någon rätt till gratis skattemedel.

Och även rojalister kan knappast stödja en helt otidsenligt statsskick där vissa människor har åtalsfrihet!!!! Det är inte demokrati, och det skadar det svenska varumärket utomlands.

Axplock från den nordiska pressen:

DN.se – Kultur & Nöje – Senaste,DN.se – Kultur & Nöje – Senaste, SvD – Senaste nytt, Aftonbladet: Sveriges nyhetskäl, GT: Nyheter, KvP: Nyheter, KvP: Nyheter, Jag har svårt att se att monarkin kan överleva

[tags]Republikanska Föreningen,Bernadotte, Bertil Hult Victoria mutbrott, Gunnar Stetler, Hovet mutor, Kronprinsessan och USA, Kronprinsessan Viktoria och USA, Kungahuset, Kungahuset och USA, Kungen och USA, Mutskandal Hovet, President i Sverige, Prinsessbröllopet, Rojalister i Sverige, Royal wedding Sweden, Swedish royal family, Swedish royal wedding, USA och Kungen, Varumärket Sverige, Varumärket Sverige i USA, Victoria Mutbrott, Victoria och Daniel,[/tags]

40 thoughts on “Lampedusa, Gorbatjov och Bill Gates, ingen plats för skattefinansierade “kungligheter” i det moderna meritrokratisamhället

  1. Bosse

    Lennart: Ja det är klart att första gången man gör något kommer förmodligen resultatet att suga alldeles oavsett de egna anlagen för sysselsättningen ifråga, men jag tror man i de flesta fall ändå känner om “det här är något för mig” eller ej. Jag försökte en gång i tiden att lära mig spela gitarr men kände tämligen omgående att jag inte hade nog känsla och musiköra för det hela. Så istället för att lägga ner timme efter timme på något som i bästa fall skulle leda till att jag hjälpligt klarade att plinka fram “Tom Dooley” på gitarren så la jag ner projektet och ägnade istället min lediga tid till saker som jag hade bättre anlag för, och det gjorde jag med facit i hand helt rätt i. 🙂

    San: Jo men lite positiva i själen måste vi ändå få vara. 😉
    Men självklart har du helt rätt i att det är just meningen
    “Varje persons största möjlighet för tillväxt ligger inom hans eller hennes största styrkor.”
    som är själva huvudtesen och en perfekt sammanfattning av hela artikeln.

    1. Lennart

      Bosse: I mitt fall kom min mamma en dag indragandes med ett gigantiskt piano som hon ville att jag skulle lära mig spela. Hur hon fick in det i våningen har jag ingen aning. Det var stort och svart och hiskeligt. Sen kom hon dragandes med en hotfull pianolärarinna. Jag vägrade lära mig. Men nu på senare tid inser jag att jag gici mista om något som hade kunnat berika mitt liv, även om jag säkert aldrig hade blivit speciellt bra på det.

      Så ibland kan det vara bra att kunna göra något dåligt, om man tycker att det är kul och det berikar ens liv.

  2. San

    I stort håller jag med om vad Bosse säger, men ska man vara riktigt cynisk så är väl även detta i positivismens namn:

    “Varje person har styrkor som är ihållande och unika”

    … och egentligen stämmer väl bara detta,

    “Varje persons största möjlighet för tillväxt ligger inom hans eller hennes största styrkor.”

    Jag har en känsla av att skolan kommer att ändras mycket de kommande åren, att det som kommer att läras ut är verktygen som läskunnighet och matematiken. (ja och kanske programmeing) Därutöver kommer det finnas en mängd, kurser, skolor, läger i privat regi som föräldrar skickar sina barn på, eller som man tillgodogör sig via webben.

    Kanske är det något utav en socialistisk mardröm och liberal utopi, men jag skulle vilja hävda att lärarnas minskade status inte bara har med politik att göra, utan även för att skolan inte längre är den enda plats man lär sig på.

    1. Lennart

      San: Att skolan kommer att förändras tror jag är en viktig poäng som vi redan nu börjar se bevis på, bl.a. genom den fenomenalt framgångsrika Khanacademy http://www.khanacademy.org/ här i Silicon Valley och att Stanford nu börjar öppna allt fler IT-klasser till allmänheten världen över.

      Om barn börjar använda surplattor i tvåårsåldern kommer dom inte att lära sig läsa och räkna på egen hand långt innan dom börjar skolan?

  3. Bosse

    På tal om det Lennart skrev om att människor oftast kan lära sig mycket mer än vad de själva tror (och framförallt mer än vad deras mamma tror ;)), så är det helt sant. De flesta har en mycket större potential än vad de själva kan föreställa sig, bara de satsar på rätt grej. Just rätt grej tror jag är ett nyckelord i sammanhanget. Alla kan nämligen inte bli duktiga på allt utan det gäller att komma underfund med sina egna styrkor och satsa fullt ut på dem. En bekant till mig skrev för en tid sedan en artikel om just det här och den var så bra att jag citerar ett stycke från den här:

    “Nu ska jag avslöja en STOR SNÄLL LÖGN som du har utsatts för av skolan och samhället. Och denna osanning förs vidare som ett mentalt virus av smittade föräldrar och vuxna som tror helhjärtat på denna falskhet. Den är så positiv och snäll att man säkerligen låter den slinka förbi ens “bullshit-filter”.

    Om viruset fastnar och du börjar tro på denna lögn, så kommer du få det svårare med allt. Du kommer kämpa och kämpa bara för att uppnå medelmåttighet i bästa fall.

    Lögnen är: “Du kan bli precis vad du vill.”
    Lögnen är: “Du kan bli precis lika duktig som de andra barnen.”
    Lögnen är: “Alla kan, om man vill.”

    Sanningen är: “Jag kan inte sjunga. Inte en ton. Christina Aguilera kommer ALLTID sjunga bättre än mig. Oavsett vad jag gör.”
    Sanningen är: “Shaquille O’Neal är en fantastisk atlet, men han kommer ALDRIG bli en duktig jockey”
    Sanningen är: “Om jag improviserar, så flyter det. Om jag har manus, så tjorvar det.”

    Sanningen är att vi är alla unika, med unika talanger och styrkor. Vi är duktiga på vissa saker, och sämre på annat. Vi vet det här. Vi har alltid vetat detta. Innerst inne.

    Men problemet kommer i skolan… De kan inte gruppera ungar olika och behandla dem annorlunda. De får inte göra det. De måste behandla alla lika. De kan inte säga till föräldrarna: -“Ludvig.. Nej, han ska inte hålla på med matte. Det är inte riktigt hans grej.”

    Och därför får stackars Ludvig extra läxa och får höra att om han ska bli lika duktig som de andra barnen så får han nog minsann “jobba hårdare”. Det lönar sig.

    Det grundläggande felet… Den falska antagningen är att de allra flesta inom utbildningssystemet och i samhället rent generellt har fått för sig att “Varje persons största möjlighet för tillväxt ligger hos hans eller hennes svagaste punkter” och att “Alla kan lära sig att bli kompetent i nästan allt”. (FALSKT)

    Det leder till att folk som tror på dessa lögner får kämpa sig blodiga för att i bästa fall bli medelmåttiga..

    Lösningen, eller sanningen om du så vill… Det är att “Varje person har styrkor som är ihållande och unika” och att “Varje persons största möjlighet för tillväxt ligger inom hans eller hennes största styrkor.”

    Words! Speciellt den sista meningen säger exakt vad det rör sig om. Det här tål verkligen att tänka på för alla våra välmenande samhällsbyggare, som redan från det barnen är små, i posivitismens namn, gärna vill inbilla dem att precis alla kan bli precis vad de vill bara de vill tillräckligt mycket. Det kan de inte, tvärtom kanske just det tänket hindrar folk från att redan i tidiga år utveckla sina verkliga styrkor. Skolans främsta uppgift borde också vara att hjälpa varje elev att finna just hans eller hennes styrkor, som en vägledning för livet.

    1. Lennart

      Bosse: Mycket bra skrivit! Kanske man kan säga att man vanligtvis kan bli bra på något man känner för. Rätt naturligt eftersom man då lägger ner en massa tid på det.

      Kan också lägga till en insikt från Silicon Valley. Man får räkna med att första gången man gör något så kommer man att suga. Andra gången man gör det är man aningen bättre, tredje gången ännu bättre, osv. Så man ska inte ge upp bara för att man inte är bra på en gång. Och där kommer också självkänslan in.

      När jag började blogga för en massa år sen så kunde jag ta åt mig om någon kritiserade vad jag skrivit. Nu vet jag att jag är bra, mycket bra till på köpet och folk kan säga vad som vill utan att jag bryr mig. Visst, jag kan ha fel, men då är det bara att rätta och gå vidare.

      Och precis som du säger, man kan inte bli bra på allting. Är man inte musikaliskt eller matematiskt eller fysiskt begåvad så får man fokusera på det man är begåvad på istället. För vi har alla olika begåvningar.

  4. San

    “hygglig” är kanske ett flyktigt begrepp. Men inte heller tror jag det finns ett linjärt samband mellan IQ och hur mycket välstånd man skapar åt samhället i form av arbete, välfärd och nöje åt andra.

  5. Hanne

    Lennart: grattis! Det är jättekul att dina barn är begåvade. Det innebär inte att man har rätt att se ner på andra. Barn med unik begåvning kan förändra världen, tyvärr betyder det knappast att de alltid gör det på ett ” bra” sätt. Det finns uppfinningar man gärna hade varit utan…och besserwissrar man gärna sluppit hehe..Lämnar dock gärna över teknikutvecklingen till dem, så kan jag fokusera mig på annat…
    Även människor utan en unik begåvning ( vad nu det anses vara) kan förändra världen såklart…

    Hade världens högsta iq per automatik varit lika med världens hyggligaste människa hade jag kanske varit mer imponerad av det.

  6. San

    Lennart, jag erkänner aldrig att jag har fel. 🙂

    Men det var roligt att du tog upp idrottsvinkeln, för den tänkte jag på direkt efter. Inom idrottsvärldeb rasar ofta debatten om vem som är den ultimata idrottaren. Lägren kan oftast delas upp i de som förespråkar en lagidrottare och de som förespråkar indviduella idrottare, företrädesvis friidrottare.

    Argumentet hos de som förespråkar de individuella idrottarna brukar vara att en 100 meters löpare springer snabbast, det är lätt kvantifierbart och inget tjafs. Själv håller jag inte med om den här synen. I mina ögon besitter friidrottare en mycket smal form av fysisk begåvning, medans en lagidrottare behöver ha en betydligt bredare repertoar.

    Ungefär så ser jag på en matematiker, de besitter en oerhört smal form av intellektuell begåvning som på alla sätt är värd beundran, men de som arbetar med juridik, statsvetenskap eller psykiatri behöver en bredare repertoar av begåvningar.

    Att det finns elitakademiker har jag inga problem med att erkänna, men att alla elitakademiker skulle hålla på med strängteori skulle jag inte hålla med om, det finns elitakademiker inom alla områden. Skulle du t.ex inte kalla Robert Putnam däråt elitakademiker?

  7. San

    Lennart,

    Jodå, jag förstår varför man bygger acceleratorer. Poängen var att även fysiker börjar tycka och tro när de inte längre har experimentella bevis och komplexiteten därmed blir oöverskådlig. Därför byggs det större acceleratorer. Stämmer det förresten verkligen att kosmologin har utvecklats i rasande fart? Vad jag vet som käbblar de fortfarande om den kosmologiska konstanten och mängden mörk materia. Har man kommit någonstans vad det gäller universums expansion, implosion eller utplaning? Kosmologerna är i vilket fall som helst beroende av acceleratorerna för att kunna minska komplexiteten och därmed nå framåt.

    Sociologi är jag inte speciellt insatt i, men om det inte gjorts landvinningar på 20 år så understryker bara min poäng att Sociologi har en oöverskådlig komplexitet som inte låter sig lösas med en enkel accelerator.

  8. Hanne

    Lennart: tror du inte att sociologin uppmärksammar hur tekniken förändrar sociala relationer? Du skriver väl ganska ofta om det själv…de flesta inlägg du gör har ju ett samhällsperspektiv.Skulle bli en väldigt tråkig blogg annars.

    1. Lennart

      Hanne: Jo men det är faktiskt väldigt lätt att kolla vad man studerar inom sociologin idag. Vi går till Sociologiska Institutionens vid Stockholms Universitets hemsida http://www.sociology.su.se/doktorand/doktorander-berattar där vi hittar två socialologiska forskningsprojekt på doktorandnivå: “1) Min avhandling fokuserar på World of Warcraft…. Här tittar jag på spelares skapande av identitet, genus, sexualitet samt det socialas betydelse för spelandet och 2) …studerar betydelsen av kommunala beslutsfattares sociala nätverk. Vi undersöker hur beslutsfattare och makthavare påverkar och påverkas av de nätverk av personliga relationer som de har till andra beslutsfattare.”

      Den poäng, den enda poäng, som jag förespråkar, om man nu kan förespråka en poäng, är att precis som det finns elitidrottsmän så finns det också elitakademiker. Människor som har en speciell begåvning inom matematiken, logiken och besläktade områden. Och dom hittar man inom betydligt oftare inom de naturvetenskapliga fakulteterna och IT-världen än inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

      Du har rätt i att jag ofta skriver om hur IT-teknologin påverkar samhället, men det bekräftar egentligen bara min tes, för för det behövs ingen speciell sociologisk utbildning.

      Det är inom parentes intressant att se hur redo vi är att hylla superba idrottsmän som Zlatan, för att inte tala om kungafamiljen, men hur ovilliga vi är att erkänna att det även finns människor som är intellektuellt begåvade.

      Av mina tre barn gick två på specialkurser för begåvade barn här i USA, något som finns här men som jag inte tror är tillåtet i Sverige. Ändå år det minst lika viktigt att barn som kommer från fattiga förhållande, som du själv drog fram, kan få hjälp om de visar sig begåvade.

      Ett intressant ämne. Jag tror att San har gett upp nu och är redo att erkänna att han har haft fel. 🙂

  9. Hanne

    Lennart: Haha, eftersom sociologin studerar sociala relationer ( som ständigt förändras eftersom annat förändras t.ex på grund av landvinning inom teknik) skulle jag tro att det hänt en del på 20 år! Men du har rätt, ska vi inte ta och skita i samhällskunskap helt och hållet 😉

  10. San

    Lennart

    Ja, jag tror att forskarna på CERN håller med mig om deras experimentella begränsningar. Det är väl också därför de vill bygga större acceleratorer.

    1. Lennart

      San: Och varför sociologerna inte behöver göra det. 🙂 Orsaken till att man bygger större acceleratorer är att man på det sättet kan nå längre tillbaks i universum.

      M.a.o. kosmologin utvecklas i rasande fart. Berätta gärna om hur t.ex. sociologin har utvecklats under de senaste 20 åren, eller vilka landvinningar man har gjort inom sociologin?

  11. San

    Din uppdelning av samhällsvetenskaper har jag inget att invända mot.

    Just strängteorin (kosmologi, unifying theory, same shit different name) tycker jag är ett typexempel på när fysiken stöter på tekniska begränsningar och måste gå utanför sin experimentella verkstad, vilket gör att de hamnar i samma situation som samhällsvetenskaperna, dvs de vet inte vad de mäter och vilka parametrar som finns. Resultatet blir som i samhällsvetenskaperna, de delas upp i “ideologiska” läger om den kosmologiska konstantens existens och en mängd andra teorier som idag inte går att verifiera experimentellt.

    När man tittar på strängteorin så är det svårt att inte tänka på hur astronomer förr i tiden försökte räkna ut solens bana baserat på att jorden var universums centrum. Men det är också just därför strängteorin/unifying theory/kosmologi är så komplext, precis som det en gång i tiden var mycket komplext att avgöra solens förhållande till jordklotet, för att de då hade samma problem som samhällsvetenskaperna.

    En grundkurs i fysik är ju däremot inte det minsta komplext eftersom parametrarna är begränsade och allt är experimentellt verifierbart. Istället handlar det precis som i ditt svar till Hanne om att väldigt få vill eller vågar ta sig tid att lära sig HANTVERKET matematik.

  12. Hanne

    Lennart: till sist handlar det ändå om att man inte kan förvänta sig att människor ska ha exakt samma intresseområde som man själv har.
    San: du framstår som en ytterst begåvad person, men det kan ju vara eftersom jag håller med om allt du säger 😀

  13. San

    Naturvetare har dessutom en avgörande fördel som gör deras arbete betydligt enklare (undantaget kosmologerna), jämfört med medicinare och samhällsvetare. Naturvetare kan isolera och experimentera på ett sätt som medicinare sällan kan göra och samhällsvetare aldrig kan göra.

    1. Lennart

      San: Precis, och det är just det faktum att man aldrig kan falsifiera en samhällsvetenskaplig hypotes som gör samhällsvetenskapen så luddig. Om man jämför Naito-hypotesen om Kinas modernisering under Song-dynastin med hypotesen om den stora smällen, the big bang, så ser man att det inte finns något egentligt sätt att bemöte Naito-hypotesen utifrån fakta, som man kunde med den stora smällen.

      Sen är naturlagarna, så som dom t.ex. uttrycks i strängteorin, flera storleksordningar mer komplicerade än någonting som existerar inom samhällsvetenskapen.

      Glöm inte att naturvetenskaperna handlar om hela det gigantiska universum medan samhällsvetenskaperna handlar om en pytteliten del av universum, nämligen vad som sker på jorden.

      Sen har du ännu inte tagit fram några exempel på samhällsvetenskaper som skulle vara komplicerade.
      Låt mig göra det istället: Antropologi, Ekonomi, Pedagogik, Geografi, Historia, Juridik, Lingvistik
      Statsvetenskap, Sociologi.

      Om du för ett ögonblick vill göra gällande att antropologi, sociologi, pedagogik och geografi, skulle vara svårare att förstå och sätta sig in i än fysik, kemi och astronomi så tvivlar jag att du skulle få alltför många människor med dig.

      Jag överlåter åt Tom Lehrer att på sitt oefterhärmliga sätt beskriva skillnaden mellan dom två.

      Det skulle inom parentes vara intressant att veta hur mycket pengar som investeras in naturvetenskaperna och samhällsvetenskaperna i Sverige.

    1. Lennart

      San: Nu har jag ingen aning om vad du menar. Du menar att kosmologi inte är vederhäftig? Tror du i så fall att forskarna på CERN och SLAC här i Silicon Valley skulle hålla med dig?

  14. San

    Men nu är det förmodligen ett mycket litet antal ingenjörer som arbetar med kosmologi, jag är inte helt övertygad om att det är en speciellt praktisk referens. (dessutom snuddar väl kosmologin vid the unifying theory som jag redan nämnt ovan)

    Nej, jag kan inte se att tekniska yrken i allmänhet skulle vara särskilt komplexa i jämförelse med något annat och den rent matematiska begåvningen är oftast inte speciellt praktiskt annat än på en spetsnivå som är så smal att det är att betrakta som elitidrott.

    Även om du tar ett “toppskikt” i yrkeskåren på 10-15%, vi kan väl för enkelhetens skull säga lönenivå och för sakens skull räkna bort de som jobbar inom finans så vi slipper den diskussionen. Så tror jag att matematisk begåvning inte hamnar högre än många andra begåvningar, till rent personliga egenskaper som flit eller mod.

    Vill påpeka att jag faktiskt läst en del matte själv, ända upp till Hilbert Rum.

  15. Bossebus

    San:

    Lugn,snart kommer den! Den Universella Knappen! Här en gammal kommentar:

    “Bossebus says:
    November 2, 2007 at 9:47 am

    Ack ja,vad hittar man inte på för att kunna styra in selektiv reklam till varje individ beroende på vad han/hon/kompisarna skrivit in i sina profiler.

    Så visst handlar det om stora pengar.

    Men programmässigt spelade vi ‘airhockey’ på Atari för 25 år sedan…

    Snart kommer det alltså ett universellt API som gör samma spel ännu lättare att skapa?

    Kanske har jag missuppfattat allting?

    Kommer även den ‘universella knappen’ som skapar det jag vill ha utan programmering?
    En sorts telepati.(Man-Machine communication) 🙂 ”

    ;-D

  16. San

    Jag hävdar nog bestämt att matematiker blandar ihop deras möjligheter att få fram ett korrekt resultat med att de har en större intellektuell förmåga.

    Medicinen undantaget så har naturvetenskaperna ett begränsat antal parametrar, vilket gör det till ett inteölektuellt begränsat problem. Såvida man inte talar om det ultimata problemet The Unifying Theory, då man inte känner till antalet parametrar. Fast då är fysikerna/matematikerna å andra sidan lika mycket ute och svamlar som samhällsvetarna.

    1. Lennart

      San: Det är alltid bra att ge praktiska exempel. Kosmologi anses t.ex. som ett av de allra mest komplicerade ämnesområden som man överhuvudtaget kan studera. Det är helt och hållet abstrakt, baserat på den mest avancerade matematik som finns. Det går inte ens att förklara för dom som liksom jag inte behärskar den allra mest avancerade matematiken. Jag har väldigt svårt att föreställa mig ett samhällsvetenskapligt ämne som ens kommer i närheten av kosmologin i svårighetsgrad.

      Den kinesiska filologin, som jag faktiskt har studerat och där jag vet hur man s.a.s. gör, är absolut inte lätt, och svensken Bernhard Karlgrens insatser på det området är fenomenala. Men det går ändå inte att jämföra med de fenomenalt komplicerade matematiska modeller man bygger inom kosmologin.

      Om man ska jämföra så kanske man kan göra det med kompositörer som Bach, Mozart, Verdi och Beethoven. Som hade en medfödd begåvning som var rent fenomenal.

      Visst, man kan vara begåvade på många sätt, men en avancerad matematisk begåvning är något helt unikt och den som är lycklig nog att ha fått en sådan begåvning brukar knappast ge sig in på andra områden än just någon av naturvetenskaperna.

  17. Hanne

    Lennart: Oj, då finns det nog inte plats för oss vanliga människor i din elitistiska värld. Men du måste ju förstå att inte alla kan vara intresserade av just högre matematik och programmering 😀 och beakta detta; vissa kunde inte ens få hjälp av sina föräldrar med högstadiematten, hur ska det gynna ens motivering till att läsa matte på högre nivå? All kunskap är inte tillgänglig för alla, och det formar givetvis ens val. Hatar man matte eftersom man är dålig på det, eller är man dålig på matte eftersom man hatar det? Snacka om riktningsproblem.

    1. Lennart

      Hanne: Jag tror faktiskt att de flesta människor kan lära sig betydligt mer än dom och kanske även deras föräldrar tror. Min mormor hade t.ex. en minimal utbildning, men hon vare fenomenal på att knyppla, något hon hade lärt sig på egen hand. Idag hade hon lätt kunnat bli en framstående programmerare eftersom båda aktiviteterna handlar om abstrakt mönstertänkande.

      Men precis som det finns elitidrottsmän, så finns det också människor som från barnsben har exceptionella begåvningar, bl.a. inom matematiken. Jag är sannerligen inte en av dom, men jag har träffat såna som är begåvade. Bl.a. en mot vilket jag spelade det japanska Go-spelet. När jag hade förlorat så tog min motspelare bort alla stenarna från brädet och sen gick han igenom hela matchen igen, sten för sten, ur minnet! Det är begåvning det. Och vad jag kunde se så bluffade han inte.

  18. Johnny

    Det tycker jag var ett mycket bra inlägg. Mycket väl argumenterat om nackdelarna med dagens monarkis arvsvälde. Det är relevant kritik på många plan. Dock tar Lennart inte upp några av fördelarna med dagens monarkiska arvsvälde och det faktum att majoriteten av folket älskar kungafamiljen.

    Jag kan nämna några fördelar med det monarkiska arvsväldet, det första är den historiska kontinuiteten av konugariket Sveriges styrelseskick, sedan ödesgemenskapen som delas av folket och kungafamiljen. Dagens monarki är ett arvsvälde. Så har det inte alltid varit. Det fanns valvälde, då man valde sin kung, sin ledare. Det har sagts att Vikingarna valde de ledare som var mest kompetenta för uppgiften som gällde.

    Det är väl också på sin plats att återminnas att våra kungar inte alltid har varit impotenta drönare som agerat välbetalda cermoni och museivärdar av vår historia. Från början var det de starkaste ledarna som besegrade sina konkurrenter med våld. Störst av dem alla blev Gustav II Adolf som erövrade kontrollen över Östersjön, Stormaktstiden. Trion Gustav II Adolf (den protestanstiske militären), Axel Oxenstjerna (byråkraten och administratören) och Louis de Geer (affärsmannen och kapitalisten) lyckades dominera norra Europa och skapa en militärt och ekonomiskt stormakt. Det är mycket intressant att studera hur Sverige har styrts under kungar och demokratier, från grevar och hertigar till kommunalordföranden och landstingsordföranden (?).

    Jag har alltid förespråkat en demokratisk monarki, där svenska folket väljer sin monark, kung eller drottning i fria och konkurrensutsatta val. Monarken styr landet enligt lagen, dvs verkställande makten. Monarken kan inte själv ändra lagen och har veto mot nya lagar. Riksdagen är lagstiftande makten och väljs från de 25 landskapens majoritets valkretsar, den dömande makten väljs av valkretsarna Götaland, Svealand och Norrland.

    Självklart skall folket ha makten och sista ordet och alla frågor skall avgöras i beslutande folkomröstningar som i Schweiz för högsta demokratiska legitimitet. Politikerna blir vägledande och folket beslutande för bästa demokrati. Det skulle vara ett väldigt rättvist och historiskt vackert samt modernt effektivt demokratiskt system, unikt för Sverige och vår historia, världens första demokratiska monarki, valväldets återkomst, full cirkel från monarkisk diktatur till demokratisk monarki. Ett flertusenårigt sätt att välja sin ledare, det mest naturliga och rättvisa sättet att välja ledare på enligt mig.

    Från ett impotent och låg presterande ämbete utan konkurrens till ett potent och högpresterande ämbete med full konkurrens, värt för folket att betala bra för.

    Sverige, en demokratiskt demokrati, med maktdelning och beslutande folkomröstningar, det vore en demokratisk reform som skulle vitalisera och förbättra vår demokrati. Monarken skall bekänna sig till Asagudarna och Monarkens motto skall evigt vara, “Seger eller Valhall”, 🙂

    Det är svenska högerpartiets position idag.

    1. Lennart

      Johnny: Ja men är inte vad du beskriver i själva verket en republik? Dvs ingen åtalsfrihet för statschefen, inget apanage, inget arvsvälde?

  19. San

    Är inte samhällsvetenskap betydligt mer komplext, medans ett dataprogram är som byggklossar? Att samhällsvetenskap är så svår analyserbart är väl också anledningen till att vi får så många svar.

    1. Lennart

      San: Den stora skillnaden som jag ser det är att naturvetenskaperna alla är baserade på den högre matematiken, dvs på abstrakta symboler, medan samhällsvetenskaperna på sin höjd är baserade på statistik.

      Även om datorspråken är mer logiska än matematiska så är även dom baserade på ett utpräglat abstrakt tänkande.

      Nu finns det givetvis även smarta människor som studerar samhällsvetenskaperna och det finns vetenskapsmän som inte är världens smartaste.

      Jag håller dock med C.P. Snow i hans uppmärsammade bok http://en.wikipedia.org/wiki/The_Two_Cultures att alla människor, inte bara naturvetarna, bör behärska den högre matematiken, och vill jag tillägga, kunna programmera.

      Om de sen föredrar att studera samhällsvetenskap är det givetvis deras sak. Men min uppfattning, för att vara litet elak, är att den som behärskar den högre matematiken och programmering knappast ger sig in på samhällsvetenskaperna. Men som sagt, det är min, säkert felaktiga uppfattning.

  20. Hanne

    Fel, hon har en ihopskrapad fil kand. Men det spelar väl ingen roll för snobbar som förväntar sig masters? Kommer aldrig glömma artikeln du skrev för länge sedan där du sa att samhällsvetare är dummare än naturvetare. Det gör ont i en psykologistudents själ.Förutom det är det en fantastiskt bra blogg.

    1. Lennart

      Hanne: Kommer aldrig glömma artikeln du skrev för länge sedan där du sa att samhällsvetare är dummare än naturvetare Där ser du, det här är en blogg som engagerar, som inte lämnar någon oberörd 🙂

      Sen tror jag inte riktigt att jag uttryckte mig på det sättet. Eftersom jag själv började som samhällsvetare och sen sadlade om till IT så anser jag, baserade på mina egna erfarenheter, att naturvetenskap och dataprogrammering i allmänhet är betydligt mer krävande än många områden, obs inte alla, inom samhällsvetenskapen. Det betyder givetvis inte att det inte samtidigt finns mängder med smarta samhällsvetare.

      Men om mitt dataprogram inte fungerar, så kan jag inte svänga mig och försöka förklara bort det, som jag kunde inom samhällsvetenskapen, där allt är betydligt luddigare.

      Men det är som sagt min uppfattning. Om den har något med verkligheten överlåter jag åt andra att avgöra.

  21. San

    Kungafamiljen har en ansenlig förmögenhet och skulle förmodligen klara sig en generation utan något arbete, lagom till dess är rimligtvis deras barn införstådda med vad som gäller. Så jag tror inte du behöver oroa dig för kungens barn&barnbarn.

    Carl-Philip tror jag har en jägmästarexamen från Alnarp, det är väl helt i sin ordning? Litet utav ett framtidsyrke också skulle jag vilja säga.

Comments are closed.