Politik

Hendebatten, datorspråk, tvåspråkighet och mental flexibilitet

Tvåspråkighetens fördelar har som bekant uppmärksammats här i USA, ett land där miljoner invandrare uppmanades att överge sina modersmål för knagglig engelska.

Jag har själv träffat många barn till invandrare som djupt har ångrat att deras föräldrar inte lärde dom sitt eget modersmål.

När man har lärt sig främmande språk så ser man hur rent bisarr den svenska “hen-debatten” tedde sig för kineser eftersom “hon” och “han” uttalas på precis samma sätt i kinesiskan, 他, ( öppet “ta” med a-et som i Arboga), utan några påfallande men för någon av de inblandade. En kines skulle helt enkelt inte ha minsta aning om vad svenskarna bråkar om

Men den viktigaste insikten kommer från datorspråken där det sedan länge har stått klart att den som lär sig datorspråk också lär sig att se världen på ett nytt sätt.

Det lär ha varit Friedrich Nietzsche som sa att man med språkets hjälp kan ta världen och vända den fram och tillbaks som om den satt på ett gångjärn, och det är just det man gör med de moderna objektorienterade datorspråken som t.ex. Ruby och Python.

Yudhijit Bhattacharjee skriver i New York Times om tvåspråkighetens fördelar The Benefits of Bilingualism – NYTimes.com

Bilinguals, for instance, seem to be more adept than monolinguals at solving certain kinds of mental puzzles The key difference between bilinguals and monolinguals may be more basic: a heightened ability to monitor the environment.

“Bilinguals have to switch languages quite often — you may talk to your father in one language and to your mother in another language,” says Albert Costa, a researcher at the University of Pompeu Fabra in Spain. “It requires keeping track of changes around you in the same way that we monitor our surroundings when driving.” In a study comparing German-Italian bilinguals with Italian monolinguals on monitoring tasks, Mr. Costa and his colleagues found that the bilingual subjects not only performed better, but they also did so with less activity in parts of the brain involved in monitoring, indicating that they were more efficient at it.

Med språket kommer inte bara nya tankebanor utan också en helt ny kultur som inte sitter i själv språket men utan vilken man ändå aldrig riktigt kan förstå ett främmande språk. När det gäller Kinesiskan så spelar t.ex. den grandiosa Tang och Song-poesin en väldigt stor roll. Att kunna läsa den i original är något att vara tacksam för. När det gäller Ruby och Python så får man den öppna kodrörelsen och dess toleranta och mångkulturella kultur på köpet. En kultur som är totalt skild från den intoleranta bokstavstrogna religionen man finner i Iran och de amerikanska sydstaterna.

Som programmerare lär man sig också vikten av att kunna läsa datorkod. Så här skriver t.ex. Satish Talim om vikten av att läsa igenom ramverket Sinatras källkod på 2000 rader:

Read the source code: Sinatra is a small framework and DSL written in 2000 lines of code so you don’t have any excuse for not reading it. I will help you understand how exactly Sinatra works, avoiding any magic.

All kommunikation är språk egentligen och i dagens globaliserade värld så är det oerhört viktigt att vi kan tala naturens språk och inte bara engelska. Så att vi lär oss att se problem från flera synvinklar samtidigt.

Så vad väntar vi på?

[tags] Tvåspråkighet, bilingualism, datorspråk, flerspråkighet, hendebatten[/tags]

4 thoughts on “Hendebatten, datorspråk, tvåspråkighet och mental flexibilitet

  1. Christer W

    Angående “intoleranta bokstavstrogna religionen”.
    Det var bibelöversättningarna som separerade det skandinaviska språket till danska, norska och svenska.
    När prästerna stod och mässade på obegripligt latin och bönderna inte förstod, då kunde bönderna åtminstone förstå varandra.

    1. Lennart

      Christer: Det är helt riktigt, och det var viktigt för de europeiska språkens utveckling. Till det får man sen lägga att när de kristna kom till Sverige och andra länder så var det första de gjorde att bränna alle de oersättliga bokskatter de fann för att utplåna all kultur som kunde hota deras eget lära. Det enda som överlevde var de isländska sagorna.

  2. San

    Jag talar tre språk regelbundet, svenska, engelska och hindi. Har lagt märke till hur jag nästan ändrar personlighet beroende på vilket språk jag pratar.

    1. Lennart

      San: Det är precis samma sak med mig, min dotter berättar att jag t.o.m. byter tonläge. På svenska är jag också betydligt roligare än på engelske eftersom jag inte kan vitsa på engelska.

      När min dotter i tolvårsåldern kommenterade om hur hennes mamma talade engelska med stark brytning sade hennes två äldre bröder att det gör ju din pappa också. Hon titta förvånat upp och svarade: “Va, men det gör han väl inte”. Vilket var rätt sött.

      Hon är f.ö. född i New Jersey en plats hon lämnade för Kalifornien två fem månade gammal. Trots det lurade hennes bröder henne att tro att hon talar engelske med New Jersey-uttal. Plus att hon är adopterad men att hennes föräldrar aldrig skulle erkänna det. 🙂

Comments are closed.