Politik

Gud bevare oss för chauvinistiska kineser och USA-älskande svenskar i Silicon Valley

Jag har träffat en hel del USA-svenskar som läser den här bloggen och dom har alla varit mycket trevliga. Så det här inlägget handlar definitivt om om dom, jag kan inte säga nog positiva saker om dom.

Den utmärkte Olle Wästberg, som var generalkonsul i New York 1999-2004, har skrivit i sitt nyhetsbrev om hur han har har hållit föredrag om Sverige i USA. Till hans stora förvåning har USA-svenskar rest sig upp och påstått att Wästberg har haft fel och att Sverige inte är något jämfört med USA.

Pinsamt, är alla USA-svenskar verkligen så här galna?

Så varför tar jag upp den här bisarra svenska attityden om Sverige och USA? Jo för att min fru just kom hem fly förbannad.

Hon har mycket goda kontakter inom den kinesiska folkgruppen här i Silicon Valley. Och hon har just berättat hur någon på en kinesiskt författarträff i Santa Clara här i Silicon Valley tog upp frågan om Senkaku Islands eller 钓鱼岛 som dom heter på kinesiska. Dvs de pyttesmå öar som Kina och Japan nu bråkar om. Och till hennes makalösa förvåning så skyllde alla bråket på … USA! Alla stödde den kinesiska kommunistregimen till sista man och en efter den så kritiserade dom USA:s ställning i frågan. Om det inte vore för USA så skulle Kina kunna tvinga Japan att överge öarna, som rättmätigt tillhör Kina. Krig mot Japan var ingenting som dom var rädda för. Dom snarare såg fram emot det.

Det här handlar alltså om kinesiska invandrare till USA och inte förbipasserande kinesiska turister.

Jag inser att man får vara försiktig med att brännmärka alla kinesiska invandrare till USA på det här sättet. Det finns säkert många som inte alls bryr sig eller som i alla fall inte försöker lägga hela skulden för det barnsliga bråket mellan Kina och Japan på USA.

Men jag hävdar att det finns en klar skillnad mellan hur många – inte alla – USA-svenskar och USA-kineser ser på sina egna länder och på USA.

USA-kinesernas barn som är födda här i USA talar ofta utmärkt kinesiska, reser ofta till Kina och jobbar ofta där under kortare eller längre perioder. Deras föräldrar bosätter sig ofta i Kina efter några decennier i USA, även om dom också ofta behåller sina villor här i Silicon Valley för att gardera sig.

Nu tror jag att det här till en viss del är en generationsfråga. Dagens unga svenskar har en helt annan inställning till USA än deras fäder och farföräldrar. Dom ar inget behov av att ständigt rättfärdiga sitt beslut att bosätta sig i USA. Och dom har sällan bränt sina broar till Sverige.

Jag tror eller hoppas att samma ska gäller med kineserna här i Silicon Valley. Men det är onekligen en märkligt insikt i dagens invandrare här i Silicon Valley och deras åsikter.

Det skulle vara mycket intressant att om det inte finns liknande attityder bland invandrare till Sverige. Dvs helt pro-svenska för vissa folkgrupper och helt anti-svenska för andra. Är det någon som vet?

Pressklipp:
90-talsleksak ? nu tillbaka som app,

[tags]Silicon Valley H1B-visum. Arbetsvisum till USA, H1B-visum till Silicon Valley, Silicon Valley H1B [/tags]

10 thoughts on “Gud bevare oss för chauvinistiska kineser och USA-älskande svenskar i Silicon Valley

  1. San

    Indier utomlands brukar faktiskt vara otroligt negativa till Indien, tror iofs det gäller mest när de är bland andra indier. Utåt skulle de troligtvis försvara Indien.

    Min bild av USA-svenskar är nog som Sebastians. Visst hör man gnäll. Oftast bland nyinflyttade. Men överlag har de flesta bra saker att säga om Sverige. Det är nog också lite som bland indier att man är mer negativa internt än om man pratar med icke-svenskar.

    Efter ett tag brukar inflyttade drabbas av vad jag kallar “the expat syndrome”, efter ett tag utvecklar de flesta expats en sorts hatkärlek till sitt nya land. Ibland tror jag att du har fått en liten släng av det. 🙂

  2. San

    Tror inte du hittar direkt anti-svenska stämningar, men däremot anti-väst eller anti-amerikanska även i Sverige. Sverige påverkar inte skeenden i invandrares ursprungsländer i tillräckligt hög grad tror jag.

    1. Lennart

      San: OK, det låter vettigt, det håller jag med om. Det skulle ändå vara mycket intressant att höra – från insidan – hur invandrargrupper jämför Sverige med sina ursprungsländer. Man måste väl ändå sakna något från det man lämnade. Eller kanske man är som de USA-svenskar som vägrar att se något gott i sina ursprungsländer och som till 100% försvarar Sverige och den svenska modellen. Jag kan aldrig minnas mig att jag har någonsin har läst någon sådan beskrivning.

  3. San

    Inom finanssektorn kommer svenskar gladeligen över några år till USA, men det är nog ingen som någonsin tänker sig att de ska stanna. De som stannar gör det för att de träffar någon amerikan, som jag, någon enstaka för att det är svårt karriärsmässigt att flytta hem. Men 95% har flyttat hem inom 5-10 år. Jag hade troligtvis också gjort det om det inte vore för att jag bildade familj. Tycker inte att det är så dramatiskt egentligen, främsta anledningen till att man vill hem är nog för att man saknar familj och vänner, inte för att det ena eller det andra systemet är bättre.

    En del svenskar med äldre barn brukar tycka det blir jobbigt när barnen ska börja på college. Som svensk har man inte sparat pengar till sina barn och för en del kan kostnaden helt enkelt bli för hög. Jag några enstaka som skickat sina barn till Sverige när de fyllt 19 år.

    1. Lennart

      San: Här tror jag att du sätter fingret på en mycket viktig punkt, nämligen hur svårt det faktiskt är att bryta upp från släkt och vänner och flytta till ett land långt borta. Visst, man skapar snart ett nytt socialt nätverk, men aldrig riktigt på samma sätt. Mina barn har t.ex. fått växa upp helt utan släktingar. Och jag vet att det har påverkat dom, liksom mig och min fru.

      Idag med Skype och webben så kan man hålla kontakten som aldrig förr. Min fru ringer t.ex. så gott som varenda dag till någon av sina fyra systrar, som är bosatta i tre olika länder.

      Samtidigt standardiserar globaliseringen arbetslivet. Ett litet exempel är hur USA nu håller på att anamma Världshälsoorganisationens ICD-10 standard för klassificeringen av sjukdomar, vilket givetvis gör det enklare för en USA-svensk läkare att flytta till Sverige. Eller vice versa.

      Amerikanska och svenska programmerare är idag också helt utbytbara.

  4. roger

    Lennart/Sebastian:

    svenskar vet att USA inte längre är det drömlandet det en gång var om det nånsin var det.

    Absolut Sebastian, helt riktigt, lycka till med att få Lennart att tro på det dock. Han tror med extrem envishet att alla svenskar drömmer om USA, fifth avenue och hollywood in absurdum.

    1. Lennart

      Roger: Nu talar vi inte om shopping på Femte Avenyn utan om något helt annat, nämligen svenskar som invandrar till USA.

  5. Sebastian Markbåge

    De är en intressant syn. Jag har inte sett samma sak sen jag flyttade hit. Jag talar varmt om Sverige med alla jag möter. Men jag tillhör den unga generationen USA-svenskar och de USA-svenskar som jag träffat har samma syn.

    Det är just nu extremt svårt att rekrytera folk från Sverige. Eftertraktade svenskar vet att USA inte längre är det drömlandet det en gång var om det nånsin var det. Om inte annat blir de varse det. Det är svårt att konkurrera. Jag kan tänka mig att USA-svenskar som gjorde sin karriär i USA, inte kan jämföra med en lyckad karriär i Sverige.

    En annan notis är att jag inte umgås med andra USA-svenskar och de jag jobbar med gör inte heller det. Bland andra folkgrupper ser man en helt annan dragkraft till att umgås som en enhet. Speciellt den stora kinesiska folkgruppen.

    1. Lennart

      Sebastian: Tack för intressant kommentar! “Jag kan tänka mig att USA-svenskar som gjorde sin karriär i USA, inte kan jämföra med en lyckad karriär i Sverige.” Det är något som jag själv har räknat litet på. Om man drar ifrån de sociala förmånerna som saknas i USA, plus den kortare semestern och det faktum att man måste bygga upp sina sociala nätverk från grunden så måste man vara MYCKET framgångsrik i USA för att det ska vara värt flytten.

      Idag flyttar man heller inte på samma sätt som förr när man emigrerade för att aldrig återkomma. Idag kan man sticka över på några år, behålla sitt svenska medborgarskap, och sen lätt komma tillbaks, i alla fall om man jobbar med IT. Man kan också behålla kontakten med Sverige på ett helt annat sätt än före webben.

      Sen tror jag inte heller att dagens unga svenskar har samma ständiga behov att visa att man gjorde rätt och att USA är så mycket bättre än Sverige, som man hade förr.

Comments are closed.