Är det det ständiga regnandet eller nått annat, men på senaste tid så verkar ett antal svenskar plötsligt ha fått fnatt. Visst, det finns svenskar som alltid har fnatt, som Jan Björklund som tappar fattningen och blir kräftröd i ansiktet så fort han ser ett aldrig så litet barn med en iPad. Men det finns andra människor som kan fungera helt normalt under långa tider för att sen plötsligt få kortslutning.
Som Tillväxtverkets nu f.d. generaldirektör Christina Lugnet som plötsligt, helt utan förvarning, fick för sig att, tillsammans med sina anställda, helt sonika festa upp miljoner kronor ur verkets budget.
Näringsministern Annie Lööf är inte sämre hon, även här rör det sig om att festa tills man baxnar. Tillhör man den svenska nomenklaturan ska man banne mig leva därefter.
Men det finns i alla fall en viss logik i Christina Lugnets och Annie Lööfs agerande. De gillar uppenbarligen att festa, de tillhör crème de la crème, de har tillgång till en j-kligt stor syltburk och ingen bryr sig. Under såna omständigheter skulle jag säkert själv också falla för frestelsen.
Men populärhistorikern Herman Lindqvist, som jag känner till och några av vars böcker jag har läst, ligger i en helt annan liga.
Inte nog med att han i en synnerligen pinsam episod år 2000 helt felaktigt utpekade Uppsalaprofessorn Karl-Gustaf Hildebrand som antisemit, något som fick hans förlag Nordsteds att dra in hans bok, nu tvingas Bonniers att dra in ännu en av Lindqvists böcker av precis samma orsak, ännu ett påhopp på Karl-Gustaf Hildebrand, som är precis lika oskyldig som han var för 12 år sen. Enda skillnaden är att idag har Hildenbrandt avlidit och kan inte försvara sig själv.
Man undrar onekligen varför Herman Lindqvist är så stenförbannad på Karl-Gustaf Hildebrand.
Men stavar med Lindkvist med “q” så är det uppenbarligen ett tecken på att man inte riktigt är att lita på.
Tobias Brandel i SvD skriver om Herman Lindkvists senaste fadäs: Faktafel stoppar Lindqvists nya bok | Kultur | SvD“>Faktafel stoppar Lindqvists nya bok | Kultur | SvD
Redan år 2000 drog Herman Lindqvists dåvarande förlag Norstedts in hela upplagan av hans bok Drömmar och verklighet. Skälet var att Lindqvist felaktigt pekade ut Hildebrand som en av de studenter som 1939 skrev under en ökänd antisemitisk protest mot att tio judiska läkare skulle få invandra till Sverige.
När Lindqvist i sina memoarer Mitt i allt nu berättar om det tolv år gamla debaclet kan det enligt hans nuvarande förläggare Eva Bonnier uppfattas som att han återigen pekar ut Hildebrand som antisemit.
– Vi kommer att korrigera det som känns felaktigt och ta bort det som uppfattas som fel om Hildebrand. Det kommer inte att sägas saker om honom som inte är korrekta, säger Eva Bonnier.
I Storbritannien brukar man tala om the Silly Season just nu på sommaren med få seriösa nyheter. Men de här nyheterna är långt ifrån oseriösa. De är i högsta grad allvarliga. Liksom det bisarra påståendet att det skulle ha kryllat med nazister på Lidingö på 1930 och 40-talen: Påstådd nazism på Lidingö
Något som Per Svensson lätt avfärdar på DN Debatt.
Nu har tre svenskar i alla fall gjort sig omöjligt under ett par korta sommarveckor. Undrar hur många fler det blir innan hösten kommer? Herman Lindqvist kan omöjligen hinna skriva ännu en bok om Karl-Gustaf Hildebrand på bara några veckor, men vem det. Har man fått fnatt så har man.
Pressklipp:
Nyheter – Nyheter,Nyheter – Nyheter, SvD – Senaste nytt, SvD – Startsidan
[tags] Karl-Gustaf Hildebrand, Herman Lindqvist, Annie Lööf, Christina Lugnet[/tags]
CW: Jag behöver inte sänkt skatt men jag vill att mina skattepengar går till rätt saker.
Norrköpings Symfoniorkester kostade oss skattebetalare 20miljoner förra året. Ge dem till skolorna i Norrköping istället. Forskarrådet här ovan har festat för 10miljoner, ge det till vården istället. Osv. osv. Vi behöver inte skattehöjningar för att bekämpa barnfattigdomen, vi behöver nedlagda myndigheter.
En nattfjäril och dagslända
http://bit.ly/N0x2XJ
Roger, jag kan tänka mig att SSF.s styrelse medlemmar har en åsikt gemensamt med dig, att de inte vill betala skatt. Dessutom tror jag att de anser att de förtjänar var enda skattekrona de har i inkomst och förmåner.
Ett kännetecken för diktaturer är att dessa har få men mycket maktfullkomliga myndigheter.
Det som kanske är största problemet med våra myndigheter är nog inte antalet utan den bristande kontrollen av myndigheterna och att revisionen är för svag i relationen till dem.
Revisionens svaga ställning grundar sig på att de bara ska granska debet och kredit i kommuner, landstingen, riksdagen och regeringen och inte om pengarna har använts till det som angivits.
Att bara kontrollera summorna på kvittona stämmer och inte vad de verkligen har använts till gynnar kreativ bokföring.
Vad är det för fel att stava LindQvist med q???
Om du bara visste hur många onödiga statliga verk det finns! Göran Persson skapade en jäkla massa för att betala tillbaks till de som hjälpt honom till makten, Reinfeldt gör säkert likadant. Där sitter avdankade politiker och deras bekanta å rullar tummarna på dagarana och festar på nätterna! Allt toppat med konferenser på rivieran, alperna o liknande ställen…
Hittade en ledare i DN från tidigare i år med ett förslag om att slå ihop lite av följande myndigheter och institut:
Socialstyrelsen, Läkemedelverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Myndigheten för vårdanalys, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, Statens medicinsk-etiska råd, Hjälpmedelsinstitutet och Apotekens Service AB
O jag ställer mig positiv, helt sjukt vad många myndigheter vi tycks behöva för att rodda runt detta lilla land.
CW: Borgerliga, Vänster eller Inte. Historien har lärt oss att det finns myglare överallt, kommer alltid finnas. Det vi kan göra är att ge dem mindre utrymme genom att krympa syltburken, den blir nämligen alldeles för tilldragande om den är stor och vidöppen.
Lägg ned, slå samman och effektivisera alla j-a verk, myndigheter, stiftelser mm. Pengarna dessa kostar hade gjort bra mycket mera nytta om de fått stanna hos företagen och folket i första läget. Alternativt spendera dem på det vi vill, skola, vård, omsorg och infrastruktur.
För forskning, tillväxt, kultur mm finns det privat kapital som mer än gärna ställer upp om det är något som förtjänar att finnas.
Undrar om (S)-Löfvet kommer ligga lågt med det “innovationspolitiska råd” som han tjatade så heligt om tidigare i år. Fler råd, analysverk, utredningar, stiftelser, tillväxtverk mm känns inte som en valvinnare direkt.
Alliansen talade tidigare varmt om att lägga ned myndigheter men jag vet ärligt inte hur det har gått. Som politiker är det alltid skönt att kunna skylla arbetslösheten på arbetslöshetsutredningsverket och som åtgärd föreslå ett arbetslöshetsråd.
Herman gör ingenting annat än påvisa bristen på någonting i dagens Sverige.
Lennart, den första instans som borde ha slagit larm är revisionen och från den har det inte hörts ett pip.
Det lilla som vi har fått veta tyder på kreativ bokföring i stiftelsen. Den domineras av så kallade experter och det finns inga politiker i den.
SSFs styrelse från 1 juli 2010 – 1 juli 2013.
Bert Allard, professor, Örebro universitet
Maria Anvret, professor, tidigare Svenskt Näringsliv
Lars Björck, professor, Lunds universitet
Lars Börjesson, professor, Chalmers
Kristina Edström, professor, Uppsala universitet
Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, tidigare Volvo, Svenskt Näringsliv,ordförande
Arne Johansson, professor, Kungliga Tekniska Högskolan
Christer Ovrén, ABB Corporate Research, vice ordförande
Pia Sandvik, VD, Länsförsäkringar Jämtland
Bengt Ågerup, Founding partner Nexttobe AB
Ovanstående styrelsemedlemmar är alla troligen gediget borgerliga.
http://www.stratresearch.se/sv/Om-SSF/SSFs-uppgift/Tillblivelse/
Politikerna (borgerliga) skapade SSF och frånsade sig samtidigt allt ansvar och insyn, så skyll inte på oppositionen för bristande kontroll.
Christer,
Tack, synnerligen intressant. Får jag tid tänker jag själv börja mejla några verk och departement och se vilket svar jag får. Det här är ju rent overkligt. Och man har ännu inte börjat gräva i deras reseförmåner som jag är säker på är MYCKET frikostiga.
Stiftelsen för strategisk forsknings pengar kommer från löntagarfonderna. Det var pengar som kom från de framförhandlade löneutrymmena.
Om Fackförbunden hade framförhandlat ett löneutrymme, låt säga på 3½ procent så avsattes några procent (kan ha varit 3%) av de överenskomma 3½ i fonder. 3% av 3½.
Pengarna togs från de anställdas löneutvecklingen.
Lennart:“de har tillgång till en j-kligt stor syltburk och ingen bryr sig”
Japp och den statliga syltburken är så stooor att det är svårt för media och folket att se vilka som doppar sina fingrar utan tillåtelse och vilka som doppar dem för djupt.
Enda lösningen är att krympa syltburken.
Här har du ett gäng till 🙂
http://www.dn.se/ekonomi/festfixaren-fick-en-kvarts-miljon–varje-manad
Hand upp den som anser att vi måste höja våra skatter!
Roger: Jo jag såg det i DN just nu. Tio veckors semester och en årslön på 1 260 000, det är inte dumt alls. Hjälpt mig räkna ut hur många miljoner allt festandet kan kosta Sveriges skattebetalare varje år. Jag läser just i DN att festfixaren Micael Bindefeld fick 9,3 miljoner kronor på tre år bara för att arrangera fester åt Stiftelsen för strategisk forskning. När stiftelsen fyllde 15 år kostade festen över två miljoner.
Om vi antar att varje stiftelse festar upp en miljon per år, och att varje departement gör likadant, och varje annan enhet gör detsamma, kommer vi då inte upp i omkring 100 miljoner kronor per år, bara i festande? Till det kommer sen astronomiska löner, utlandsresor och nu också långsemestrar på tio veckor!!!
Det här är ju inte klokt. Plus säkert andra förmåner.
Och oppositionen säger inte ett pip.