De moderna objektorienterade programmeringsspråken härstammar intressant nog från Simulaspråket som utvecklades i Norge av Ole-Johan Dahl och Kristen Nygaard på 1960-talet.
När jag började programmera här i Silicon Valley på 1980-talet så hade de amerikanska programmerare som jag jobbade med fortfarande ingen aning om objektorienterad programmering. Den vågen kom först med SmallTalk mot slutet av årtiondet och i början på 1990-talet.
Till skillnad från tidigare språk som mest, såg ut som spagetti, så etablerar de objektorienterade språken alla ett formellt protokoll för den som ville kommunicera med de “klasser” eller “objekt” man skapade, både inåt och utåt. Alla data gömdes bakom en brandvägg om man så vill, och man kunde bara komma åt datan genom vissa dörrar i brandväggen, s.k. metoder som alla gick ut på att hämta data och lämna tillbaks data. S.k getters och setters.
Det betydde i sin tur att man lätt kunde ändra på innanmätet i koden utan att påverka den kod som kommunciterade med den egna koden, så länge som gränssnittet, eller Application programming Interface, för den som är dålig på svenska, förblir detsamma.
Gränssnitten kunde också utvecklas till s.k. plattformar av vilka Facebooks, Twitters , Amazons gränssnitt och Javaspråkets omfattande gränssnitt är de mest kända.
Idag vill alla startupföretag med ambitioner ha sitt eget gränssnitt eftersom det lockar andra IT-ingenjörer och startupföretag att skriva applikationer som utnyttjar den egna produkten, precis som Zynga och mängder med andra företag har skrivit appar som utnyttjar Facebooks sociala funktioner.
Orsaken till Facebooks makalösa framgång består egentligen minst lika mycket på dess öppna gränssnitt som på dess många användare.
En vidareutveckling av gränssnittskonceptet är Service Oriented Architecture, eller SOA, eller på svenska Tjänsteorienterad arkitektur som gör det möjligt att skriva löst sammankopplade IT-tjänster på webben.
En annan viktig vidareutveckling är Roy Fieldings Representational state transfer eller REST som genomsyrar all modern webbaserad IT-arkitektur.
Från en ide som utvecklades av två norska datavetare på 1960-talet till dagens datormoln och sociala nätverk. En rent svindlande utveckling.
Hade det inte varit för Ole-Johan Dahl och Kristen Nygaard så hade dagens IT-värld sett helt annorlunda ut.
Och den som ger sig in på IT idag bör absolut lära sig ett antal existerande gränssnitt för att sen själv kunna skapa egna gränssnitt.
Axplock från den nordiska pressen:
SvD – Senaste nytt,DN.se – Kultur/Böcker,DN.se – Kultur/Böcker, Computer Sweden 20 senaste nyhet
[tags]API, Gränssnitt, Web 2.0, Silicon Valley Gränssnitt, Facebook API,Ole-Johan Dahl, Kristen Nygaard [/tags]