Medan Netanyahu-regeringen går genom taket och nu med hjälp av republikanerna och Sunnidiktaturerna i Mellanöstern startare ännu en bärsärkagång mot president Obama så hurrar resten av världen. Precis som president Nixon öppnade mot Kina 1972 så lovar öppningen mot Iran att skaka om rejält i Mellanöstern och förvandla Iran till en ny regional supermakt ungefär som Tyskland i EU. Ett tecken på att USA fortfarande är det enda land som kan driva igenom ett sånt här diplomatiskt initiativ.
New York Times skriver på ledarplats: An Iran Nuclear Deal That Reduces the Chance of War
The deal, the product of 20 arduous months of negotiations, would obviously have provided more cause for celebration if Iran had agreed to completely dismantle all of its nuclear facilities. But the chances of that happening were effectively zero, and even if all of Iran’s nuclear-related buildings and installations were destroyed, no one can erase the knowledge Iranian scientists have acquired after working on nuclear projects for decades.
As described by Mr. Obama and other officials, the deal seems sound and clearly in the interest of the United States, the other nations that drafted it and the state of Israel. In return for a phased lifting of international economic sanctions, Iran will reduce by 98 percent its stockpile of low-enriched uranium, which can be processed further into bomb-grade fuel, and reduce the number of operating centrifuges used to enrich that fuel by two-thirds, to 5,060. These limits mean that if Iran ever decides to violate the agreement and make a dash for a nuclear bomb, it will take a year to produce the weapons-grade fuel needed for a single bomb, compared with a couple of months now.
Men det handlar inte bara om Iran. President Obama har redan öppnat mot Kuba och det var bara Netanyahus fanatiska motstånd som förhindras president Obama från att skapa fred mellan Palestinierna och Israel.
Och sen får vi heller glömma Pluto, ett exempel på hur USA fortfarande dominerar inom rymdforskningen och vetenskapen.
Visst, Obama kunde göra mer. Han kunde sätta press på den egyptiske diktatorn Abdel Fattah el-Sisi With Washington’s Complicity, Egypt Cracks Down on Critics och inte låta honom använda amerikanska vapen för att förtrycka sin egen befolkning. Men för en president mot slutet av sin andra och sista mandatperiod så har han ändå gjort bra ifrån sig.
Och hur man än ser det så är USA fortfarande världens enda supermakt.
Pressklipp:
Fler inlägg om Kalifornien
Du har glömt att skriva om BRICS-SCO-konferensen i Ufa i början av juli. Den var epokgörande och ännu ett bevis för att USA inte kontrollerar läget.
För mig är det uppenbart att 9/11 var en false-flag operation som syftade till att starta “Kriget mot terrorismen (Islam/muslimska länder)”. Inte bara det faktum att alla krig alltid startats med en false-flag, utan alla frågetecken som framkommit, plus att i neocons rapport PNAC nämner att USA behöver ett nytt Pearl Harbour för att ändra sin utrikespolitik.
Det är framför allt judiska neocons, som är trotskyister, som varit drivande mot krigen i MENA för Israels säkerhets skull, men bankirerna vill kontrollera centralbanker och att export sker i US-dollar som de kontrollerar, plus oljebolag och krigsindustrin samt militären har alla starka ekonomiska intressen i krigen. False-flag>Media>Politik>Krig>Vasallregering>Profit. Det är det amerikanska folket som får betala i blod och pengar, plus alla araber förstås.
San: Japp visst är det uppenbart att 9/11 togs som en förevändning att anfalla Irak och att GW Bush & company redan bestämt sig för att ta Irak med eller utan 9/11. Jag rekommenderar boken “Fiender överallt – Amerikas krig mot terrorism, en skildring inifrån Vita huset” för den som vill läsa om det politiska spelet som föregick bl.a. Irakkriget. Den är skriven av Richard A. Clarke, Bushadministrationens dåvarande säkerhetssamordnare.
“Varför så många i USA är så villiga att låta amerikanska militären gå saudiernas och Israels ärenden kan man däremot fråga sig.”
Ja det är onekligen en bra fråga, och ja jag är också glad över att Obama och Kerry verkar tänka annorlunda.
Vi får hoppas att USA lärt sig av sina tidigare misstag och nu slår in på en mer gatusmart linje vad gäller politiken visavi länderna i Mellanöstern
För som alla vet (borde veta) så har USA saknat en fungerande utrikespolitisk kompass. Ja det är faktiskt en gåta hur världens militära och teknologiska supermakt nummer ett kunnat vara i så total avsaknad av utrikespolitisk smartness. Under hela efterkrigstiden har man konsekvent bundit ris åt egen rygg och skapat sina kommande fiender. Att umgås med fel ”vänner” har blivit USA:s adelsmärke.
Vi kan raskt gå förbi katastrofer och skamfläckar som Vietnamkrig och stöd till diverse ruskiga despoter som t.ex. Somoza och Pinochet och gå direkt fram till 1980-talet där USA stödde och rustade upp Saddam Hussein i hans krig mot Irak trots att man redan då såklart visste att han hade för vana att slakta sitt eget folk när han fick lust därtill. Ett stöd till en despot som man säkert ångrade när det så småningom blev dags att ta itu med den ”olydige” Saddam.
Under Afghanistankriget var det självklart Sovjet som skulle bekämpas och stora resurser satsades på att beväpna och träna mujaheddin-soldater för att stödja deras kamp mot ”ondskans imperium”. Usama & company tackade och tog emot, och när kriget var över bildade de al-Qaida vars mål var att bekämpa västvärlden i allmänhet och USA i synnerhet.
När det var dags att hämnas på al-Qaida för 11 september-attackerna kom nästa historiska misstag i och med angreppet på Irak som, trots att Saddam självklart var en galning, varken hade de påstådda kärnvapnen eller något samröre med al-Qaida eller andra islamistiska terrorister. När USA härjat där några år hade de i varje fall lyckats skapa terrorister när al-Qaida i Irak växte fram, något som kom att bli början till det IS vi ser idag.
Så där står vi nu när USA och resten av världen måste försöka få någon slags ordning i den röra som skapats i mellanöstern. Hade verkligen inte gått att undvika att hamna i den föga avundsvärda situation som vi sitter i idag? Jo jag tror t.ex. att det är ett stort misstag att leva med doktrinen att ”fiendens fiende är med automatik vår vän”. En doktrin som gång på gång har lett våra amerikanska vänner in på fel spår och ställt till stora problem. Istället är det ofta så att fiendens fiende är en ännu värre fiende.
Men det känns som att avtalet med Iran kan vara början på något nytt och bättre, och som sagt för både Mellanöstern och resten av världen är det helt nödvändigt att Iran står starkt och håller ställningarna. Ett Iran som destabiliseras och går samma väg som Irak skulle vara något av det värsta som kan hända.
Så här i efterhand är det väl ganska uppenbart att 9/11 togs som en förevändning att anfalla Irak och att ett anfall på Irak var något som skulle ha skett tids nog oavsett.
Saudierna och Israel ville att USA skulle plocka bort Saddam åt dom. Varför så många i USA är så villiga att låta amerikanska militären gå saudiernas och Israels ärenden kan man däremot fråga sig.
Jag är glad att Obama och Kerry tänker annorlunda iaf.
Ja jag tror det är bra om stabiliteten och utvecklingen i Iran säkras och självklart också bra om Obama lyckas med några av de goda ambitioner för en bättre värld som jag är säker på att han har trots att det hittills inte blivit så mycket mer än en tummetott av den nya “kostym” som USA och världen skulle få om han kom till makten. Nåväl han blev snart varse att inte ens USA:s president har makt satt genomföra det han helst av allt vill så länge andra krafter vill annat.
Iran kan nu bli en garant för att inte de galningar som nu härjar i Syrien och Irak tar över hela regionen. På sikt kan de ironiskt nog bli USA:s viktigaste allierade i mellanöstern vilket självklart skrämmer skiten ur israelerna, men de blir å andra sidan kränkta så fort något går det minsta på tvärs mot deras egen agenda.
Jag står inte ut med tanken på att valet 2016 bara skall handla om Clinton eller Bush och samma politik som vanligt. Jag är optimist och hejar på Donald Trump eftersom han skall fixa bättre flygplatser i USA, det är ett vallöfte jag tror han kan infria och som har betydelse för mig personligen.
San: Är du uttråkad i sommarvärmen? Det är ju du som inte har koll på vad Trumo sagt om utrikespolitiken.
Jag har lyssnat en del på Trump och han är verkligen uppfriskande med sina uppriktigheter, autentisk och vill att USA skall bli ett bra land igen, det är uppenbarligen fler och fler akerikaner som gillar det. Politisk korrekthet börjar förlora sin kontrollfunktion och politiska värde.
Har svårt att se att Jebb Bush skulle lyckas bättre mot Hillery Clinton eller Sanders än Donald Trump. För att vinna nomineringen måste demokratiska kandidater gå vänster ut och republikanska gå höger ut, sedan svänger båda in mot mitten i presidentvalet.Trump är det enda alternativet för de som inte vill ha “more of the same”, som är trötta på korruptionen, krigen och förfallet.
Trump är den som är längst efter Clinton i head-to-head opinionsundersökningar. Du har uppenbarligen inte lyssnat ett ord på vad Trump sagt om utrikespolitiken.
San, JOhnny: Trump är givetvis chanslös eftersom han inte ens har en fungerande kampanjorganisation. Det enda han har är sin stora mun. Samtidigt visar både han och Bernie Sanders att den amerikanska valmanskåren törstar efter politiker som “säger som det är”.
Det är ju också bara supermakten USA som kan införa sanktioner på falska grunder, det har ju varit kännt ganska länge att Iran inte har något kärnvapenprogram. Precis samma taktik som USA nu bedriver mot Ryssland. Europa får med Iran en ny gasleverantör i sydöst som lär konkurrera med ryska turkstream.
Läste att Donald Trump nu ligger etta och före Jebb Bush, vilket retar alla neokonservativa och neoliberala krigshetsare, kul.
Du har aldrig lyssnat på Donald Trump? Det enda som retar neocon är att han skänker valet till Demokraterna, annars har de nog inget mot hans utrikespolitik.