Politik

Har Sverigedemokraterna rätt om invandringen? Vad Sverige kan lära sig av USA:s framgångsrika invandringspolitik

Jag brukar lyssna på Sveriges Radio när jag sitter och programmerar, ja inte bara på Sveriges Radio utan också på BBC och på amerikanska National Public Radio. Idag blev det av en ren slump ett mycket skakande reportage om den misslyckade svenska invandringspolitiken och om hur Sverige, enligt de som Sveriges Radio pratade med, håller på att delas i två delar.

Orsaken är att infödda svenskar flyr den integrerade kommunala skolan för helsvenska friskolor. Orsaken? Stök och lägre kvalitet på utbildningen i invandrartäta kommunala skolor.

Ni kan ladda ner reportaget på den här länken Studio Ett 20121206 | Sveriges Radio: eller också lyssna på det direkt på den här länken.

När vi kom hit till Silicon Valley med tre små barn för 25 år sen så visste vi att vi måste få in våra barn i en invandrartät skola om de skulle ha någon chans att få en bra utbildning. Ja just invandrartät, ni läste rätt.

Orsaken till det är att amerikanska skolor finansieras genom den lokala fastighetsskatten, så skolor i rika områden kan vara förstklassiga medan dom i fattiga områden kan ligga på tredje världsnivå.

Och eftersom USA till 100% satsar på arbetskraftsinvandring, och med mycket få undantag inte tar emot flyktingar, så är invandrarskolorna i Cupertino, där vi bor, de allra bästa.

Med föräldrar som alla har universitetsutbildning och ofta en masters eller en doktorsgrad ovan på det, och som satsar allt på sina barns utbildning, till skillnad från amerikanerna som inte alls är så måna om att sina barn ska få en bra utbildning, så var det där vi ville sätta våra barn.

Det är på grund av den medvetna satstingen på färdigutbildad och högutbildad arbetskraftsinvandring och inget annat som USA har blivit världens enda supermakt.

Hur det är i Sverige kan vi läsa på Migrationsverkets hemsida, som visar att »
Det pågår massinvandring till Sverige …»
att den största invandringen faktiskt består av utlandssvenskar.

Men också att omkring 15 000 människor, flyktingar för man anta, invandrade från Irak, Afghanistan och Somalien. Och 15 000 om året i några år det blir rätt rejäla siffror om ett par decennier.

Och där har vi den stora och ödesdigra skillnaden mellan den svenska och amerikanska invandringspolitiken. Att Sverige satsar på invandring från tredje världen-länder, människor som enligt reportaget alltför ofta är analfabeter, medan USA satsar på välutbildade människor som kan slussas direkt in i arbetslivet.

Det är ett skakande reportage man får höra på Studio Ett, där man bl.a. får möte invandrarkvinnor som kommit till Sverige redan på 1980-talet och som ännu inte pratar ett enda ord svenska.

Än värre är det att politiker som integrationsminister Erik Ullenhag och Ylva Johansson som intervjuas i programmet pratar rena rappakaljan medan Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson, som jag inte alls sympatiserar med av orsaker som jag kommer till, framstår som handlingskraftig och insatt i den verklighet som Ylva Johansson och Erik Ullenhag inte vill kännas vid.

Att den svenska invandringspolitiken är underlig, för att inte säga rent grotesk, har jag fått lära mig genom min dotter som har amerikanskt medborgarskap, examen från ett av USA:s bästa universitet, som talar flytande svenska, som har stark anknytning till Sverige, och som tillika har en masters från Lunds Universitet efter fyra års studier i Sverige.
Efter avlagd examen ville hon stanna i Sverige några månader för att leta efter jobb, men Migrationsverket vägrade. Lämnade hon inte landet inom ett par tre veckor så skulle hon bli portad från Sverige. Det var ord och inga visor. Trots att jag var beredd att betala hennes uppehälle och privat sjukförsäkring i ett år om det skulle behövas, så var svaret var ett rungande och mycket otäckt nej. Och hon är inte den enda amerikanska student som har blivit behandlar på det sättet.

Så högutbildade amerikanska studenter som talar flytande svenska och som både kan och vill jobba får inte ens uppehållstillstånd, trots att dom är villiga att betala allt ur egen ficka. Medan analfabeter från Somalia, som jag tar för givet är hur trevliga som helst, får företräde, och ekonomiskt stöd i flera år. Men det är klar, det är skillnad på människor och människor.

Nu är de givetvis helt OK om Sverige vill släppa in immigranter från länder som Afghanistan, Irak och Somalia, jag har absolut ingenting emot dom, jag lever i en multikulturell värld här i Silicon Valley och gillar det skarpt, men det betyder då också att man i Sverige måste inse att de här invandrarna kommer att behöva ekonomisk hjälp i år och ofta decennier.

Och det kommer att bli utomordentligt dyrt i längden.

Men medan Sverigedemokraterna vill stoppa all invandring eftersom dom är emot utlänningar i största allmänhet, vilket är rent xenofobiskt, så skulle jag enbart stoppa flyktinginvandring och som USA satsa helt på arbetskraftsinvandring.

Och skulle jag ha mina barn i svenska kommunala skolor i invandrartäta områden så skulle jag antagligen också flytta över dom i helsvenska friskolor.

Inte för att jag är emot invandrare per se, utan för att jag vill ha den bästa möjliga utbildning för mina barn.

Finns den i invandrartäta skolor så skulle jag sätta dom där, som vi gjorde här i Silicon Valley, annars inte.

Som man säger i Studie Etts utmärkta reportage, om man som regeringen satsar på invandring så måste man också satsa på integration. Eftersom regeringen uppenbarligen inte gör det så kommer problemet bara att växa.

Problemet är med andra ord, inte att invandringen är alltför dyr, det är den av allt att dömma inte, utan att politikerna inte är beredda att satsa de miljardbelopp som behövs för att integrera tiotusentals människor, ofta analfabeter, från tredjevärldenländer som helt saknar möjligheter att tillgodogöra sig kvalificerad utbildning assimilera och få jobb i dagens högteknologiska Sverige. Och därför får vi getton och utanförskap.

Det mest pinsamma i hela reportaget är att höra hur Ylva Johanson och
Erik Ullenhag mumlar i skägget. Det hör man ute i stugorna och det ger Sverigedemokraterna röster.

Åsikter?

Pressklipp:
“Vill inte förbjuda skolavslutningar i kyrkan”,

[tags]Invandring, Sverigedemokraterna, invandrare, Svensk invandring, invandringsfientlighet [/tags]

98 thoughts on “Har Sverigedemokraterna rätt om invandringen? Vad Sverige kan lära sig av USA:s framgångsrika invandringspolitik

  1. Thomas

    Som ni förstår så e affärs iden enkel,, Du köper tex. Volvo & Saab, sedan lägger du ner dessa,, sedan kör du reklam pâ Chevrolet,. .. Men resultatet blev “business” mässigt ej enligt önskan,, hmm? Kanske man åker till europa och startar en relation USA-EUROPA i Sverige som e ett bra land som andra kringvarande länder offta följer..Mål= sälj USA prylar,, och hoppas du har en keps med symbolen NY, på dig.Helst ett par kallsonger med USA-flaggan vore bra.USA e ett fattiglant inom 10 år medans tex. Kina/brasilien etc. blir världsledande.Mr.T.

  2. Bosse

    Dagens lärare på den skola jag gick är mycket mer utbildade än när jag gick där.

    roger: Att vara mer utbildad är en sak. Att vara en kompetent lärare som på ett bra sätt förmår ge det uppväxande släktet vad det behöver när det gäller baskunskaper är något helt annat.
    Att det slutliga resultatet av lärarnas möda sjunkit är ett klart faktum som inte går att bortse ifrån, och självklart sjunker kvalitén på lärarkåren när i stort sett vem som helst kommer in på lärarhögskolan jämfört med tidigare när det krävdes en hel del för att komma in där.

  3. roger

    Bosse:

    “Tyvärr har dessa baskunskaper som ska läras in på grundskola och gymnasium inte längre den prioritet som de borde ha.”

    Självklart är baskunskaperna jätteviktiga men vad får dig att tro att detta har lägre prioritet idag?
    Jag förmodar att du baserar det på statistik om läs och räknekunskaper hos dagens elever kontra dåtidens elever? Men det ger ingen rättvis bild. En Afghan som kommer hit som 15-åring idag har det svårt att gå ur nian med samma läskunskaper som du gjorde.

    På min tid började man lära sig engelska i fjärde klass, nu börjar de i andra klass på den skola jag gick.
    När jag var liten var det 100% lek och 0% pedagogik hos “dagmamma” och sedan “lekis” fram tills du började första klass. Idag är det pedagogik i hela vägen och lekis är ersatt av förskoleklass.
    Dagens elever på den skola jag gick på är inte ett dugg sämre på multiplikationstabellen än vad de var när jag gick där.
    Dagens lärare på den skola jag gick är mycket mer utbildade än när jag gick där.

    (Jag är under 40 och min fru är grundskolelärare på den skola jag gick)

    Men annars håller jag med om det mesta som sagts om låg lön och status osv.

    Problemet är:
    Du kan inte bli uppsagd hur usel du än är och du har inga konkurrenter
    = så det finns inga sådana incitament för att utföra ett bra jobb.
    = så det finns inga sådana incitament för arbetsgivaren att förbättra verksamheten.
    Det finns inga konkurrerande arbetsgivare som kan locka med bättre löner och arbetsvillkor
    = noll incitament för arbetsgivaren att förbättra lön och villkor.
    = inget incitament för läraren att göra ett bra jobb och därmed göra sig attraktiv för andra arbetsgivare.

    Allt ligger på den enskilda lärarens goda samvete och politikers ständigt föränderliga vacklande vilja.

    Min egen lön hade antagligen varit 15-20000kr lägre om det inte vore för att det fanns konkurrerande arbetsgivare som efterfrågar min kompetens.

    Nu är det väl sakteligen förändringar på gång i och med friskolorna, men det är lååångt kvar.

  4. Christer W

    Lennart, roligt att dina minne börja flöda. För min det så har jag nästan aldrig lånat böcker på bibliotek, mest beroende på att behovet var lågt.
    Jag hade ju tillgång till mycket böcker hemma och fick själv många också och köpte också en hel del själv plus en uppsjö av dåliga deckare.
    Många av mina kamrater reagerade på att vi hade så mycket böcker och att vi läste dagstidningar. Inte ens serietidningar var förbjudna hemma, därför var vi alltid en jäkla drös ungar på mitt rum. (det mest udda jag hade var en verkstadshandbok i hur man skötte och underhöll en stjärnmotor)

    Men ett av de roligaste minnen jag har är när jag bjuder en kompis på en persika, det här var runt 1960. Han tog en tugga och fastnade med stirrande och skrämda ögon, sen spottade han ut och utbrast förfärat, DEN är luden.

  5. Christer W

    Det är kanske dags att fundera på skolans medel och metoder.
    http://www.svt.se/nyheter/sverige/de-lar-sig-lasa-genom-att-skriva-pa-datorn

    Två episoder jag har varit med om som är rätt talande om hur det kan se ut. Den ena skedde i kön på lärarhögskolans restaurang. Två medelålders damer och tillika lärare stod och talade om innehållet i den pedagogiska kursen de var på och hur de själva skulle göra efter den. Båda slutade med; vi gör ändå som alltid har gjort och det trevligt att vara från skolan en dag.
    Det andra tillfället är med en bekant som är lärare, vi pratade om våra barns skolår, vid det tillfället säger min bekante; de måste lära sig koden för att klara skolan.

  6. Bosse

    Christer W: Ja men självklart är möjligheterna att söka svar på diverse frågor och möjligheterna att lära sig på egen hand mycket större nu iom datorerna och internets intåg i vardagsliv och skola. Världen är ju obegränsad på ett helt annat sätt idag. Jag kan om jag vill t.ex. läsa en distanskurs på Stanford eller MIT Så visst har allt blivit så oerhört mycket bättre på det viset. Men det var inte detta jag ifrågasatte. Det jag vill ha fram är att för att på ett bra sätt kunna ta till sig och utnyttja alla nya möjligheter på bästa sätt så krävs baskunskaper som man pluggar in i det egna huvudet redan i unga år. Tyvärr har dessa baskunskaper som ska läras in på grundskola och gymnasium inte längre den prioritet som de borde ha.

    Hur ska elever som går ut grundskolan utan att kunna läsa och skriva ordentligt kunna tillgodogöra sig alla nya möjligheter som tekniken ger oss? Det finns ungdomar som inte kan utföra de enklaste räkneoperationer i huvudet pga att de inte ens kan multiplikationstabellen! Hur ska de någonsin kunna tillgodogöra sig en högre utbildning när de inte har basickunskaper? Det är just här som lärarna och deras kompetens kommer in.

  7. Christer W

    Bosse, det är en stor förändring när ungarna kan “jag kan alltid googla på nätet om jag behöver veta något”. Det är faktisk en stor kvalitetsförhöjning gentemot hur var det när vi var barn och unga.
    I bästa fall hade en familj en dagstidning. Hade familjen en dagstidning så var de väldigt lokal, finare familjer utanför Sthlm kunde ha SvD, DN och undantagsvis Stockholmstidningen eftersom de vill veta vad som hände i den finare världen och utrikes
    I de flesta arbetar- och medel-klasshem saknades ett verkligt klassattribut, en bokhylla med böcker. I de flesta hem fanns inte heller någon form av uppslagsverk, ville en unge veta något så var de tvungen att fråga någon äldre och det var inte säkert att svaret var korrekt eftersom det var känsligt att visa en minderårig sin okunskap som vuxen.

    Jag har själv en episod från min skolgång, vi skulle veta allt om kungar deras gärningar och när jag frågade läraren om hur vanligt folk levde och gjorde då så blev han ställd.
    Han gav mig ett svar; Det var intressant, hur kom du på det, det har jag inte tänkt på och det fick vi inte lära oss något om. Han var en bra lärare eftersom han kunde säga att han inte visste eller kunde. Sedermera blev han kirurg.

    1. Lennart

      Christer: Ditt inlägg får verkligen minnena att flöda. Mina föräkdrar läste SvD och UNT, Uppsala Nya Tidning, oc vi hade Svensk Uppslagsbok och tre bokhyllor med böcker som min pappa och mamma samlat på sig.

      När jag var sådär en 15 år gammal så började jag låna böcker på statsbiblioteket. Men jämfört med idag levde jag i ett vakuum, nästan helt strypt på information om omvärlden. Jämfört med idag var det som att växa upp under konstant syrebrist.

      Om man tänker sig hur mycket mer och bättre information jag hade kunnat få tag på om jag hade kunnat googla så känns det bittert på något sätt.
      Och då levde jag i alla fall in en “finare familj”.

      Samtidigt har Bosse rätt i att man måste ha en grundläggande utbildning med värderingar och baskunskaper för att kunna skilja agnarna från vetet. Annars blir det lätt att man fastnar för konspirationsteorier och New Age-larv och annat.

  8. San

    Bosse

    Jag menar nog inte nödvändigt att det bara skulle vara självstudier, utan att föräldrar genom diverse aktiviteter, språkresor å dyl. kan ge sina barn en hel del av vad som lärs ut i skolan. Eller för all del privatundervisning. Nu säger jag inte att detta är önskvärt, eller att det inte utökar klassklyftor, men det är i mina ögon ändå ett faktum.

  9. Bosse

    San: Jag vill nog påstå att på grundskole- och även på gymnasienivå är läraren precis lika betydelsefull som h*n alltid har varit. Barn har inte en vuxen människas förmåga att bedriva självstudier. Det funkar helt enkelt inte utan vägledning av en kompetent lärare. Modern teknik med ständig tillgång till dator och internet är ett stort framsteg i människans utveckling men ibland kan det bli snett som när barn och ungdomar får för sig att de inte längre behöver lära sig någonting utantill eftersom
    “jag kan alltid googla på nätet om jag behöver veta något”
    Det är här en kompetent och pedagogisk lärare måste gå in och förklara varför det är viktigt med kunskap. Man blir ingen vetenskapsman, programmerare, forskare, läkare eller någonting öht genom att googla och skriva av artiklar från Wikipedia.

  10. San

    Otto

    I det stora hela håller jag med dig, jag slängde bara in en annan parameter. Att en lärare hade en större roll i en elevs liv kan väl ingen förneka?

    Jag har en kompis som jobbar på utbildningsdepartementet och han skulle nog skriva under på det mesta du säger. Enligt honom är den svenska skolan betydligt mer avreglerad än den amerikanska.

  11. roger

    Lennart:

    Vinstdrivande företag inom sjukvården t.ex., som jag råkar känna till en del om, har alltid samma affärsidé, att få vinst genom att minska personal och andra utgifter, precis som Carema. I vissa fall kan det vara berättigat, som om man kan införa ny teknologi, men för det mesta handlar det om ren och skär försämring av vården.

    Eftersom det står folk fritt att välja så är det inte en bra affärsidé att vara sämre än någon annan.
    Att vara bra, handlar inte bara om ANTAL personal. Det handlar minst lika mycket om att ha personal som är MOTIVERADE, KOMPETENTA och EFFEKTIVA också. Det handlar om LOKALER, MAT, UTFLYKTER OSV.
    Om inte de privata aktörerna har ett totalerbjudande som är bättre än sina konkurrenter kommer deras verksamhet och gå dåligt, för ingen kommer välja de sämsta?

    För det mesta handlar det om ren och skär försämring av vården

    “Kvaliteten i privat och kommunal äldrevård upplevs vara lika, däremot har de privata utförarna något nöjdare kunder. Det visar en studie genomförd vid Umeå universitet. Forskarna har jämfört Sveriges 290 kommuner där det finns 2 600 äldreboenden.”
    http://fof.se/tidning/2012/10/artikel/privat-aldringsvard-battre-sitt-rykte

    Helt plötsligt finns det incitament för de inom äldreomsorgen att se de äldre som “kunder” och att anstränga sig för att de skall trivas och må bra.

  12. Johnny

    Marcin, intressant video. Var femte elev pendlar alltså till skolor med majoriteten svenska barn i innerstaden. Kungsholmens skola hade 70% svenska och 30% utländska har nu 50/50 och då börjar både svenskar och utlänningar söka sig till andra skolor med lägre andel utlänningar. Ett nytt fenomen i det mångkulturella samhället, föräldrarna vill helt enkelt att deras barn skall få bästa utbildningen.

    Undra vad taxichauffören hade för skäl att invandra från Turkiet? Knappast asyl från krig i alla fall. Undra varför man väljer att jobba som taxichaufför i kalla Sverige om man kan jobba som taxichaufför i varma Turkiet? Om Sverige tagit emot flyktingar från Turkiet vad hindrar dem att åka hem igen, det pågår väl inget krig där idag?

    Sverige har tagit emot alldeles för många människor från främmande länder på för kort tid och inte klarat av att framgångsrikt integrerar alla i bostäder, arbeten, skolor, laglydnad, språk och kultur. Det medför hög arbetslöshet, bidragsförsörjning, segregation, kriminalitet, språk och kultur förbistringar, stora ekonomiska och sociala kostnader för samhället alltså. Att begränsa invandringen och stimulera utvandringen samt bättre integration är möjliga vägar framåt för att lösa problemen, men först måste vi medborgare, journalister, politiker fritt kunna tala om verkligheten som den är.

  13. Otto

    Marcin: Var ljög han? Var det pga. hans mörka hår och brytning som du säger att han ljuger om att han kan prata arabiska?

    Just det här menar jag. De svagaste i samhället blir lidande av det svenska skolvalet. De duktigaste eleverna försvinner från förortsskolorna och det skapas märkliga “elitskolor” där eleverna får en jävligt skev bild av verkligheten. Sen när Sthlm börjar belöna de skolor där betygen är bäst så kan man bara säga ridå för hela svenska skolväsendet.

  14. Otto

    San: Hela skoldebatten är oerhört skev från första början. Den präglas nästan bara av ideologi och väldigt lite forskning. Att jämföra skolan för 30 år sedan med dagens är helt omöjligt med tanke på att förutsättningarna är helt olika. Förr hade man kanske 15 ungar i ett klassrum, nu är det 30. Förr hade läraryrket en respekt med sig som är helt bortblåst nu. Det är tiotusentals ungar som sitter dag ut och dag in i sin bänk och aldrig får de någon som helst uppmärksamhet av sin lärare. Att skapa ett klassrum där hälften lär sig saker kan nästan vilken idiot som helst skapa men ett klassrum där alla lär sig kan enbart en mästare skapa. I ett klassrum där hälften lär sig så blir det tydliga lag där de elever vars föräldrar inte är akademiker far mest illa. Klassamhället är på väg tillbaka med stormsteg.

  15. San

    Vad i mitt resonemang var fel. Var inte lärarens roll viktigare förr om åren? Jag är öppen för andra argument. Men att det skulle skapa A&B-lag förstår jag inte.

  16. Bosse

    Nu är det ju så att de som ska utbilda ungarna i Sverige är till slut de dummaste jävlarna som läser på högskolan. 1,4 sökande per lärarplats och är det matematik och No så fyller man inte ens alla platser. Bottenskrapet blir lärare och de utbildar vår nästa generation

    Otto: Helt rätt, tyvärr är det så det ligger till numera. Kan inte folk komma in på någon annan linje kan de alltid bli lärare. Läraryrket har blivit ett lågstatusyrke som skys som pesten av de som har huvud och förmåga att utbilda sig till annat. Självklart får detta konsekvenser för utbildningens kvalité. För vad nu en del än råkar tro så har barn och ungdomar varken diciplin eller förmåga att utbilda sig själva mha modern teknik. Vuxna människor kan klara detta men i den åldern funkar det helt enkelt inte. Utan en kompetent lärares stöd slutar diverse självstudier förr eller senare i lek och kaos.

  17. Otto

    San: Lärarens roll är så mycket mer än att vara någonslags informationsspridare. Lärare är ett av få yrken du inte tjänar på att utbilda dig till. Med sådant resonemang ökar klyftorna i samhället och det skapas ett A och B-lag.

  18. San

    Jag skulle säga att lärarens (på den allmänna skolan) roll kanske inte är lika viktig som den var förr. Absolut inte oviktig, men idag är ju möjligheterna att inta information och lära sig betydligt fler än vad de var förr.

    Något att tänka på när man diskuterar sjunkande lärarlöner.

  19. Otto

    Christer W: Och med det vill du säga vadå? Att lärarlönerna är bra? Nu är det ju så att de som ska utbilda ungarna i Sverige är till slut de dummaste jävlarna som läser på högskolan. 1,4 sökande per lärarplats och är det matematik och No så fyller man inte ens alla platser. Bottenskrapet blir lärare och de utbildar vår nästa generation och där blir bottenskrapet som har blivit utbildat av bottenskrapet lärare. Om hundra år har vi filmen idiocracy. Det borde vara den akademiska eliten som blir lärare och hur ska man vara stolt över ett yrke där till och med utbildningsministern sågar en längst med fotknölarna.

  20. San

    Lennart

    Folk väljer att bo var de gör beroende på ekonomiska förutsättningar och personlighet. Bosätter man sig i Princeton har man förmodligen en annan personlighet än om man bosätter sig på Manhattan. Vi bodde mellan Chinatown och Tribeca, i en handfull av lägenheterna på vår våning bodde det 3-4 kinesiska familjer i vardera lägenhet. Detta skulle säkert ansetts vara problematiskt och i ögonfallande på många andra ställen, på 111 Worth Street var det en icke fråga. Något man troligtvis räknade med innan man flyttade dit.

    Svenskar som hälsade på tyckte ungefär något av,

    1. Är det inte jobbigt att ha så många trångbodda kineser som grannar?
    2. Tycker du inte det är vulgärt med sådana inkomstskillnader på samma våning?

    Vilket väl ungefär sammanfattar två sätt att beskriva invandringen till Sverige som problematisk.

    När vi flyttar tillbaka till New York så blir det Tribeca igen av den enda anledningen att de har bäst skolor där.

  21. Christer W

    Otto, i dag är lönesättningen individuell, kommunerna kan sätta hur hög lön som helst om de vill. Det är endast mininivån som är fastställd.
    Medellönen för lärare är drygt 25000 i månaden och nästan 70% har det och över, ca 30% i samma grupp har 30000 och mer. Så jäkla dålig lön har de inte.
    Ofta är det så mer än halva kommunernas budget går till ett enda förvaltning, den som har med förskola, skolan och gymnasiet göra. Merparten av förvaltningens pengarna går till rörliga kostnader (som det heter på ekonomspråk) som löner.
    Idag har du troligt vis en skatt på ca 32 kronor och om lönerna höjs med låt säga 15% är det inte omöjligt att din skatt steg upp till 37 kronor och kanske mer.
    Om du har en snittlön på 25000 så lär du få 1250 kronor mer i skatt till kommunens kassa.

  22. Otto

    Marcin: Du vet helt enkelt inte ett skit om mannens motiv? Du drar till med smått unkna gissningar?

    Christer W: Det var en fin historielektion men vad har det med något att göra? Jag pratar om friskolors rätt att existera. Är de ideella så gör det mig ingenting för de är i regel lite bättre än den kommunala skolan. Men att ta vinst ur skolan är rent barockt.

    Höj lärarlöner, gör lärarutbildningen mer vetenskaplig och mycket svårare, stäng alla vinstdrivna friskolor och ta bort det fria skolvalet så har vi snart (30 år) en skola som kan konkurrera med resten av världen.

  23. Johnny

    Lennart: “Jag tror absolut att du, till skillnad från många andra, instinktivt inser att det existerar problem på det här området, och det är en bra början. Däremot tror jag inte att din diagnos eller din lösning är den rätta.”

    Okay så långt. Självklart är det rätt att se existerande problem i Sverige om man är frisk i huvudet och vill Sverige väl. Det kostar ekonomiskt och socialt samt kulturellt att inte göra det. Jag vet inte själv vad min diagnos eller lösning är på alla problem så berätta gärna. Det är som det är och alla lösningar är bra som inte är dåliga. Vad gör vi nu?

  24. Christer W

    I bland blir jag så trött på såna typer som Otto som inte kan sin historia. Genom en uppgörelse 1927 togs en reform som begränsade parallellskolesystemet. Fram tills dess gick barn från olika samhällsklasser i olika skolformer, men det året bestämdes att statsbidraget till alla privata och enskilda småskolor skulle dras in, medelklassen började av det skälet använda sig av folkskolan till sina barn i högre grad.
    Efterhand fick vi en gemensam folkskola för alla, åtminstone till klass fyra. Men efter fjärde årskursen avskiljdes de som skulle fortsätta mot högre studier i läroverket. Kvar i folkskolan blev de barn som inte hade råd, vilja eller kunskaper att läsa vidare.

    1930-talets ekonomiska och politiska kriser ledde till att skolans traditionella form och innehåll förstärktes igen. Under världskriget fortsatte den mer auktoritära och karaktärsfostrande folkskolan genom “försvarspedagogiken” som spädde på teman om nationell samling och offervilja.
    Krigets slut innebar dock en viktig vändpunkt, erfarenhet av diktatur och förtryck skakade liv i demokratitanken. Den svarta pedagogiken hade definitivt misslyckats och lett fruktansvärda följder.
    Medvetenhet om av barns fostran till demokratiskt tänkande individer kom att påverka debatten om en förändrad skola för allas barn.

    Ekonomiska och tekniska utveckling förändrade krav på medborgarnas kunskaper och utveckling. Internationella relationer, marknader och kulturutbyten krävde högre språkkunskaper hos befolkningen.
    Diskussioner som fördes om skolans förändring handlade både om skolans kvalificerande funktion och dess ideologiska funktion.
    Men även skolstrukturen, som i början av 1900-talet varit mycket modern, var nu i stället otidsenlig.
    Det fanns en uppsjö av fortsättningsskolor som det var omöjligt att få grepp om. Detta skapade frustration och kaos för både barn och föräldrar.
    Trängseln vid inträdet till högre studier var också ett problem, framför allt till realskolan för de stora barnkullarna under 40-talet. Alla som ville läsa vidare fick helt enkelt inte plats i läroverket och det drabbade i första hand medelklassens barn, deras föräldrar blev därmed mer intresserade av en förändring. I välfärdsstatens ideologi låg också tanke om en jämlik skola för alla och detta krävde standardisering och centralisering för att kunna genomföras. Alla – oberoende av geografisk och social bakgrund – måste få chans till en likvärdig utbildning.

    1946 års skolkommission, som fortsatte i vissa avseenden 1940 års skolutrednings arbete, föreslog själva radikala förändringar avseende skolans demokratiska uppdrag. Genom kommissions arbete fick enhetsskoletanken sitt politiska genombrott i svensk skolpolitik.
    Skolkommissionen sammanfattade skolans uppgifter i flera punkter, nytt innehåll i kunskapsämnen, skolan skulle ge allmänbildning, estetisk fostran, yrkesfostran, social kompetens, hälsomedvetenhet och personlighetsutveckling, det vill säga fostran till demokrati. Ge utrymme åt arbetsmetoder med starkare inslag av aktiva moment och inte bara mekaniskt rabblande av kunskaper.

    Utredningen låg till grund för enhetsskolereformen som började sin försöksverksamhet på 50-talet och till slut utmynnade i det slutgiltiga grundskolebeslutet vid 1962 års riksdag.
    Efter år av kompromissande och sammanjämkningar mellan olika fraktioner inom politik, expertis och allmänhet ersatte grundskolan folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan, kommunala mellanskolan, realskolan och kommunala flickskolan.

    Det är inte heller så att skolan blev statlig 1962, byggnader, undervisningsmaterial, skolmat, personallöner m.m. var en kommunal kostnad. Endast lärarlönerna blev en statsangelägenhet. Troligtvis var skälet till att lönerna blev statliga var för att styra/tvinga lärarna dit man vill ha dem. Ytterligare ett sätt var att ge kallortstillägg på lönen.

    Dock största nackdelen med enhetsskolan var att ungarna blev livegna till en bestämd skola pga skolplikten och lärarnas ovilja

  25. Marcin

    Otto, jag syftade på att arabiska kanske inte var tillräckligt fint för honom. Rasismen förekommer invandrargrupper emellan, mer än vi kanske vågar föreställa oss.

Comments are closed.