USA:s första glansperiod varade från slutet av det amerikanska inbördeskriget 1865 till första världskrigets utbrott 1914. Det var en period när hela 25 miljoner människor strömmade in i USA för att odla de väldiga jordbruksområdena som man nyligen tagit från indianerna, och utnyttja de väldiga naturresurser som fanns gömda under marken i USA.
USA:s andra storhetsperiod varade från Franklin D Roosevelts New Deal från 1933 till 1936, och sen vidare under hela Andra Världskriget och inpå efterkrigstiden.
Precis när USA:s ställning som världens enda supermakt började naggas i kanten, ja om det tvistar de lärde. Att Sovjet aldrig utgjorde något reellt hot vet vi sedan länge. Kanske Berlinmurens fall den nionde November 1989 är ett bra datum, kanske Deng Xiaopings ekonomiska reformer i Kina med början 1978 är ett ännu bättre datum. Eller kanske vi kan lägga skulden på den republikanska högervåg som började med Richard Nixon 1969 och med korta uppehåll varade fram till 1993 och Bill Clinton. För att sen katastrofalt fortsätta med George Bush. Ett annat möjligt datum är den första november 1993, när EU grundades och skapade en konkurrerande marknad till den amerikanska.
Och när USA:s unika ställning som världens största marknad utsattes för växande konkurrens på 2000-talet, så var det inte så konstigt om USA också började förlora sin stormaktställning.
Men samtidigt som traditionella amerikanska industrier som bilindustrin och fabriksindustrin utsattes för växande press och ökad utlokalisering, så växte den amerikanska IT-industrin fram i rekordfart.
Och IT-industrin i Silicon Valley har på kort tid skapat helt nya förutsättningar för en ny amerikansk storhetstid, som kan komma att vara betydligt längre än de tidigare storhetsperioderna, men kanske inte alltid vara lika positiva.
Datormolnen är helamerikanska och är grundbulten i dagens globala infrastruktur. Genom dom kommer amerikanska IT-företag att kontrollera den nya globala industrialiseringsvågen som nu sveper över världen.
Hand i hand med datormolnen går innovationer som den självstyrande bilen, industriella robotar som nu håller på att användas utanför sina traditionella områden som biltillverkning.
Big Data-fenomenet som syftar på de gigantiska mängder med digitala data som idag väller fram på alla tänkbara områden, som t.ex. inom sjukvården, och som nu kan analyseras med avancerade datorsystem.
Datorsystem som steg för steg håller på att ersätta allt fler jobb, med början med låglönejobben, men som så småningom kommer att sköta de flesta medelklassjobb.
Drönare och självstyrande stridsvagnar kommer att göra det möjligt för USA att intervenera utan att riskera sina egna soldaters liv.
Och USA:s molnbaserade massavlyssningssystem som idag dammsuger alla data som överhuvudtaget finns, från alla länder, inklusive Sverige, och som ger de amerikanska myndigheterna tillgång till industrihemligheter och möjligen också information från miljoner sjukjournaler världen över.
MOOC, massivt öppna webbkurser , kommer att göra det möjligt för studerande var som helst i världen med tillgång till webben, att ta kurser från USA:s bästa universitet. Bara den teknologin för sig själv skulle kunna ge amerikanska universitet monopol på den globala universitetsutbildningen. Om inte andra länder slutligen reagerar.
3D-skrivare lovar att bli en annan revolutionerande teknologi, förmågan att gå från ritning till fabrikation i ett steg. En teknologi som kommer att göra det möjligt för länderna i första världen att vinna tillbaks jobb från låglöneländerna.
Twitter, Google, Facebook och andra mjukvarulösningar på mobiler från Apple och Google avslutar den här korta översikten av några av de teknologier som kommer att ge USA en ny stormaktsperiod under de närmaste decennierna.
Det här är en rent makalös samling revolutionerande teknologier som
redan håller på att förändra världen.
Kina är en ekonomisk supermakt, men också en diktatur med växande korruption och sociala problem.
Och visst, den nya supermakten USA, USA 2.0, kan mycket väl komma att spåra ur, om republikanerna fortsätter sin dödsmarsch mot allt radikalare positioner.
Ändå kommer det att bli mycket svårt för Kina att tävla med de här teknologierna. Som på gott och ont kommer att ge USA 2.0. en ny glansperiod under de närmaste decennierna.
Pressklipp:
Skuld ökar med 70 miljoner i minuten,
[tags]USA stormakt, USA supermakt, USA 2.0, USA:s nästa stormaktsperiod [/tags]
IT-industrin i all ära men vad händer om dagens ekonomiska system kollapsar?
http://urplay.se/Produkter/175205-Varlden-Kapitalismens-atervandsgrand
Det verkar redan vara på god väg.
Tänk vad bra det skulle bli om alla som tillhörde den 1% rikaste delen av befolkningen anställde alla 99% att bygga en swimmingpool och betalade var och en 1% av sin förmögenhet för jobbet, då skulle alla bli rika och leva lyckligt i alla sina dagar. Varför har ingen politiker eller nationalekonom lanserat den idén tidigare? Swimmingpoolekonomin är framtiden, sanna mina ord.
Det är helt poänglöst att diskutera varje trend genom att extrapolera kurvan ut i oändligheten.
Blev det verkligen tvärtom? En gång i tiden jobbade folk på lördagar. Åldern för när man inträder arbetsmarknaden är bra mycket högre idag än för 30 år sedan.
Är en timmes arbetsinsats för 50 år sedan jämförbar med en timmes arbetsinsats idag?
Magnus, är marken slut i centrum får de väl växa utåt, nya stadsdelar tillkommer ständigt, inget konstigt med det. En ny stadsdel anno 2020, kommer vara märkvärdigare än en motsvarande uppförd 1975. Förr eller senare rivs gamla villor, de nya som uppförs är i regel maffigare än sina föregångare.
Jag hoppas att automationen inom industrin och kontorsvärlden verkligen innebär att människan jobbar färre timmar per vecka, har längre semestrar, längre föräldraledighet och en tidigare pension.
Men tyvärr kommer vi nog fylla den uppståndna luckan med onödiga arbetstimmar för att tillgodose onödiga behov, för att på så sätt kunna få råd med våra egna onödiga konsumtion.
roger: Man trodde allmänt att ju mer automatiserat samhället blev, desto färre timmar skulle man behöva jobba. Men det blev inte så. Snarare tvärt emot. Har ingen aning om varför. Men det ät onekligen en intressant fråga.
Roger, har de verkligen plats för att varenda medelklassfamilj ska bygga större och maffigare hus i till exempel Los Angeles, New York, Miami, London – eller ens Göteborg eller Linköping? Det råder redan brist på mark i till exempel LA och London.
Det är ju i stort sett bara villor vi talar om – det är inte fråga om att bygga på höjden om man ska ha det livsstilskonceptet.
Automatiseringen kommer leda till att allt blir billigare, vad skall då de med inkomster göra med sina pengahögar?
Jo, de kommer sätta sprätt på dem på jobbskapande prylar och upplevelser vilket genererar jobb i någon ände av kedjan.
T.ex. kommer trädgårds-, städ- & läxläsar-hjälp, ansiktsbotox och en pool i trädgården vara standard i de svenska medelklassförorterna inom kort. ALLA kommer bygga större och maffigare hus, ett ökat resande kommer ställa högre krav på utbyggd infrastruktur vad gäller snabbtåg, motorvägar och hotell.
Antalet anställda knutna till bilindustrin är idag långt mycket fler än 1950, trots datorer och robotar!!! Konstigt? Inte ett dugg, och ni vet varför – volymökningar och mer livsonödvändigt lull-lull (vi har ju råd med bluetooth, och sätesvärmare) i varje bil.
Vi ser framför oss i kulan att 100-tals miljoner reser sig ur fattigdom i Sydamerika, Afrika & Asien. Detta tillsammans med tilltagande onödig konsumtion kommer rädda jobben. Däremot ser det mörkare ut för miljön, vilket kommer skapa ännu mer jobb vid bygge av vallar, dräneringar, nya dagvattenledningar och flytt av städer mm.
Det är allt annat än en tillfällighet att demokrati, allmän och *lika* rösträtt slår igenom i Europa precis efter första världskriget – men det är en koppling som aldrig har lyfts fram särskilt klart i skolornas historieböcker eller i populära verk. Världen från anno dazumal, före 1914 ter sig så förförisk att man gärna glömmer att det var en värld – nåja, ett Europa – där det knappt fanns en enda demokrati i modern mening.
Och visst, detta att vi inte längre har stora bulkindustrier, arbetsgivare av det slag som SJ, Volvo, Banverket, Kockums, Posten (eller biljättarna, General Electric och Amtrak i USA) var för 40-50 år sedan, som snabbt kunde suga upp flöden av jobbhungriga vanliga människor, och som dessutom betalade skatt här i Sverige, det har ställt samhället inför helt nya utmaningar.
Nej, och idag behövs det ju inte heller miljoner vanliga människor ute vid fronten under ett krig. Länken mellan behovet av stridsvilliga värnpliktiga (eller på annat sätt ‘placerade’ under/inför krig) och rösträtt var ju en av de tunga hävstängerna under demokratins genombrott i Europa för hundra år sedan.
Om vanligt folk inte får en rimlig grad av inflytande över politiken så kan man knappast förvänta sig att de ska vara beredda att gå ut och riskera att dö på slagfältet, det var tanken både i Sverige och i England, Tyskland, Tjeckoslovakien…Men när krig utkämpas av relativt små elitstyrkor och av drönare, dataprogram och robotar, samtidigt som det inte heller behövs några miljonarmeér av industriarbetare för att bygga vapen och flygplan, så ryker den kopplingen.
Magnus, Mycket bra analys om kopplingen mellan värnplikt och allmän rösträtt, kände inte till den. När svenska regeringen satsade miljonbelopp på att få Facebook att etablera en datahall utanför Luleå så trodde man att det skulle ge upphov till tusentals arbetstillfällen precis som på forna tiders stålverk. Byggnaderna såg ju ungefär likadana us och det var inte en helt ologisk slutsats.
Det var bara det att dagens datahallar inte sköts av människor utan av datorer, med som mest ett dussintal säkerhetsvakter. Det är allt som behövs.
Fram till helt nyligen så fanns det alltid områden som kunde sluka upp friställda arbetare när en bransch automatiserades, som t.ex. jordbruket. Om dom bara tog av sig sina smutsiga stövlar så kunde bönderna lätt bli kontorsarbetare. Idag finns det ingen sån bransch som skriker efter arbetskraft.
Och däri ligger ett fundamentalt problem för alla länder.
Onekligen var det Tysklands nya enande som inföll i oktober 1990.
Visst kan man profetera om en ökad amerikansk kapacitet när automatiseringen tar nya kliv, men frågan ur ett amerikanskt – eller globaliserat – perspektiv måste väl ändå vara: om en stor del av de här människorna inte har några jobb, vem ska i så fall betala pengar för att de ska kunna leva ett drägligt liv och ens ha råd att ta del i denna nya sköna digitala värld? Tanken på medborgarlön eller ens att “sprida välståndet” anses ju oamerikansk.
Att jobbet förblir tätt länkat till både inkomster, status och självaktning lär vi inte komma ifrån på länge. Inte för flertalet människor.
Magnus: Precis, och det tror jag är en fråga som politikerna ännu inte har fått upp ögonen för. Jag är inte alls säker på att vi alla kommer att hitta nya spännande och inte minst välbetalda jobb när automatiken tar över våra jobb. Nu kommer det givetvis att ta några decennier, men vi kan redan se effekterna i dagens samhälle.
När jordbruken automatiserades kunde bönderna eller i varje fall deras barn sadla om och bli kontorsarbetare. Men vad ska dagens kontorsarbetare sadla om till? Jag vet ärligt talat inte.
Lennart, man brukar väl datera Berlinmurens fall till den 9 November 1989?
H2: Mitt åt, ursäkta, jag har rättat.
En otroligt intressant artikel om oss konsolspelare och hur alla amerikanska moln kommer göra om spelandet helt. Bort från gamla grå nintendokassetter. Vilket jag börjar känna lite nostalgi för likt en raggare och hans gamla bil. Men detta är väl bara framtiden.
Men borde inte detta också kräva att samhällena också jobbar hårt framåt för att alla hushåll ska kunna ha bra stabilt internet. Jag sitter ju själv och spelar på 100/100 och har svårt att se någon spelar stabilt på mycket sämre internet.
Artiklen om konsolen, skivan och molnet.
http://www.gamereactor.se/artiklar/125114/Stora+f%F6r%E4ndringar+p%E5+g%E5ng/?sid=8b93ca51334779625f1f8deceb716f36
Christopher: Uppkopplingen mot datormolnen kommer att förbli ett problem under en lång tid framöver. Jag hare 100 mbps här i Falkenberg men måste göra omstart minst ett par gånger i veckan.