Politik

Filosofiprofessor Joseph Levine ställer frågan: är ett Israel baserat på etnicitet och religion förenligt med tolerans och demokrati?

Under 1960, 70, 80, 90 och långt in på 2000-talet så vallfärdade många svenskar på vänsterkanten, däribland Olof Palme, till Kuba för att med egna ögon se det Kubanska undret. Vad man inte ville erkänna var att den kubanska diktaturen hade betydligt mer gemensamt med andra diktaturer i Latinamerika än vad som skilde dom åt.

På samma sätt är så är likheterna mellan Binjamin Netantyahus Israel och dess främsta fiende Iran större än man kanske kunde tro.

Även om Iran inte har tillstymmelsen till fria val så är både Israel och Iran baserad på etnicitet och religion och, båda är intoleranta mot minoriteter.

I en artikel som knappast hade kunnat publiceras i New York Times så sent som för några år sen, så ställer filosofiprofessor Joseph Levine vid University of Massachusetts frågan om Israel som en etnisk och religiös statsbildning verkligen kan vara förenlig med tolerans och demokrati?

On Questioning the Jewish State

I conclude, then, that the very idea of a Jewish state is undemocratic, a violation of the self-determination rights of its non-Jewish citizens, and therefore morally problematic. But the harm doesn’t stop with the inherently undemocratic character of the state. For if an ethnic national state is established in a territory that contains a significant number of non-members of that ethnic group, it will inevitably face resistance from the land’s other inhabitants. This will force the ethnic nation controlling the state to resort to further undemocratic means to maintain their hegemony.

Three strategies to deal with resistance are common: expulsion, occupation and institutional marginalization. Interestingly, all three strategies have been employed by the Zionist movement: expulsion in 1948 (and, to a lesser extent, in 1967), occupation of the territories conquered in 1967 and institution of a complex web of laws that prevent Israel’s Palestinian citizens from mounting an internal challenge to the Jewish character of the state

Det här är en en högintressant artikel om en fråga som har ställts under många decennier. Den ställs nu med en växande brådska mot bakgrunden av att Mellanöstern nu genomgår en länge efterlängtad förnyelse, som dock inte inbegriper de ockuperade Palestinierna – som steg för steg nu drivs ut bort sitt land, medan USA och EU vänder bort blicken.

Vissa mindre åsiktsförskjutningar har dock skett. Till mångas förvåning röstade Folkpartiet för första gången någonting emot en sittande israelisk regering i frågan om Palsetina skulle få “nonvoting observer state status”.

Precis varför Folkpartiets Birgitta Ohlsson inte kunde få sitt parti med sig på Netanyahu-regeringens linje är något som någon grävande journalist faktiskt borde reda ut. Det är i sanning en historisk vändning för FP.

Det är inte sannolikt att den israeliska regeringen kommer att få president Obama att anfalla Iran. Den är inte heller sannolikt att Assad-regimen kommer att överleva mer än som mest ett till två år till, om ens så länge. I det nya Mellanöstern som nu håller på att växa fram så behövs ett demokratiskt och icke-etniskt Israel som ger alla medborgare samma rättigheter oberoende av “ras” och etnisk tillhörighet. Och som har samma slags invandringspolitik som Sverige.

Och för att det ska ske behövs fler artiklar som den som professor Joseph Levine just har skrivit i New York Times.

Pressklipp:
Syrien anklagas för turkiskt bombdåd,Pakistan trotsar med iransk gas,Syrien anklagas för turkiskt bombdåd

[tags] Anti-Semitism, Israel, jews and judaism, Palestinians, Zionism, Palestina och Israel [/tags]

3 thoughts on “Filosofiprofessor Joseph Levine ställer frågan: är ett Israel baserat på etnicitet och religion förenligt med tolerans och demokrati?

Comments are closed.