När historikerna om så där en hundra år ser tillbaks på vår egen tid så kommer två utvecklingar att framstå som viktigare än kanske några andra. Den första är den brittiske logikern och datapionjären Alan Turings nu historiska artikel On computable numbers, with an application to the Entscheidungsproblem som publicerades i Proceedings of the London Mathematical Society, Serie 2, 42 (1937), s. 230–265 och som lade fram en abstrakt definition av den moderna datorn, som idag utgör grunden till det moderna samhället. Och den andra är upptäckten av DNA:ns struktur av James Watson and Francis Crick 1953 för vilket dom gick Nobelpriset 1962.
Datorn processar binärkod och den mänskliga kroppen processar DNA-koden. Och dessa två kodsystem kan idag användas tillsammans, digitala data kan idag t.ex. sparas i DNA-form New technique stores terabytes of data on DNA with 100% accuracy
Och med de gigantiska datormolnen med sina enorma datahallar och parallella datorarkitekturer och speciellt nu Big Data-rörelsen så växer datorernas intelligens steg för steg tills dom kommer att kunna lösa problem och se samband mellan oräkneliga faktorer som enskilda människor inte längre klarar av. Vi ser redan hur automatiserade datorsystem ersätter mänsklig arbetskraft i en allt högre takt. Och det är inte bara kassörskorna på ICA som har anledning att oroa sig. Piloter, läkare, börsmäklar och i stort sätt alla yrken kan på sikt datoriseras. Inte nödvändigtvis så att datorerna ensamma kommer att kunna utföra människans arbete, men människan kommer att bli allt mer beroende av datorn.
Två stora projekt försöker kommer under de närmaste åren att försöka utforska hjärnan med hjälp av datorer, det amerikanska BRAIN Initiative, och skapa datorer som är mer likt den mänskliga hjärnan: det europeiska Human Brain Project
Economist har en viktig artikel om de här båda projekten i veckans nummer: The machine of a new soul. Computers will help people to understand brains better. And understanding brains will help people to build better computers
Their goal, according to Karlheinz Meier, a physicist at the University of Heidelberg who is one of their leaders, is to design a computer that has some—and preferably all—of three characteristics that brains have and computers do not. These are: low power consumption (human brains use about 20 watts, whereas the supercomputers currently used to try to simulate them need megawatts); fault tolerance (losing just one transistor can wreck a microprocessor, but brains lose neurons all the time); and a lack of need to be programmed (brains learn and change spontaneously as they interact with the world, instead of following the fixed paths and branches of a predetermined algorithm).
Det europeiska SpiNNaker projektet finns beskrivet på den här sidan: SpiNNaker vid University of Manchester i England
SpiNNaker (a contraction of Spiking Neural Network Architecture) is a million-core computing engine whose flagship goal is to be able to simulate the behaviour of aggregates of up to a billion neurons in real time. It consists of an array of ARM9 cores, communicating via packets carried by a custom interconnect fabric. The packets are small (40 or 72 bits), and their transmission is brokered entirely by hardware, giving the overall engine an extremely high bisection bandwidth of over 5 billion packets/s. Three of the principle axioms of parallel machine design – memory coherence, synchronicity and determinism – have been discarded in the design without, surprisingly, compromising the ability to perform meaningful computations. A further attribute of the system is the acknowledgment, from the initial design stages, that the sheer size of the implementation will make component failures an inevitable aspect of day-to-day operation, and fault detection and recovery mechanisms have been built into the system at many levels of abstraction.
Så det här är en utveckling som redan är i full gång. Som vi kan se av Nick Biltons artikel i dagens New York Times Drawing the Line on Altering Human Minds.
Människan kommer att bli alltmer beroende av datorn, som kommer att ta över allt fler jobb. Samtidigt kommer utvecklingen också att skapa nya arbetstillfällen.
En historisk utveckling som ingen idag kan förutse vart den kommer att leda.
Ett exempel från sjukvården ger ett exempel på hur de nya systemen fungerar. I Toronto skannar man patientjournalerna i jakt på olika riskpatienter, som t.ex. kvinnor i övre medelåldern som har överlevt bröstcancern men vars döttrar som nu har kommit upp i medelådern ännu inte har testats. Döttrarna får en automatisk kallelse. Knappast ett speciellt intelligent system, men om man till dessa system lägger andra så får man snart system som kan hitta samband som vi människor inte kan hitta på egen hand.
Ett annat exempel är Googles självstyrande bil, som kommer att förändra hela det amerikanska bilburna samhället i grunden. Och om datorn kan flyga jumbojättar, köra bilar, spela schack och handla Aktier på Wall Street, finns det verkligen något den inte kan göra, m vi bara ger den några decennier till?
Och ett annat resultat av de nya hjärn/datorprojekten är givetvis att vi med datorns hjälp kommer att kunna kartlägga hjärnan och se hur den fungerar i realtid och 3D. Något som kommer att leda till möjligheten att bota demens och psykiatriska sjukdomar, och kanske också att göra hjärnan mer effektiv och höja IQ:n. Något som kommer att behövas för att hålla datorn stången.
Pressklipp:
Apple hårdsatsar på bilar, Tankeöverföring som fungerar,Nya coola robotar
[tags]Datorn och hjärnan, Alan Turning, Datorsystem [/tags]