Tjänsterevolutionen startades av en osannolik revolutionär, den amerikanska datavetaren Roy Fielding som år 2000 skrev en doktorsavhandling med den klingande titeln Architectural Styles and the Design of Network-based Software Architectures vid University of California, Irvine. En avhandling som introducerade begreppet Representational State Transfer (REST) och som visade hur man kunde använda HTTP-protokollet och det lätta dataformatet JSON för att bygga flexibla och lättfotade distribuerade datorsystem som kunde ersätta de klumpiga distribuerade system dittills hade använts.
När sen datormolnen kom och gjorde det möjligt för företag som från Facebook och Twitter till flygplatser, myndigheter och andra att öppna sina brandväggar till REST-baserade tjänster, ja då var revolutionen ett faktum.
En litet exempel på tjänsteekonomin, är den Öppna Data-rörelsen och som bl.a. San Francisco har satsat på. och det finns även minst en svensk sajt om Öppna Data.
Tanken bakom tjänsteekonomin är att man som Facebook och Twitter kan öppna sin kod till programutvecklare som sen betalar för att använda Facebooks och Twitter data och i sin tur skapar tjänster.
Det här är en grundpelare av globaliseringen och vi har bara sett början.
För nu börjar t.ex. flygplatser som San Franciscoflygplatsen öppna sina data till programutvecklare. Även sportsajten ESPN har öppnat upp sitt gränssnitt och i framtiden kommer t.ex. SvT, ST, DN och SvD, om dom är smarta, att öppna gränssnitt till programutvecklare.
Tjänsteekonomin har även gett upphov till företag som specialiserar sig på att administrera tjänster, som Mashery, Apigee och Mulesoft och även storföretag som Microsoft, SAP och IBM har verktyg som hjälper till att administrera tjänster.
Framtidens tjänstesektor kommer att ligga uppe i datormolnen med allt från sjukhus till flygplatser, myndigheter, finansbolag och media som tillhandahåller tjänster via REST-gränssnitt.
En spännande värld som jag själv just har börjat jobba med uppe i datormolnen.
Pressklipp:
Fler inlägg om API-
ekonomin