Politik

Robotar, jobb och människor med noll ekonomiskt värde

Tesla Robot Dance

Att automatiserade datorsystem tar över allt fler jobb är allmänt känt. Men få politiker och datavetare har tänkt tanken fullt ut och ställt sig frågan vad som händer med de människor som inte platsar i det nya robotiserade samhället. Dvs människor med noll ekonomiskt värde.

Simon Winter, Doktor i kognitionsvetenskap och verksam i tankesmedjan Infantology har skrivit en högintressant understreckare med en helt ny infallsvinkel i DN på det här temat: Datorer tar hälften av jobben inom 20 år

Gamla invanda perspektiv räcker inte till för att förstå samhällsförändringarna i automatiseringens spår. Vi behöver se på människor och maskiner också med maskinens ögon. Om vi byter perspektivet kommer vi att se att själva människovärdet håller på att urholkas, inför våra ögon. Det är en smärtsam insikt, men nödvändig för att förstå hur vi kan forma framtidens samhälle till en plats där människors potential kan förverkligas, och inte bara maskinernas.
….

Andra forskare antyder en ännu mer genomgripande förändring, både av samhälle och människosyn. I en artikel i Harvard business review från december 2014 diskuterar William Dawidow och Michael Malone samhällsförändringar i kölvattnet av digitaliseringen. Det mest anmärkningsvärda med artikeln är kanske inte deras analys, utan de termer de använder för att beskriva människans roll i det förändrade samhället. De talar om den snabba förändringstakten som leder till att vi snart kommer att se ”horder av medborgare av noll ekonomiskt värde”.

Tänker vi oss ett samhälle om 20 år med hög grad av robotisering och ett scenario där vinnaren tar allt, med extrem kapitalkoncentration som följd, blir klyftorna i samhället kanske så stora att det blir naturligt för vinnarna att se på resten av befolkningen som människor utan ekonomiskt värde. Kanske är det mer rumsrent som uttryck i den amerikanska debatten, men här i Sverige låter det mer som att börja en konversation med orden ”Och du är alltså white trash”.

Man skulle ha trott att både V och Socialdemokraterna skulle ha stakat ut sina positioner på det här gebitet innan Timbro och nyliberalerna dömer ut halva svenska folket som White Trash.

Josh Zumbrun skriver i Wall Street Journal om samma sak, men bidrar med intressanta insikter om att även när rutinjobb försvinner så betyder det inte nödvändigtvis att alla rutinjobb av en viss typ försvinner: Is Your Job ‘Routine’? If So, It’s Probably Disappearing

In the late 1980s, routine cognitive jobs were held by about 17% of the population and routine manual jobs by about 16%. Today, that’s declined to about 13.5% and 12%. (The figures are not seasonally adjusted and so are displayed in the chart as 12-month moving averages, to remove seasonal fluctuations).

Mr. Siu and Mr. Jaimovich see no reason the trend would abate. “Many of the routine occupations that were once commonplace have begun to disappear, while others have become obsolete,” they write. “This is because the tasks involved in these occupations, by their nature, are prime candidates to be performed by new technologies.”

But they are not among the labor market’s pessimists who fear that robots will render humans obsolete. Their work shows the economy has continued to generate jobs, but with a focus on nonroutine work, especially cognitive. Since the late 1980s, such occupations have added more than 22 million workers.

Jag börjar själv bli övertygad om att robotiseringen kommer att ta betydligt längre och gå betydligt långsammare än vi tror.

Förarlösa bilar finns redan som prototyper, men det kommer att ta ett minst ett decennium innan vi får se en större mängd förarlösa bilar på vägarna. Och sen kommer det att ta flera decennier innan alla gamla bilar försvinner.

Detsamma med automatiseringen inom vård-skola-omsorg, det militära mm.

Ett annat bra exempel är journalistyrket, som visserligen datoriseras men vi kommer ändå att ha journalister under decennier framöver.

Det mest intressanta är givetvis om vi kan utveckla nya tjänster som endast kan utföras av människor. Och där verkar tvärvetenskapliga eller tvärdomän-tjänster mest lovande.

7 thoughts on “Robotar, jobb och människor med noll ekonomiskt värde

  1. roger

    Lennart: Jag tror att vi kommer se kortare arbetstider, jag kan inte se något viktigt i att mycket arbetstid per sysselsatt är eftersträvansvärt och det kan mycket väl komma att bli en angreppspunkt för politiker för att få ned såväl arbetslöshet som sjukskrivningstal.

    Att automatiserade utvecklade länder jobbar mindre än de med mindre automatiserad produktion, är mitt intryck.

    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetstid/Arbetade-timmar-internationellt/

  2. Peter Andersson

    På sätt och vis finns ju redan facit på vad som kommer att hända. Grovt avrundat har väl bara ungefär hälften av världens länder lyckats anamma den FÖRSTA tekniska revolutionen. Alltså att gå ifrån ett samhälle där 95 % av befolkningen verkligen behövdes i jordbruket för att producera mat till sig själva (och på köpet de övriga 5) till ett samhälle där 95 % som tullbåsare, mutterdragare, bussförare, lokalvårdare, etc kan tjäna tillräckligt med pengar för att i alla fall få ihop till tak över huvudet och att köpa den mat som numera produceras av 5 med hjälp av industrialiserat jordbruk. —– De länder som inte tog steget och utvecklade industrialiserat jordbruk i den första vågen ligger kvar i fattigdom för 95 % av befolkningen samtidigt som de har en liten men välutbildat elit. Ett land som Indien, som i den svenska debatten normalt skildras som ett u-land eftersom majoriteten av befolkningen på över en miljard är urfattiga, det landet har ändå en universitetsutbildad del på över 20 miljoner (jag tror att siffran är ännu större egentligen). — Det vill säga att det finns fler universitetsutbildade människor i Indien än vad de finns medborgare totalt i hela Sverige (och vi snackar om riktiga universitetsutbildningar här; läkare, lärare, ingenjörer, tekniker etc – inga socionomer (ett helsvenskt påhitt), genusvetare eller folk som tillåts doktorera i konsten att steka fläskkotletter). —– Så jag gissar att det är framtiden för Väst, 5 % kommer att ha jobb, resten får flytta in permanent på Friggeboden på kolonilotten och försöka återuppfinna konsten att försörja en familj på eget odlande.

  3. Lars W

    Roger har ju satt fingret direkt på den ömma punkten: den ekonomiska fördelningen. Girighet hos de välhavande och avundsjuka hos de som saknar – starka incitament för en revolution. De superrika måste inse att tillräckligt är nog och dela välståndet med de andra. Det finns ju några glädjande exempel på detta. Därför måste man komma på andra system för belöning och tillfredsställelse än bara ekonomiska. Jag tror dock inte på att förlägga belöningen till efter döden!

    1. Lennart

      Lars, en av de stora farorna, precis som du säger, är de rikaste en procenten, och hur det svenska välfärdssamhället, som ju kommer från USA, nu har ersatts av de rikaste en procenten, en allt mindre medelklass och sen alla andra. Om man till den explosiva mixen sen lägger robotiseringen så har vi ett växande socialt problem som snart kan leda till mycket stora sociala problem.

  4. roger

    Fantastiskt om robotar kan ta över rutinjobb så att det frigör såväl mänskliga som ekonomiska resurser till det som är viktigt på riktigt.

    Att människor t.ex. känner sig nödgade att sitta i ett bås vid en vägtull 8h/dag, eller skruva fast muttrar på en TESLA nästan hela sitt enda(!) liv är givetvis absurt.

    På sikt hoppas jag att detta leder till att mer människor arbetar där vi vill ha mänsklig kontakt, vård (sjuk-, psyk-, äldre-)

    På sikt hoppas jag att detta leder till att människor får mer tid att ägna åt sina familjer, vänner och hobbys.

    På något sätt måste dock den ekonomiska fördelningen göras om i grunden. Det blir verkligen inte lätt.

    Jag väljer att se den ökade robotiseringen som en fantastisk möjlighet och inte som ett hot.

    1. Lennart

      roger: Bemanningen av vägtullar är ett intressant kapitel. Här har USA legat efter Sverige på grund av de låga svältlöner som man har för såna jobb. Men under de senaste åren har allt fler bemannade vägtullar ersatts av automatiserade betalsystem. Vilket är viktigt för det visar att systemen nu har blivit billigare än de lägsta svältlöner. Plus att dom också har blivit säkrare och mer mångsidiga.

    2. Lennart

      roger: en sak att hålla ögonen på är om den ökade automatiken leder till kortare arbetstid. Om vi ser det ja då kommer robotarna att få ett positivt inflytande på samhället. Men hittills har det inte skett, och jag måste säga att jag tvivlar att de kommer att ske. Istället verkar utvecklingen gå åt motsatt håll.

Comments are closed.