Politik

Kan Daniel Kurtzers fredsplan häva ockupationen av Västbanken och skapa fred i Mellanöstern

USA:s utrikesminister John Kerrys fredsplan är inte det första försöket av USA att stifta fred mellan Israel och det ockuperade Palestina. De flesta av den senare tidens amerikanska presidenter har försökt, Bill Clinton, George Bush d.y. och John Kerrys chef Barack Obama. Alla har misslyckats. Det finns få tecken på att John Kerry kommer att bli mer framgångsrik, speciellt när det har kommit fram att han trots allt sitt slit tvingas backa och sikta in sig på ett “ramverk” istället för en fullständig fred.

Grundbulten i Kerrys fredsfördslag är en plan som har utarbetats av Dan Kurtzer som har varit USA:s ambassadör i Israel mellan 2001 och 2005.

Carol Giacomo beskriver planen i New York Times: What an Israeli-Palestinian Peace Framework Might Look Like

Building on past concepts, including a peace plan proposed by Prime Minister Ehud Olmert of Israel in 2008, it envisions the establishment of a Palestinian state on the West Bank and Gaza Strip, territory occupied by Israel during the 1967 war.

There would be mutually agreed upon land swaps that would allow Israel to retain some settlements while compensating Palestinians with land that is “reciprocal in terms of both quantity and quality.” Under Mr. Olmert’s proposal, Israel would have ended up with about 4 percent of the occupied territory; Mr. Kurtzer’s draft calls for 100 percent return of the territory.

……

Addressing security, which is crucial for Israel, Mr. Kurtzer said the two states must refrain from threats or the use of force and forgo alliances that could bring them into conflict. Palestine’s security forces would be used and equipped only to maintain internal security and the rule of law. No armed forces will be allowed and international observers and early warning systems will be deployed to oversee implementation. The two states will cooperate in combating terrorism and other violence.

Problemet med Kerrys fredsplan är att den inte ger Netanyahu-regeringen några fördelar som man inte redan har. Man är och kommer att förbli USA:s närmaste allierade oavsett om man skriver under eller inte.

USA har redan lovat att inte släppa in Palestina i FN i september (se artikeln nedan) och Obama-regeringen har slutat protestera mot nya bosättningar på Västbanken. Så varför skriva under? För varje år som går så kommer situationen på marken i Västbanken att ytterligare förbättras till Israels fördel. Bojkottrörelsen är visserligen ett irritationsmoment, men knappast mer än det.

För det ockuperade Palestina är det inte klart att någonting egentligen kommer att förändras ens om man skriver under. Gränserna i det självständiga Palestina skulle bli så spretiga och taggiga att det skulle bli i det närmaste omöjligt att stoppa nya bosättningar. Och utan en strategisk plan om att en gång riva muren så är John Kerrys plan alltför taktisk för att ha någon egentlig chans att lyckas.

Paul Lewis och Harriet Sherwood skriver i Guardian: John Kerry in final push to disprove cynics on Middle East peace deal. Secretary of state and elite team of US diplomats return to Israel as goals shift for the US’s once-ambitious peace plan

On the other hand, there is plenty of reason for scepticism. At the World Economic Forum in Davos last week, Netanyahu declared he would not “uproot a single settler” from the Jordan Valley. He was recently reported to have told party colleagues that he would not accept any reference to Jerusalem in the framework agreement.

Palestinians say the US is not an honest broker. “The one making the rules is the US, whose interests are to resolve this conflict at the lowest possible cost to itself and is also a strategic ally of one of the parties to the conflict, “ said Palestinian analyst Mouin Rabbani. He warned that the framework agreement under discussion would be “catastrophic” for the Palestinians.

“The goal of the framework agreement is to keep this process on life support for a few more months. The US wants to keep the Palestinians away from the United Nations in September, and to keep Netanyahu on board until the [US] mid-term elections in November. After that, we’ll probably see a controlled collapse of the peace process.”

Båda parter skulle tjäna på att John Kerry misslyckas. Netanyahu-regeringen därför att man inte skulle kunna fortsätta att utveckla sina bosättningar på västbanken, utan att förlora något inflytande i Washington. Palestinierna därför att de med en viss rätt ser planen som alltför pro-Israelisk.

Den verklige skurken i dramat är Obama. Som gick ut starkt och optimistiskt med sitt eget fredsinitiativ snart efter sitt första presidentvalet, för att sen omedelbart slå till reträtt efter det första mötet med en helt dominerande Netanyahu i Vita Huset.

Men även om det flesta nu pekar på att John Kerrys fredsplan kommer att kollapsa, så håller Mellanöstern på att förändras. Den arabiska våren kommer inte att avta, även om det kommer att ta längre och bli svårare att störta diktaturerna än man hade trott. Och Iran verkar vara på väg att bryta sig ut ur sin isolering.

År för år så kommer USA och EU att få kämpa hårdare för att försvara ockupationen. Muren kommer inte att stå i all evighet.

Pressklipp:
SR

[tags]Mellanöstern, Israel och Palestina, Palestinamuren, Israel ockupation, Iran USA, Iran Israel [/tags]