Politik

Kan man beskriva Big Data med ord? Varför det kanske inte gör något om barn inte längre läser så mycket som förr

Människor som vill ondgöra sig över dagens unga brukar varna för hur gräsligt det är att de unga inte läser lika mycket som i tidigare generationer. Vilket inte alls behöver vara sant, men som i varje fall för de äldre att känna att dom är bättre än sina barn.

Men i dagens samhälle så har data i gigantiska mängder en ställning som dom aldrig hade på Astrid Lingdrens tid när föräldrarna var glada om ungarna satt tysta ett hörn och läste Pippi Långstrump utan att ens ha en aning om var Söderhavet låg. Det var inte så lätt att ta reda på på den tiden. Men idag kan minsta knatte googla sig till både Kiribati och Tonga på sin mobil.

Deborah Gage skriver i Wall Street Journal om ett antal företag som Good Data med tjänster i datormolnen som gör det lätt att visualisera komplexa data. Som är omöjligt att förstå i ord: Pictures Make Sense of Big Data. Visualization technology can turn data into pictures that are far more comprehensible

Humans are fundamentally different from computers—we’re wired to comprehend shapes, patterns and colors. So technology companies are using data visualization to help companies turn large sets of data into pictures that lead people intuitively to the information that is most important to them.

That can mean something as familiar as a color-coded map, only with lots of interactive features. Or it can mean something unfamiliar to most people, like seemingly amorphous shapes that on closer inspection quickly yield insights into the data they portray.

One picture that’s still considered effective was published in 1869 by the Frenchman Charles Minard (http://en.wikipedia.org/wiki/File:Minard.png). It shows the casualties suffered by the French army during Napoleon’s disastrous invasion of Russia in 1812 and 1813.

Vi har fått en helt ny slags journalism som går under benämningen Datajournalistik med brittiska Guardian och New York Times i ledningen. Där man inser att dagens journalister måste kunna göra åskådliggöra komplexa samband i världspolitiken, IT-världen och inom vetenskapen.

Som artikeln berättar så var fransmannen Charles Minard redan inne på de här tankegångarna på 1860-talet med sin ikoniska grafiska illustration av Napoleons invasion och reträtt i Ryssland.
De http://en.wikipedia.org/wiki/File:Minard.png

Idag kan alltså komplicerade samband tagna från Big Data också dom åskådliggöras med grafiska illustrationer. Något som Nate Silver i New York Times med sina amerikanska valprognoser.

Deborah Gage skriver om företag som Gooddata, Ayasdi, Tidemark, Platfora, Tableau, och Cataphora. Som alla har gett sig in på det här mycket viktiga området med molnbaserade s.k. SaaS-tjänster och anda lösningar som all gör det lätt visualisera komplicerade samband.

Ett helt nytt sätt att tänka som dagens barn får lära sig med sina mobiler, men som Astrid Lindgrens-läsarnas generation inte hade någon aning om.

Pressklipp:
Resume , Resume

4 thoughts on “Kan man beskriva Big Data med ord? Varför det kanske inte gör något om barn inte längre läser så mycket som förr

  1. Peter Andersson

    Och jag som trodde att Hans Rosling hade visat att demokrati leder till tillväxt och bättre hälsa och förbättrad nationalekonomi, typ…

  2. roger

    Hans Rosling har gjort sig känd på detta. Hela världens obildade massa skriker att vi överbefolkas, HS samlade data och med underhållande grafiska presentationer får han nu t.o.m. dagisbarn att inse att/hur/varför människans undergång kommer att utebli.

Comments are closed.