Politik

The coward of the county, det fiskala stupet, efter valsegern, Obama inte lika mesig som tidigare

Ja först litet bakgrund, USA nalkas nu med rekordfart det fiskala stup som träder i kraft den första januari 2013 och som leder till skattehöjningar och utgiftsnedskärningar om inte republikanerna är beredda att kompromissa med Obama och demokraterna.

Det här dramatiska sista-minuten förhandlingarna och nattmanglingarna visar i hur dåligt skick USA nu befinner sig. Det är inte så en supermakt men anspråk på att fortsätta som stormakt sköter sina affärer.

Först litet om det fiskala stupet. Det rör sig om ett antal lagar från Bush-perioden, som löper ut vid årsskiftet och som leder till skattehöjningar och budgetnedskärningar på omkring 607 miljarder dollar, om Obama inte kan få republikanerna att gå med på skattehöjningar för de rikaste i USA som ett sätt att få in nya statsinkomster.

Republikanerna vill istället riva upp resterna av USA:s sociala skyddsnät, samtidigt som man vill öka USA:s redan skyhöga militärutgifter, för att på så sätt balansera budgeten.

Så här skriver Wikipedian: United States Fiscal Cliff

The fiscal cliff is a newly coined term referring to the effect of a number of laws which (if unchanged) could result in tax increases, spending cuts, and a corresponding reduction in the budget deficit beginning in 2013. The deficit — the difference between what the government takes in and what it spends — is expected to be reduced by roughly half in 2013. That sharp reduction is the cliff. The Congressional Budget Office (CBO) estimates the sudden reduction will probably lead to a recession in early 2013 with the pace of economic activity picking up after 2013.

The laws leading to the fiscal cliff include tax increases due to the expiration of the Bush tax cuts and spending cuts under the Budget Control Act of 2011, among others. The Budget Control Act of 2011 was enacted due to the failure of the 111th Congress to pass a Federal Budget and therefore as a compromise to resolve a dispute concerning the public debt ceiling.

När Barack Obama vann sitt första presidentval så visade han sig, enligt
New York Times’ Peter Baker så orutinerad och naiv att han gav in till republikanerna utan att först begära något i retur. Han bara trodde att om han gav dom vad dom ville ha så skulle dom ge honom vad han ville ha.

Istället accepterade de blixtsnabbt Obamas eftergifter, men vägrade att själva att göra några som helst kompromisser.

Men nu efter fyra år som en alltför mesig och defensiv president har Obama äntligen insett hur man spelar spelet i Washington, och Peter Baker skriver om Obamas nya tuffhet i förhandlingarna med republikanerna om USA:s budgetkris: Criticized as Weak in Past Talks, Obama Takes Harder Line

That represents something of a shift for Mr. Obama, who did try to guess what worked for Republicans in his first term. When he crafted a stimulus spending program to bolster the economy shortly after taking office, Mr. Obama devoted roughly a third of the money to tax cuts that he assumed Republicans would like. They did not. Likewise, his framework for universal health care included free-market elements that he thought Republicans would embrace. They did not.

While Republicans argued that the overall programs overshadowed any palatable aspects, Mr. Obama came to believe he had made a mistake in offering concessions up front. In an interview in September 2010, he said he had learned “that if you already have a third of the package as tax cuts, then the Republicans, who traditionally are more comfortable with tax cuts, may just pocket that and attack the other components of the program.”

Aides said Mr. Obama came to the same conclusion after his clash with Republicans over raising the nation’s borrowing limit last year. “We put all these things on the table, and the reason we couldn’t do a deal is because Republicans couldn’t do revenues,” Mr. Pfeiffer said. “So our view here is the president won’t sign a deal that doesn’t have higher rates for the wealthy. Until they cross that bridge, nothing else is relevant.”

Fyra förlorade år alltså, och bara två kvar tills nästa kongressval när Obama förvandlas till en lame duck eftersom det är då som nästa presidentval börjar.

Men i alla fall så visar Obama nu att han inte kommer att låta republikanerna hunsa med honom som dom har blivit vana att göra.

Vilket verkligen har förvånat republikanerna. De trodde att de hade en velig Obama som de kunde mobba som tidigare, men så är inte riktigt fallet, i alla fall inte ännu.

Vi får se om Republikanerna eller Obama blinkar. Men för republikanerna vore en ekonomisk kris i början på nästa år en politisk fördel inför nästa kongressval om två år.

Det är rätt typiskt att republikanernas huvudförhandlare John Boehner, talmannen i representanthuset, alldeles efter valet gick ut och sa att sättet att balansera budgeten var att slänga ut president Obamas sjukförsäkringsreform, detta alltså efter det att republikanerna hade förlorat både kongress och presidentvalet.

Men såna är republikanerna.

Frågan är hur stor makt tepåsarna fortfarande har inom partiet. Om republikanerna skulle blinka och kompromissa med Obama så skulle det bli ett svidande nederlag för tepåsarna.

Ökad spänning i Washington alltså.

Pressklipp:

Motbud möts med fnysning av Obama,Obamas varning till Syrien i natt,Barack Obamas hot till al-Assad,Nedåt på Wall Street

[tags]John Boehner, Social Security, Economy, Taxes , Video, Payroll Tax, Boehner Payroll Tax, Fiscal Cliff, Fiscal Cliff Boehner, Obama Fiscal Cliff, Payroll Tax Cut, Social Security Payroll Tax, Social Security Payroll Tax Cut, Tax Cut, Tax Hikes, Politics News [/tags]