Politik

Vad Sverige och Språkförsvaret kan lära av franskan i Montreal i Kanada

Montréal

Montreal i Kanada

Hur kan ett minoritetsspråk som franskan överleva i det engelskspråkiga Nordamerika? Hur kan föräldrar lära sina barn franska i Quebec när teven och radion flödar över med amerikanska program och gatorna är fulla med engelsktalande människor?

Ett besök i Montreal tidigare i år visar dock att man trots allt har lyckats bevara sitt språk, tack vara språklagar som betraktar franskan som något som är värt att försvara, en fördel i det mångkulturella Kanada och i den globaliserade världen.

I Sverige är det raka motsatsen. Där kan vi inte göra oss av med svenskan snabbt nog och ersätta den med amerikansk engelska. Ja det är inte riktigt rätt. Invandrarna ska tvingas lära sig svenska, eller vad som idag alltmer liknar svengelska, medan alla riktiga svenskar använder engelskan så mycket som möjligt.

Som med all tydlighet visas i Språkförsvarets senaste nyhetsblad

Precis som vi har gjort oss av med de flesta svenska dialekter så gör vi nu allt för att tränga undan svenskan från det officiella och akademiska livet till Rosengård och andra platser där invandrarna vistas och ska tala svenska.

Och orsaken verkar vara densamma, att man mobbar de som talar vad som betraktas som ett språk med lägre status, som svenskan.

Jag tycker att Språkförsvaret borde göra en studieresa till Quebec och lära sig hur man försvarar ett minoritetsspråk.

Utvecklingen går nu rasande fort och allt fler onödiga anglicismer tränger in i språket. Även när det finns svenska versioner som pekmobil så får dom snabbt stryka på foten för den amerikanska varianten.

Tvärt emot vad man gör i Quebec.

Min pappa har berättat att när han gick i skolan i Hanebo i Hälsingland så kom det en kille från Söderhamn. Och det första dom gjorde var att ge honom klasstryk för att han pratade så löjligt. Ironin var att killen pratade rikssvenska som man gör i Söderhamn, medan busarna i Hanebo pratade bred Hälsingedialekt.

Men översitteriet tror jag fortsätter att spela en roll när svenskan nu tappar mark i allt snabbare takt mot engelskan.

Det är ingenting som vi bör vinna oss i. Quebec visar vägen.

Man måste blixtsnabbt lansera svenska ord för nya tekniska termer och sen ligga på journalister och andra inflytelserika människor att komma ihåg att använda dom. Det gäller också att lära sig när man har en chans. Så t.ex. så säger man faktiskt läs och surfplatta på svenska och inte tablett. Varför då? När vi får grepp om när vi kan föra fram svenska varianter och hur vi ska föra fram dom så är vi också på väg mot att vända trenden.

[tags]Språkförsvaret, Quebec[/tags]

45 thoughts on “Vad Sverige och Språkförsvaret kan lära av franskan i Montreal i Kanada

  1. Peter Andersson

    Vad ungdomar säger när de svär spontant är nog kanske den viktigaste indikatorn för vart språket är på väg – det var länge sedan jag hörde “jävlar” eller “fan” på stan, i bästa fall vräker någon medelålders ur sig ett “helvete”, annars nuförtiden är det bara “fuck” och “shit” för hela slanten…

    1. Lennart

      Peter: en mycket bra iakttagelse, hade inte tänkt på det. Och givetvis, där kan vi se språkutvecklingen i ett nötskal.

  2. San

    Lennart

    “Intressant nog så säger mina kanadensiska vänner tvärt emot att det har skett en betydande utvandring från Quebec på grund av språklagen eftersom alla invandrare måste lära sig franska.”

    Det säger väl inte mot något av vad jag skrev? De som bor i Quebec som saknar fransk-kanadensisk bakgrund föredrar att prata engelska. I den mån de pratar franska så slänger de sig bekymmerslöst med engelska uttryck.

    Tycker språkförsvaret är en ytterst fånig sida och jag håller nog inte med dom i något. Just exemplet abstract tycker jag är rätt talande, de som säger abstract istället för sammandrag gör det för att de hör ordet abstract bland andra engelskspråkiga 90% av tiden. Det faller sig naturligt och är inget man behöver göra något sång och dansnummer av. Har man aldrig forskat eller studerat på universitet så skulle nog de flesta kalla det för just sammandrag.

    1. Lennart

      San: just hur olika språk anammar utländska ord är en intressant fråga. Japanerna gör det men de japaniserar alltid de engelska orden. Vi följer inte japanerna i det här fallet.
      Så det är inte en fråga om att aldrig anamma utländska ord eller uttryck, det viktiga är att passa in dom i den svenska språkdräkten. Som t.ex. surfplatta eller läsplatta.

      Vi säger dator men inte computer som man gör på tyska. Fast det kommer säkert det också.

  3. ~Charmkvarken~

    Lennart: Jag har faktiskt en CD jag lyssnar på i bilen sedan en tid:
    In-Flight Chinese
    Learn before you land. All the mandarin you need to…
    Get to your hotel, make a good impression, get around town.

    Det lär vara bra att överdriva uttalet då man lär sig ett nytt språk. Mandarin är rysligt spännande i det avseendet. Jag menar att lyssna in och lägga betoningen rätt, uppåt eller nedåt på vokalerna, för att det inte ska bli fel ord vad jag förstår.

    1. Lennart

      CK: Ja precis, allt handlar om de olika tonlägena, om tonerna i språket. Intressant nog så är svenska likt kinesiska eftersom även svenskan är ett utpräglat tonspråk. Något du kan fråga den förträfflige Tomas Riad om: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_Riad

      Vi säger t.ex. Nej men HEEEEEEJ, va KUUUL att träffas? Inte SAAANNNT? Tonerna åker berg och dalbana precis som i kinesiskan. Bernhard Karlgren, sinologiprofessorn brukade använda expemlet Giftet som ens fiender ger en och GifET. som giftermålet, för att visa tonernas betydelse i svenskan.

      Kinesiska är kul och inte alls svårt att lära sig.

  4. ~Charmkvarken~

    Att vi har så lätt att lära oss engelska beror nog delvis på att svenska och engelska är så lika.

    ”Denna morgon kom jag hem från min systers och broders två hus, både hungrig och törstig.”
    (This morning, I came home from my sister’s and brother’s two houses, both hungry and thirsty.)
    (Googleöversatt för att undvika bias).

    I mina mest chauvinistiska stunder tänker jag mig att vi för drygt 1000 år sedan dök upp på de brittiska öarna och sa: ”God morgon” (good morning) eller om vi sa ”Hej och hallå där” (Hey and hallo there)? ”Språket påverkar er mer än ni tro. Om ni vill bli lika kraftfulla sjöfarare som vi vikingar, så kan ni inte tala er rotvälska. Ni blir utskrattade. Vi är här för ett handelsavtal. Vi lär er ärans och hjältarnas språk i utbyte mot ”silver, guld, koppar, tenn och ull” (silver, gold, cupper, tin and wool).

    Britterna blev genast ivriga och skrev på handelsavtalet – efter en viss övertalning. Norska och danska vikingar assisterade. På 1600-talet startade britterna kolonialiseringen av världen.

    Så uppstod världsspråket engelska.

    1. Lennart

      CK: Jättekul och ja så kan det gå. Och så kommer det kanske också att gå med kinesiskan? Eller vilket språk det nu är som kommer att ersätta engelskan så småningom.

  5. roger

    “roger: Jag medger att du utgör ett av den moderna globaliserade världens största problem.”

    Intressant, är det pga att jag inte vill förhindra naturligt uppkommen förenklad kommunikation mellan människor i den globaliserade världen m.h.a. lagar och förbud?

  6. ~Charmkvarken~

    Min önskan är att världen blir 3-språkig.
    1. Modersmålet
    2. X
    3. Engelska

    X står för ett gemensamt internationellt teckenspråk, som tyvärr ännu är skapat. Barn älskar teckenspråk. Lätt och roligt att lära sig.

    Om jag reser till Långtbortistan där inte en kotte förstår engelska, då kan jag då klara mig utmärkt med endast tecken = mätt och belåten med tak över huvudet.

  7. San

    Det kommer säkert att förvåna dig. Bland de fransk-kanadensare jag känner så slänger de sig med betydligt fler engelska uttryck i sitt talspråk än vad fransmän gör. Förklaringen är nog enkel, om man omges av det engelska språket så använder man uttrycken för att det känns naturligt.

    Vistas man i en internationell forskarmiljö så känns det nog naturligare att säga abstract istället för sammandrag, det kan jag lova dig är fallet bland fransk-kanadensare skulle särskilt alla de som invandrat in till Quebec (och deras barn) från asiatiska länder. Det kan inga flerspråkiga skyltar i världen ändra på.

    1. Lennart

      San: Intressant nog så säger mina kanadensiska vänner tvärt emot att det har skett en betydande utvandring från Quebec på grund av språklagen eftersom alla invandrare måste lära sig franska. Hoppas kunna återvända till Montreal som jag gillar eftersom det är en av de mest Europeiska städerna som finns i Nordamerika.

  8. San

    Det här är bara en av ca 200 tillfällen då Lennart lyckas motsäga sig själv. Försöker Obama hålla sig undan ett krig så borde USA kasta sig huvudstupa in i det, annars inte.

    När det gäller globalisering så är den alltid bra, bortsett från när det gäller språk annars kan Lennart inte raljera om den inbillade svenska amerikaniseringen. Vad har en flerspråkig skylt med försvårandet av språk att göra? Flerspråkiga skyltar hittar man i många länder, även i länder som USA och Sverige.

    Vad det gäller franska språkets utveckling med låneord så tvivlar jag på att Quebec äger frågan, det ligger nog i händerna hos fransmännen. Skulle något nytt fenomen med ett engelskt namn uppstå och de i Frankrike började använda samma engelska ord, så finner jag det ytterst osannolikt att man i Quebec skulle komma upp med ett eget mer franskklingande uttryck.

    1. Lennart

      San: Vad som intresserade mig och som fick mig att skriva inlägget är de skillnader som finns mellan språkpolitiken i Quebec och Sverige. I Quebec för man allt för att bevara och utveckla det egna språket. I Sverige har man ingen språkpolitik alls, det är fritt fram att förengelska det svenska språket även från myndigheternas sida. Något som http://www.språkförsvaret.se/sf/ dokumenterar med all önskvärd tydlighet.

      Ett litet exempel från Sandviken är att när entreprenörer startar restaurang i den tomma kyrkan på Hyttgatan så ska restaurangen givetvis kallas för The Church.

  9. Christer W

    Ca 3700 språk kan enligt forskare vara på väg att försvinna. Ett av dem talas bara av två vresiga gubbar, som inte vill ha med varandra att göra. Nyligen dog en kvinna i Ryssland och med henne dog språket ut.
    Många av språken har uppkommit genom naturliga barriärer som bergskedjor och toppar och ibland av floder. Floder kan vara både gräns och länk.
    Att de amerikanska kontinenterna har så få språk handlar nog mest om det koloniala arvet.
    När det gäller Kanada så är väl den intrikata frågan, hur mycket kraft lägger de på ursprungsspråken.

  10. roger

    Lennart: Jag tog det kanske lite långt i mitt exempel 🙂 men erkänn att det åtminstone finns ett visst mått av bekvämlighet och positiva effekter med universalord som PIZZA, TAXI och HOTEL?

    Jag tycker att språk skall få utvecklas naturligt i den föränderliga värld de verkar och inte omfattas av konservativa lagar och språkpoliser.

    Men du nöjer dig väl ändå åsiktsmässigt med att vi uppfinner nya Svenska ord, eller skall vi bryta ned det ännu mer för individens personliga utvecklings skull? Gotländska: Pejktelle. Skånska: Ejku-lur osv..?
    Skall vi rent av vrida tillbaka oss i tiden, ock stafva ock tala likt Ladulås?

    Tycker språket försvaras med samma oprogressiva argument som används vid försvarandet av kungahuset? Kultur Identitet Historia Romantik Sverige bla bla

  11. Bosse

    Lennart: Nu lägger du ord i min mun som jag aldrig vare sig sagt eller skrivit. Har du kanske läst någon bok i ämnet härskartekniker ;-). Nä men skämt åsido så har jag aldrig någonsin skrivit att man ska “lära sig bara ett datorspråk”, var har du fått det ifrån? :-o, och nä manualerna kan måhända vara på väg bort men det är rätt bra att vara duktig på engelska även för den som söker sin information på http://stackoverflow.com/ F.ö. så var programmeringsutbildningen självklart just bara ett exempel på något som jag själv har någon liten erfarenhet av.

    Jag har heller aldrig skrivit att folk ska gå omkring och prata svengelska. Jag tar mitt första stycke en gång till om du missat det:
    “jag kan se ett värde i att bevara vårt eget språk (och kanske även dess olika dialekter), det känns som ett kulturarv och vi behöver inte svänga oss med svengelska ord för varje ny pryl som dyker upp om det finns svenska alternativ. Så självklart är det viktigt att barn i Sverige lär sig svenska ordentligt, i tal och skrift.”.

    Så var det klarlagt. Däremot är det otroligt viktigt att barn redan från tidig ålder lär sig även andra språk än svenska och då främst engelska eftersom det mer och mer tenderar att bli arbetsspråket inom många branscher. Om det kan vi ju tycka vad vi vill, och gör det också, men det är svårt att stoppa utvecklingen mot en alltmer globaliserad arbetsmarknad, (detta gäller svenska förhållanden ska jag kanske tillägga och vad som gäller i Brasilien eller Kina kan jag inte uttala mig om, men eftersom jag och eventuella barn bor i Sverige så måste jag gå efter vad som är mest gångbart här)

    Jag skulle nog inte heller oroa mig alltför mycket över att mitt barn inte skulle lära sig den lokala dialekten och därför bli utanför. Sånt lär sig barn helt automatiskt så inga problem där. Jag tror också att dialekterna på sikt alltmer tunnas ut och försvinner. Tråkigt kan vi kanske tycka om det men på sikt oundvikligt i en värld där ingen längre är isolerad i sin lilla by. Jag ser bara hur ungdomarna här på orten har betydligt mindre dialekt än sina föräldrar, för att inte tala om mor- och farföräldrar.

    Möjligen tycker vi inte så olika du och jag egentligen, men jag vet en sak och det är att JAG styr inte utvecklingen utan måste på något vis försöka anpassa mig till den alldeles oavsett vad jag innerst inne tycker.

    Ha en bra kväll Lennart!

    1. Lennart

      Bosse: Det här är en intressant diskussion så jag uppskattar givetvis alla inlägg. Och du har helt rätt i att ens barn, vare sig dom är fiktiva eller inte, lär sig lokalspråket från sina kompisar.

      Vad jag däremot opponerar mig mot är rogers påstående, om jag förstår honom rätt, att det vore bättre om vi bara hade ett enda språk och att det inte gör något om alla andra språk försvinner.

      Så jag tror inte heller att vi har olika åsikter i den här frågan.

  12. Bosse

    Hmm jag kan se ett värde i att bevara vårt eget språk (och kanske även dess olika dialekter), det känns som ett kulturarv och vi behöver inte svänga oss med svengelska ord för varje ny pryl som dyker upp om det finns svenska alternativ. Så självklart är det viktigt att barn i Sverige lär sig svenska ordentligt, i tal och skrift.

    Ändå måste jag nog säga som flera skribenter redan påpekat att det viktigaste trots allt är att alla kan kommunicera med varandra. I snart sagt alla sammanhang numera är det otroligt viktigt att vara skapligt duktig på engelska. Ska du studera på högskolenivå är det t.ex. inte längre möjligt för en svensk att ta ens en kandidatexamen utan att kunna hantera engelska språket problemfritt.

    Programmering är ett exempel på ett område där du helt enkelt måste behärska engelskan ordentligt för att ha minsta chans att tillgodogöra dig utbildningen där i stort sett all dokumentation och alla manualer är engelskspråkiga, och så här ser det helt säkert ut på de flesta andra områden också.

    Så hade jag ett barn i förskoleåldern så skulle jag göra allt för att hon/han skulle bli så duktig på engelska språket som det bara är möjligt. Jag skulle nog anse det vara betydligt viktigare än att hon/han behärskade den lokala dialekten, hur speciell den än må vara. 🙂

    1. Lennart

      Bosse: “i stort sett all dokumentation och alla manualer är engelskspråkiga, och så här ser det helt säkert ut på de flesta andra områden också.” Ja inte i Kina, Ryssland, Japan, Brasilien osv.
      Och vem läser dator-manualer idag? Den enda källa för programmeringsinformation man använder idag är http://stackoverflow.com/

      Och för att fortsätta på den märkliga hypotesen som lanserats här på min egen blogg att människor bara kan lära sig ett enda språk så kommer man sannerligen inte långt om man bara lär sig ett datorspråk.

      “Så hade jag ett barn i förskoleåldern så skulle jag göra allt för att hon/han skulle bli så duktig på engelska språket som det bara är möjligt. Jag skulle nog anse det vara betydligt viktigare än att hon/han behärskade den lokala dialekten, hur speciell den än må vara.”.

      Så du menar på högsta allvar att ditt fiktiva barn skulle gå omkring och prata svengelska med sina helt oförstående lekkamrater som talar ska vi säga skånska. Stackars knatte, han skulle inte få många vänner. 🙂

  13. H2

    Christer, Håller verkligen med dig, i synnerhet detta “Det verkliga problemet här är verkligen inte att bevara ett minoritetsspråk utan att ge alla möjlighet att kommunicera med varandra.”

    1. Lennart

      H2, “Det verkliga problemet här är verkligen inte att bevara ett minoritetsspråk utan att ge alla möjlighet att kommunicera med varandra.” Nu förstår jag ingenting måste jag säga. Vem säger att människor endast kan lära sig ett enda språk? Redan på medeltiden så kunde “alla kommunicera med alla”, vilket var orsaken till att man lärde sig Latin. Och både du och jag kan ju i alla fall göra oss hyggligt förstådda på engelska trots att vi pratar svenska. Vi klarar ju även av ett och t.o.m. två andra språk.

      Världen kommer aldrig att bli enspråkig och det kan vi se på datorspråken där antalet olika datorspråk bara ökar. Varje mänskligt språk ger en unik inblick i vår omvärld, dom är en del av vårt kulturhistoriska arv helt enkelt. Det är också intressant att medan svenskarna vill överge svenskan för engelskan så växer spanskan så det knakar här i Silicon Valley.

  14. roger

    vet inte helt säkert vilken poäng du fiskar efter CW, men du visar ju helt klart att stora grupper segregeras och diskrimineras till stor del pga olika språk. Att romantisera bevarandet av ett språk skapar mer lidande/skada än glädje/nytta tror jag.

  15. Christer W

    Lennart “….att lära sig hur man försvarar ett minoritetsspråk.”
    Det verkliga problemet här är verkligen inte att bevara ett minoritetsspråk utan att ge alla möjlighet att kommunicera med varandra.
    Många av de som kommer utifrån vill verkligen lära sig svenska och skälet är att de har snabbt insett att nyckeln till det svenska samhället är att kunna prata med grannen, arbetskamraten eller ungarnas lärare.

    Sen finns det undantag som till exempel arabisktalande Södertälje.
    Kan ni gissa varför jag poängtera detta.

  16. Christer W

    Dessutom, hos allmänheten är inte amerikansk engelska så utbrett, Det är precis som de du pekar på, de som tror att de är inflytelserika som det är som mest utbrett.
    Den verkliga eliten vill i ställe visa på en högkvalitativ svenska och att de förstår engelska, även den amerikanska.
    Många av dem skriver sina avhandlingar på svenska och låter en engelsk eller amerikan översätta dem, just för att nyanserna inte ska gå förlorade.

    1. Lennart

      Christer: Att det är viktigt att man behärskar sitt modersmål har du helt rätt i. Det märks omedelbart om någon är välartikulerad eller inte. Och det öppnar dörrarna till jobb och inflytande.

  17. Christer W

    Lennart, du missar poängen. I Sverige har vi ca 170 grupper med olika nationell bakgrund och det mest gemensam för alla är svenskan.

    Ett litet axplock hur det ser ut

    Finska 235 000 Saho 1 500
    Serbokroatiska 113 000 Rundi 1 300
    Arabiska 93 000 Min nan 1 300
    Kurdiska 66 000 Hindi 1 100
    Spanska 65 000 Jiddisch 1 000
    Tyska 64 000 Wolof 1 000
    Persiska 59 000 Vitryska 1 000
    Norska 56 000 Quechua 1 000
    Danska 54 000 Katalanska 960
    Polska 49 000 Berberspråk 900
    Albanska 49 000 Fulani 830
    Engelska 44 000 Uzbekiska 800
    Arameiska 36 000 Telugu 740
    Turkiska 34 000 Swahili 740
    Somaliska 25 000 Akan 730
    Ungerska 21 000 Lingala 700
    Ryska 19 000 Balusjiska 680
    Thailändska 16 000 Sylheti 660
    Kantonesiska 14 000 Cebuano 660
    Grekiska 14 000 Ilokano 530
    Estniska 13 000 Hakka 530
    Tigrinska 12 000 Khmer 520
    Svenskt teckenspråk 12 000 Pangasinan 500
    Rumänska 11 000 Luganda 500
    Romani 10 500 Darginska 500
    Vietnamesiska 9 600 Burmesiska 500
    Franska 9 100 Igbo 440
    Italienska 8 500 Tigré 400
    Nederländska 7 700 Mapudungun 400
    Portugisiska 7 600 Malayalam 400
    Tjeckiska 5 500 Kikongo 400
    Makedonska 5 300 Galiciska 390
    Slovenska 5 200 Hazaragi 380
    Azeriska 4 800 Yoruba 370
    Samiska 4 500 Kapverdiansk kreolportugisiska 360
    Mandarin 4 500 Gikuyu 360
    Isländska 4 500 Kazakiska 350
    Bengaliska 4 400 Jola-Fonyi 330
    Punjabiska 4 200 Soninke 320
    Armeniska 3 900 Mazanderani 320
    Amhariska 3 900 Laotiska 320
    Tagalog 3 600 Gilaki 320
    Urdu 3 300 Zulu 300
    Lettiska 3 300 Hausa 280
    Ukrainska 3 000 Georgiska 280
    Slovakiska 2 900 Shona 270
    Japanska 2 900 Rwandiska 260
    Tamilska 2 500 Hiligaynon 260
    Gujaratiska 2 300 Aymara 260
    Litauiska 2 200 Afar 260
    Turkmenska 2 100 Sidamo 250
    Malajiska 2 100 Marathi 250
    Aromunska 2 100 Kituba 250
    Älvdalska 2 000 Kannada 250
    Överkalixmål 1 900 Éwé 240
    Koreanska 1 900 Wu 230
    Bulgariska 1 900 Bikolano 230
    Pasjtunska 1 850 Tatariska 220
    Hebreiska 1 700 Javanesiska 200
    Mandinka 1 600 Afrikaans 200
    Singalesiska 1 500
    Oromiska 1 500
    övriga språk 33 000

    För övrigt, satt härom natten på Huddinge Sjukhus och hörde hur tre personer med olika nationell bakgrund och språkområde pratade med varandra om var de bodde, hur de levde, om barn och barnbarn

    1. Lennart

      Christer: intressanta siffror, men det motsäger väl inte vad jag säger, nämligen att vi bör behålla svenskan?

  18. roger

    Enligt språkförsvaret är vitsen med bevarandet:

    “Fråga 1: På vad sätt har ett språk ett egenvärde?
    Den språkliga mångfalden i världen har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och innebär en brygga bakåt till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också förutsättningen och redskapet för att fatta gemensamma beslut.
    Svenskan och andra språk är unika i det som endast de kan uttrycka med sina ord, och detta har ingenting med det totala antalet ord i ett språk att göra. Ett språk utvecklas genom människors gemensamma erfarenhet. Språk är därför inte en samling objektiva etiketter utan ett sätt att se på livet och verkligheten. Språk är egentligen inte helt översättningsbara.”

    Romantiskt trams enligt mig.
    Handel, resande och sociala umgängen över nationsgränser hade sannolikt gynnats om alla pratade samma språk, detta är faktorer som jag tror även skulle leda till färre konflikter även om jag inte har någon empirisk forskning att luta mig emot.
    Genom mänsklighetens existens har säkert tusentals språk dött ut, alt förändrats till oigenkännlighet, utan att världen gått under.

    1. Lennart

      roger: ett gemensamt språk fanns redan under medeltiden men vi människor är inte så begränsade att vi bara kan tala ett språk. Och gemensamma språk kommer och går.

    2. Lennart

      roger: den språkliga mångfalden är utomordentligt viktig, eftersom varje språk ger en en unik insikt om den värld vi lever i. Inte bara om världen utan också om oss själva.

  19. christoffer

    Exakt. Bor en svensk i chile kommer hens spanska bli toppen! Och en mexikans engelska kommer inte bli bättre om de inte kommer i kontakt med engelska. Både fördel och nackel av vad man vill ska utvecklas eller inte. 🙂

  20. christoffer

    Gränsen mellan att gynna det egna språket och katastrof är hårfin. Svenskarna är super på engelska och japaner, spanjor och italenare osv osv är usla och helt utan självkänsla. Säkert helt till stor del för att homer simpson och jerry seinfield inte talar engelska i dessa länder. Mitt problem med spanska är att jag inte kan underhålla det och komma i kontakt med det. Likt mexikaner inte kommer i kontakt med engelska.

    1. Lennart

      Christoffer: En intressant insikt. Som verkar visa att barn lär sig utländska språk genom att titta på TV! Vilket man inte hade trott skulle vara möjligt. Det skulle onekligen vara intressant att testa den hypotesen.

      Jag tror dock att man till slut så ändå måste bo i en miljö där man pratar det språk man vill lära sig.

      Jag minns en intervju med en svensk tjej som hade vuxit upp i Australien dit hennes föräldrar flyttat när hon var mycket ung. Sen reste hon till släktingar i norra Sverige och lärde sig snabbt prata flytande svenska därför att hennes släktingar inte pratade något annat än svenska.

  21. Peter Andersson

    Jag håller med Roger här; varför krångla till det och hitta på ett helt nytt svenskt ord om den kultur som hade behovet att uppfinna det nya ordet av vilket skäl det än må ha varit redan har gjort jobbet åt oss. Sedan om det är engelska eller något annat ursprung spelar ingen roll.

    Svenska schårnalister (och lärare) är ju ändå knappt stavningskunniga där de sitter framför sina datorers intärfäjs…

    1. Lennart

      Peter: Nej det stämmer inte alls och så är det heller inte i verkligheten. Vi har t.ex. inte tagit in ordet “tablet” eller “computer” utan använder istället surf eller läsplatta och dator, som är ord som beskriver vad det är. Det är ett ord som passar in i det svenska språket, precis som “tablet” och computer passar in i det engelska språket.

      Och som “pekmobil” och gräsrotsdemokrati passar in det svenska språket.

      Islänningarna, Israelerna, fransmännen i Quebeck, Kineserna, alla inser de hur viktigt det egna språket är. Sverige är unikt i att slänga bort en fördel vi har i det egna språket.

  22. roger

    Du glömde förklara varför det är viktigt?
    Sj ser jag bara fördelar med att nya ord ofta är på ett språk som många förstår. Urfånigt att hitta på egna ord bara för att man kan.
    Om hela världen hade samma språk är jag säker på att vi skulle se färre konflikter.

    1. Lennart

      roger: “Urfånigt att hitta på egna ord bara för att man kan.”. Det är väl ännu fånigare att använda utländska ord “bara för att man kan”. Och det finns inga som helst bevis för att antalet krig skulle minska om alla talade samma språk. Som amerikanska, ryska,kinesiska osv inbördeskrigen visar.

  23. Christoffer

    Väldigt intressant. Då N. har genomgått alla svenska språkkurser osv nu.
    Kommer ni till Sverige i september?

    1. Lennart

      Christoffer:Ja, vi kommer i slutet av september till samma ställe som förra året, vore jättekul att träffas.

Comments are closed.