Politik

Alena Graedons dystopiska bok The Word Exchange mot Silicon Valley-entreprenörernas feel-good-visioner

word-exchange-by-alena-graedon

Det som är för dumt för att sägas, det kan alltid sjungas sa en gång i tiden den förträfflige Karl Gerhard, och något liknande gäller även försöken att förutspå vart vi och den nya IT-teknologin är på väg.

Sång kanske inte är det perfekta mediet för såna framtidsvisioner, men ofta kan skönlitteratur fånga en hypotetisk framtid bättre än aldrig så tekniskt kunniga futurologer, som Googles styrelseordförande Eric Schmidt och Jared Cohens The New Digital Age: Reshaping the Future of People, Nations and Business eller Erik Brynjolfsson och Andrew McAfees The Second Machine Age.

Alena Graedon har skrivit ett förstlingsverk om en dystopiskt värld med allt intelligentare Siri-liknande appar som vet allt mer om oss och som allt mer tar över våra liv. Och t.o.m invaderar våra kroppar. Ett ämne som också har blivit populärt i Hollywoodfilmer som Wally Pfisters Transendence

Liesl Schillinger recenserar Alena Graedon bok i New York Times: Word Wide Web ‘The Word Exchange,’ by Alena Graedon

In Graedon’s tomorrow-world, the web has invaded human life even more aggressively than it has today. Hand-held devices called “Memes” are so attuned to owners’ habits and tastes that they have nearly psychic powers (deciding what their hosts should order at restaurants, hailing a cab unbidden), and they discreetly flash the definitions of “obscure” words whose precise meanings their under-read owners have forgotten, like “ambivalent” and “cynical.” The newest variety of Meme, the Nautilus, doesn’t even need a screen. It sticks to the skin like a glinting silver leech, beaming digital information directly into the user’s neural pathways and mining them for data.

For a while, the afflicted don’t realize they’re sick. Accustomed to inexact language, they don’t notice when opportunistic cyberfiends from the evil consortium Synchronic, Inc., buy up the rights to every word in the dictionary and start transmitting phony neologisms into Memes, minds and mouths.

Det är intressant att jämföra Alena Gradeons dystopiska visioner med Silicon Valley-miljardärernas oinspirerade feel-good-visioner om vår teknologiska framtid: Claire Cain Miller and Chi Birmingham skriver i dagens New York Times: A Vision of the Future From Those Likely to Invent It

Hundreds or thousands of drones flying to and fro for all kinds of reasons. Getting a top-end college education without going to a physical campus. Cars driven by computers instead of humans.”
Marc Andreessen

“Implantable chips that monitor the number of steps we take, hours we sleep, all of our vital signs, blood chemistry and beyond. The chip data will be used to adjust our medications, offer suggestions to change our behavior and automatically send an ambulance — self-driving, of course.”
Clara Shih

“Implantables, like a chip under your fingernail that unlocks all your devices.”
Sebastian Thrun

“Consumer banking. Tech will unbundle banking for loans, payments, asset management and so on.”
Reid Hoffman

Problemet med mycket av de nya IT-teknologin är att den inte håller vad den lovar. Som inom hälso och sjukvården som jag råkar känna till. Där gentestningen som 23 and Me och andra har sålt för en ringa penning inte visade sig vara pålitlig. Lika litet som den bärbara kroppselektroniken. Och de elektroniska patientjournaler som nu införs brottas även dom med oförutsedda problem.

Nu betyder inte det att den teknologiska framtiden kommer att bli dystopisk. Bara att den inte kommer att bli den sörgårdsidyll som entreprenörerna i Silicon Valley vill få oss att tro. Om vi bara köper alla nya elektroniska prylar så att entreprenörerna själva kan bli mångmiljardärer och på det sättet förverkliga sina sörgårdsdrömmar. I alla fall för sig själva.

USABloggen.se

Pressklipp:

[tags]Alena Graedon, The Word Exchange, Silicon Valley-miljardärerna [/tags]