När John Dean, som var medarbetare till Richard Nixon, fick lämna Vita Huset under Watergateskandalen så beskrev han den chock han kände när han lämnade sin våning för att flyga hem. Ingen väntande limousine, inga Secret Service agenter. Alla hans privilegier var plötsligt bortsopade. Han fick stå i kö och vänta på Dulles-flygplatsen som alla andra.
Det är därför inte svårt att förstå den chock som gick genom Alliansen när dom efter åtta års maktinnehav plötsligt fick lämna sina privilegier, sina Säpovakter, de uppvaktande journalisterna, sina trygga jobb, sitt regeringsplan, för att se en grupp outbildade jobbare från socialgrupp tre, ex-kommunister, gröna extremister, ledda av en svetsare flytta in i Rosenbad. Människor som man kanske skulle nicka till som hastigast om man mot förmodan träffade dom på gatan. Men definitivt inte människor som var salongsfähiga nog att släppas in i finrummen på Rosenbad.
