Politik

Yes we can, David mot Goliat, Palestina utmanövrerar Israel och USA

Qalqilya

I ett halv sekel så har Vita Huset, under president efter president, sagt sig vilja skapa fred i Mellanöstern. Decennium in och decennium ut. Och resultatet har alltid blivit detsamma, utökade israeliska bosättningar och mer misär för palestinierna.

I Sverige har Folkpartiet under många decennier, och senast under Birgitta Ohlsson, lett den falang som kategoriskt har vägrat att ändra på dödläget genom att erkänna Palestina: Jan Björklund och Birgitta Ohlsson: Därför bör EU inte erkänna Palestina och när Stefan Löfven äntligen gjorde just det, nämligen bröt dödläget och erkände Palestina så svarade en vresig Birgitta Ohlsson att Ohlsson: ”Erkännandet en tom gest” .

Men där hade hon, som det visar sig totalt fel.

För med ryggen mot väggen och sitt folks överlevnad på spel så har Mahmoud Abbas och den palestinska ledningen helt oväntat utmanövrerat inte bara Netanyahu-regeringen utan även President Obama. Genom att vända sig direkt till världssamfundet så har man brutit sig loss från USA:s strypgrepp och har nu en reell chans att bli erkända av i stort sätt hela världssamfundet. Utom givetvis Folkpartiet. Något som kommer att sätta mer press på Netanyahu-regeringen och USA att slutligen stoppa ockupationen och ge det palestinska folket dess frihet. Om förhandlingar inte har fungerat i 50 år så är det helt meningslöst att prata om nya förhandlingar. President Obama försökte två gånger men misslyckades totalt och fick krypa till korset och tyst se på medan Netanyahu lät stora sleven gå med nya massiva bosättningar.

Jodi Rudoren skriver från Jerusalem i New York Times om Palestiniernas oväntade framgångar på den internationella arenan: Palestinians Seen Gaining Momentum

When the Palestinians sought statehood at the United Nations in 2011, it was widely dismissed as a symbolic gambit to skirt negotiations with Israel and Washington’s influence over the long-running conflict. But the Palestinians have begun to translate a series of such symbolic steps, culminating in last week’s move to join the International Criminal Court, into a strategy that has begun to create pressure on Israel.

While many prominent Israelis have called for unilateral action to set the country’s borders, it is Palestinians who have gained political momentum with moves made outside of negotiations. The Palestinians are, in effect, establishing a legal state. International recognition, by 135 countries and counting, is what Palestinians are betting could eventually force changes on the ground — without their leaders having to make the concessions or assurances they have long avoided.

“Those states that have recognized the State of Palestine, that’s not an insignificant number, they’ve reached a kind of critical mark,” said Mark Ellis, director of the London-based International Bar Association. “We’ve added an additional complexity to this very long 66-year-old journey. I think it’s intriguing.”

Det verkar onekligen som om vinden äntligen vänder sig och ockupationsförespråkarna även i Sverige får allt svårare att försvara sin position.

Medan Cecilia Wikström, Fokpartiets “Talesman för Mellanösternfrågor” kunde vifta bort kritik av ockupationen med hänvisning till att den ipsi facto var antisemitisk eller framfördes på den eller den årsdagen av Förintelsen, så har hennes efterträdare Birgitta Ohlsson sett sig tvingad att hålla sina egna partimedlemmar i schack efter det att fem av dom gick ut i pressen med en vädjan att Folkpartiet borde erkänna Palestina.

Ingenting är någonsin enkelt i Mellanöstern, men den palestinska strategin att inte längre låta USA förhala deras frigörelse decennium efter decennium medan ständigt nya israeliska bosättningar fyller Västbanken har uppenbarligen vunnit genklang runt om i världen. Och skadat USA:s ställning i Mellanöstern. Något man på sikt inte har råd med.

Något av en solskenshistoria från under ruinerna i Mellanöstern. Och att Stefan Löfven har varit med och pushat på tycker jag vi alla bör vara stolta över. Hade han väntat till nu så hade det blivit för sent för nu måste han förhandla med Alliansen om utrikespolitiska frågor.

Pressklipp:
Expressen