
President Obamas problem är att han aldrig kan peka med hela handen och ryta till att “nu får det fan vara nog”. Han är ingen naturlig ledare som Harry Truman, John F Kennedy eller Ronald Reagan. Män som kunde entusiasmera och få folket med sig.
Som den försiktige advokat han är har han oerhört svårt för att tala klartext. Hans åsikter om homoäktenskap var länge så invecklade att ingen ens kunde försöka förstå dom.
När Assad-regimen nu har brutit gaskrigstabut från Första Världskriget och ingen verkar bry sig så är det nu dags för USA:s president att slå näven i bordet och säga att nu fan för det för helvete vara nog, och som Economist skriver i veckans nummer, slå till så hårt han överhuvudtaget kan mot Assad-regimen, en regim som nu måste stoppas för att förhindra att situationen i Mellanöstern ska bli mångdubbelt värre än den redan är idag.
Det är inte riktigt president Obamas stil, men efter över två års vacklande i Syrienkrisen, så har han äntligen blivit provocerad av Assads rent obeskrivliga grymhet och inser nu att han måste agera: Hit him hard. Present the proof, deliver an ultimatum and punish Bashar Assad for his use of chemical weapons
The first task is to lay out as precisely as anybody can the evidence, much of it inevitably circumstantial, that Mr Assad’s forces were indeed responsible for the mass atrocity. America’s secretary of state, John Kerry, was right that Syria’s refusal to let the UN’s team of inspectors visit the poison-gas sites for five days after the attack was tantamount to an admission of guilt. …
And before the missiles are fired, Mr Obama must give Mr Assad one last chance: a clear ultimatum to hand over his chemical weapons entirely within a very short period. The time for inspections is over. If Mr Assad gives in, then both he and his opponents will be deprived of such poisons—a victory for Mr Obama. If Mr Assad refuses, he should be shown as little mercy as he has shown to the people he claims to govern. If an American missile then hits Mr Assad himself, so be it. He and his henchmen have only themselves to blame.
Hade president Obama inte varit så försiktig när den arabiska våren bröt ut i Syrien i mars-april 2011 så hade Assad-regimen för länge sedan förpassats till historiens skräphög. Nu har över 100 000 människor dött och Assad är ensam ansvarig.
Ju längre Obama väntar desto värre kommer det att bli. Och om Kongressen nu vägrar att ge presidenten grönt ljus för att sätta in kryssningsmissiler mot Assad-regimen så kommer världen och inte minst Israel att få leva med ett ohämmat Iran och en segerrusig Putin.
USA:s utrikespolitik har inte alltid varit vare sig logisk eller moralist. Men det här handlar verkligen om den västerländska civilisationen mot Ondskans Imperium. En obeskrivbart brutal regim som inte drar sig för att gasa ihjäl sina egna medborgare.
Så att Obama nu slutligen har beslutat sig för att agera är positivt. Att han vänder sig till kongressen är ofrånkomligt efter George Bushs katastrofala maktmissbruk.
Senaten har redan ställt sig bakom presidenten och frågan nu är om tepåserepublikanerna och demokraternas vänsterflygel kommer att stödja presidenten. Jag misstänker att Obama kommer att vinna den fajten.
Jag misstänker sen att han som Economist hoppas, kommer att slå till mot Assad-regimen han överhuvudtaget kan.
En man som har spelat en nyckelroll i president Obamas omvändelse, som Paulus på vägen till Damaskus är utrikesminister John Kerry som har en beslutsförmåga och klarhet som Obama tyvärr har saknat. Tills nu.
Något annat är egentligen otänkbart. Den sjunde mars 1936 ockuperade Hitler Rhenlandet utan att varken England eller Frankrike vågade ingripa. Sen följde ockupationen av Österrike, Sudentenlandet, och slutligen invasionen av Polen. Andra Världskriget var ett faktum, som kom att döda över 60 miljoner människor.
Ett amerikanskt anfall mot Assad-regimen kommer inte att leda till omedelbar fred, men det kommer att ändra styrkeförhållandena och försvaga de nya Axelmakterna Iran, Ryssland och Assad-regimen.
Det är lätt att underskatta den överförsiktiga Obama. Men med ryggen mot väggen och nu äntligen säker på sin sak så får vi verkligen hoppas att han kommer att lyckas.
Något annat är i sanning otänkbart.
Pressklipp:
Skeptisk opinion tvingar Obama söka stöd,Obama: ?Beredd att gå vidare utan FN:s stöd?,Obama skjuter upp Syrienbeslut,Obama: Kongressen får rösta om attack, Ett anfall förändrar inte mycket, Obama söker stöd för militär attack mot Syrien
[tags] Barack Obama , Barack Obama , Video, Bashar Al-Assad, Obama Syria, Syria Violence, Obama Press Conference, Obama Statement, Obama Syria Announcement, Syria Chemical Weapons, Syria , Syrienkriget[/tags]
Lennart, Per A inlägg belyser en sak som inte bör underskattas.
“Om gerillan skulle vara så kallblodig att de angriper den egna gruppen?
Vad jag vet så gjorde samtliga sidor detta i Bosnien, dels för att vinna politiska poöng och dels för att rensa ut interna rivaler. Attacker inom den egna gruppen skedde också i det libanesiska inbördeskriget, i Afghanistan och i Irak. Varför skulle detta inbördeskrig vara annorlunda?”
Om det var sunniter som inte stödde rebellerna utan bara ville hålla sig utanför kanske orsak och verkan förändras.
Det kanske mest märkliga i saken är att använda gas i sin egen närhet och utsätta sina egna trupper för risken att drabbas av gasmolnet. Gasen är i och för sig tyngre än luft men är den lättflyktig och dunstar snabbt.
Gasen är taktiskt vapen eftersom den dunstar snabbt och verkan i området försvinner och tillåter därmed att området ockuperas.
Dock, Sarin är lätt att tillverka och billigt. Jag skulle tro att det mesta som behövs finns lättillgängligt på öppna marknaden
Christer: Nu avslutar vi den här helt surrealistiska debatten.
Realiteten är att ingen vet vad som är sant eller falskt om vem som har använt kemiska vapen. Under augusti har ca 800 människor i Irak dött i olika bombattentat och det är lika okänt vilka som ligger bakom som det är med vem eller vilka som är förövare i Syrien när det gäller kemiska vapen.
Utöver innehav av eventuella lager av kemiska vapen så är det oerhört lätt att tillverka mindre mängder själv för mer eller mindre obskyra grupper, därför går det inte att med säkerhet hävda attackens ursprung. (minns gasattacken i Tokyos tunnelbana)
Det är inte heller någon svårighet att ställa om kemiteknisk industri för lantbruket till att massproducera kemiska vapen.
När det gäller Irak så verkar det som om de flesta offer är shias vilket ger anledning till att förmoda att det är radikala sunnis som ligger bakom.
Här om dagen blev ett iranskt flyktingläger utanför Bagdad beskjutet med många dödade och skadade, iranier är shias.
På TV för en tid sedan visades hur “syriska” rebellerna gjorde en offentlig avrättning, de skar av huvudet på några fångar. Gruppen som tog livet av fångarna såg ut som Pashtuner när det gällde kläder och huvudbonad. Pashtuner finns huvudsakligen i Afghanistan och Pakistan och är religiöst och politiskt talibaner och sunnis.
För mig blir det allt mindre ett inbördeskrig utan ett krig mot alla som inte är sunnis.
När det gäller gasattacken anser jag att US ledning är inte mer trovärdig än den var när det gällde Irak, Saddam och kemiska vapen, de söker bara en anledning till att intervenera.
En intressant förhållande är att us stödde talibanernas och al-quidas uppkomst och tillväxt, Israel stödde hamas uppkomst och tillväxt.
Vilket gott skördeutfall.
Vad blir det för draksådd i Syrien tro.
Christer: offren är sunnimuslimer och inte Alawi-muslimer, det har aldrig ifrågasatts.
För oss alla som inte är drivna av inre aggressionslust ( som sedan tar sig uttryck i krigslust), vill jag gärna hänvisa till en länk under rubriken Politometern här!
Under titeln “Vänster (Jinge)”, läggs ut hela bakgrunden till den tragiska situationen i Syrien. Efter att ha tagit del av denna hederliga opinion står det klart att den Amerikansk krigs propagandan inte har stöd av vare sig den Brittiska eller den Amerikansk befolkningen. i USA är stödet för Obama endast 9 %!
För att inte tala om den Syriska befolkningen; i våras kunde de västliga underrättelse tjänsterna konstatera att Assad hade stöd av 70 % av Syrierna!
Eftersom Obama inte har stöd någonstans kan man undra vad som driver hans beslut att gå till attack. Här är det nödvändigt att tala om NSA (National Security Agency ) igen ( tack Edward Snowdon och Glenn greenwald). Vid det här laget är det tydligt att Obama kom till makten för att de som verkligen styr och ställer har en hållhake ( sannolikt flera) på honom som orsakar dessa odemokratiska beslut om krig i Syrien. En av de största bidragande orsakerna till att NSA snokar överallt i människors privata förhållanden är att hitta saker och ting speciellt i politikers privat liv som gör det möjligt att politiker följer “Skuggregeringens” önskemål. Det är den enda förklaringen till varför Obama regimen inte följer den egna befolkningens vilja!
Bengt: Du menar på fullt allvar att du drar fram en svensk vänsterpartist och f.d. kommunist som en auktoritet på Syrien och den amerikanska opinionen? Mycket har jag hört och läst i kommentarsfältet här på bloggen men det här i sanning är ett nytt lågvattenmärke.
50% av alla tillfrågade stöder ett angrepp med kryssningsmissiler: låt oss i alla försöka hålla oss till fakta:
http://news.yahoo.com/polls-americans-dont-want-attack-181207682.html
Lennart,
Jo jag tror på Kerry. Vad får dig att läsa in att jag inte tror på honom? Däremot slängs det anklagelser till höger och vänster om vem som gjort vad, sim jag omöjligen har tillräckligt mycket inblick att kunna bemöta. Om du frågar mig, det har med allra största säkerhet skett en saringas attack och det verkar högst sannolikt att Assad ligger bakom.
Jag hoppas ändå att vi håller oss borta.
Jag säger inte att det var gerillan, eller att det var Assad.
Jag säger att vi inte vet med säkerhet, och att den enda utomstående källa som uttalat sig med säkerhet i skuldfrågan har vissa trovärdighetsproblem.
Det som talar för att det var Assad är att han har bättre tillgång på kemiska vapen.
Det som talar för att det var gerillan är att de tjänar mest på en intervention från Väst.
Om gerillan skulle vara så kallblodig att de angriper den egna gruppen?
Vad jag vet så gjorde samtliga sidor detta i Bosnien, dels för att vinna politiska poöng och dels för att rensa ut interna rivaler. Attacker inom den egna gruppen skedde också i det libanesiska inbördeskriget, i Afghanistan och i Irak. Varför skulle detta inbördeskrig vara annorlunda?
Så policyn angående kemvapen bör baseras på ett krig som började för 33 år sedan? Kanske finns det goda skäl att anfalla Syrien, jag vet faktiskt inte och jag har ingen möjlighet att avgöra trovärdigheten i anklagelserna.
I egenskap av att mer eller mindre vara amerikan så hoppas jag att “vi” inte anfaller, landet behöver se om den politiska kulturen som frodats under de senaste 10 åren mycket pga krigen. I den mån omvärlden anser att Syrien konflikten bör lösas så kan dessa länder gärna axla det ansvaret.
Nu är detta naturligtvis en naiv förhoppning, men icke desto mindre precis det den amerikanska opinionen själva skulle önska. Helt osannolikt är det kanske inte att Kongressen röstar nej, men jag tror det inte.
San: Du menar att du inte tror att den amerikanska regeringen talar sanning när dom säger att Assad-regimen har använt kemiska stridsmedel mot sin egen befolkning?
1) Den signalen skulle man ha sänt till Irak under det 1:a gulfkriget, men då var man visst upptagna med att ge Irak måldata så att man kunde gasa iranier effektivare.
2) Bör man inte säkerställa att man skickar denna signal till rätt mottagare? Standarden på hemliga bevis är ofta väldigt låg, och jag ser inget skäl till att tro på en amerikansk utrikesminister, bara för att han råkar vara amerikansk utrikesminister.
Per A: Signalen som man vill skicka till Syrien samt andra ledare och rebeller över hela världen, nu och i framtiden, är:
ANVÄND INTE STRIDSGAS, DET ÄR INTE VÄRT DET, FÖR DÅ BOMBAR VI.
roger: precis på pricken, och det är en viktig signal till Iran och till Nord Korea bl.a..
Vad skulle syftet och målet vara med en intervention? USA verkar inte vilja störta Assad, förmodligen för att man inte litar på rebellerna. Målet verkar vara att sända något slags signal.
Är det acceptabelt att döda några tiotal människor för att signalera missnöje?
Är det acceptabelt att göra detta utan att ha lagt fram bevis i skuldfrågan?
Bevisen verkar för närvarande bestå av en amerikansk utrikesminister som säger att man vet saker. Varför skall vi tro honom?
Per: I ena hörnet har vi Mellanösterns mest brutale diktator med 100 000 människoliv på sin samvete, och med en hel kemisk arsenal till sitt förfogande. I det andra hörnet har vi en gerillarörelse utan någon som helst tillgång till kemiska vapen. De döda är alla sunnimuslimer, som Läkare Utan Gränser klart har dokumenterat. Så hur troligt är det att gerillan dödade sina egna familjer med diktatorns kemiska stridsmedel, som dom inte har tillgång till.
Mycket har jag hört, men det är droppen.
Var det acceptabelt att anfalla Serbien? Om vi är beredda att rycka på axlarna och säga att det är OK att släppa kemiska vapen fria, vi bryr oss inte, så kommer vi också att få leva med konsekvenserna. Och då kan vi sen inte ångra oss och säga att vi inget visste.
Förre presidenten i USA, George W Bush, hade det här att säga om sin uppgift i livet ( tal 2005 ):
“See in my line of work you got to keep repeating things over and over and over again for the truth to sink in, to kind of catapult the propaganda.”
Jag ser att Lennart följer i Buskens fotspår, förhoppningsvis med mindre katastrofala resultat för mänskligheten än vad George W Bush gav orsak till!
Bengt: Tala också gärna om vad Assad ser som sin uppgift i livet? Att sprida solsken och glädje bland sina undersåtar?
Jag för min del hoppas att Obama tänker till och låter bli att sätta in kryssningsmissiler. Vad blir bättre med detta? Hur många blir skadade om han gör det?
Det bästa vore naturligtvis om det gick att förhandla istället, men det är väl för mycket begärt att det skulle hjälpa, å andra sidan tror jag inte det hjälper med kryssningsmissiler heller.
Jag har naturligtvis inget recept mot detta, men man kan hoppas att regimen i Syrien förstår att omvärlden har reagerat starkt mot ett gaskrig.
Barbro: Ja det är svårt att veta hur man ska hantera diktatorer som för krig mot sin egen befolkning. Dom har lyckligtvis blivit färre med åren, men kan ändå döda miljoner människor om omvärlden inte ingriper.
Själv tror hoppas jag att globaliseringen kommer att göra dom ännu färre.
När det gäller bevis tycker åtminstone jag att USA bör slita sig förtvivlade tills de har otvetydiga bevis för vem som orsakade massakern utanför Damaskus.
Minns 2003, minns andra Irakkriget.
Bra artikel om den välmenande men velige Obama:
http://www.fokus.se/2013/08/den-asociale-amerikanen/
I ditt resonemang tycks du utgå från att det är en enad västerländsk civilisation som står mot Syrien. Ett annat populärt uttryck är “omvärlden”. Inom bl.a. den statsvetenskapliga forskningen har begreppen för länge sedan avfärdats eftersom de närmast uteslutande används i propagandistiska syften – eller i tabloidpressen. “Omvärlden” handlar nästan alltid om ett fåtal länder och en minoritet av jordens befolkning. Jag är övertygad om att du är en klok man och blir därför förvånad över att du villigt hänger dig åt propaganda.
Vidare beskriver du president Assads styre som “… obeskrivligt brutalt”. Ja, krig är brutalt och innan kriget var Syrien i många avseenden civiliserat i jämförelse med t.ex. Saudiarabien som Sverige – och USA – villigt gör affärer med.
Säga vad man vill om Assad och ett antal misstänkta övergrepp men han har precis samma rätt som världens övriga ledare att försvara landet och dess sammanhållning. Faktum är att det historiskt och juridiskt (i modern tid reglerat i internationell- och folkrätt) har varit en av de främst uppgifterna för ett lands ledare.
För de av oss som verkat i regionen tror jag det också är självklart att en stor del av upprorsmännen aldrig bör få något inflytande över något av länderna i regionen. I Egypten insåg man nyligen sitt misstag och försöker korrigera det. Upprorsmännens politik och värderingar har varit västerlandets verkliga fiende i många sekler och haft en avgörande betydelse för otaliga krig och i modern tid terrorism i Mellanöstern, Nordafrika och inte minst i Europa.
Några korrigeringar:
* Det finns inget gaskrigstabu sedan första världskriget. Saddam använde gas mot Iran i stor skala, med USA:s goda minne, eftersom USA inte ville att Irak skulle förlora mot Iran. USA använde själv kemisk krigsföring under Vietnamkriget.
* Att påstå att Assad ensam är ansvarig för de uppskattningsvis 100000 döda i konfliken är kanske lite väl långt ifrån sanningen. Det finns rikligt med videodokumentation av rebellsidans folkrättsvidriga avrättningar.
* Att han vänder sig till kongressen beror på att den amerikanska grundlagen säger att endast kongressen kan förklara krig. Nu har Obama redan gjort det och om man inleder militära operationer innan kongressen fattat beslut, bryter han likväl mot grundlagen. Dessutom blir det svårt för kongressen att säga nej om kriget redan är påbörjat.
Harry Truman, naturlig ledare?