Politik

Artificiell Intelligens som äter sina barn, kommer programmeringsyrket att ha försvunnit år 2060?

ArtificialIntelligence_01

En av de viktigaste samhällsfrågorna i dag handlar om hur snabbt kognitiva molnbaserade datorsystem kommer att kunna ta över hur många jobb inom de närmaste decennierna. Och om det är något vi kan göra åt det.

När bönderna tog slut och jordbruket automatiserades så ledde det inte till massarbetslöshet, bara till att fler jobb blev tillgängliga i den växande tjänstesektorn.

Problemet med dagens artificiella kognitiva system är att dom inte bara äter upp lågavlönade jobb utan även har börjat automatisera högavlönade jobb som läkare, börsmäklare, pilot, och i stort sätt alla jobb som överhuvudtaget finns. Inte bara alla rutinjobb som kassajobben på ICA eller bokutcheckningen på biblioteken utan nu även läsningen av enklare röntgenbilder och analys av provsvar kan skötes av datorer.

Så det är inte helt enkelt att föreställa tillräckligt nya jobb som i sin tur inte kommer att kunna ätas upp av allt mer flexibla och smarta datorsystem.

Economist skriver i veckans nummer: Automation angst
Three new papers examine fears that machines will put humans out of work

Modern techno-pessimists argue that the ground is shifting because so many more jobs can now be handed over to machines. Another of the three papers suggests that advances in machine intelligence may be revolutionary rather than evolutionary. Gill Pratt, an expert on robotics, highlights two techniques that could cause such a breakthrough. One is “cloud robotics”, in which robots learn from one another, leading to a rapid growth in competence. The second is “deep learning”, in which robots process vast amounts of data to expand their capabilities, forming associations that can be generalised. Enhancing these two approaches are some more general trends, such as the exponential growth in the availability and capacity of wireless internet access, data storage and computational power.

If this potential were to be realised, robots could march off the production lines where they carry out specific tasks and take over a far more diverse set of roles in large parts of the economy, including manual occupations. One much touted example would be driverless vehicles, which could endanger the livelihoods of legions of taxi drivers and couriers. Moreover, suggests Mr Pratt, the advances could be so rapid that unlike previous waves of automation robots might displace a much bigger share of the workforce in a much shorter time.

Mest intressant kanske är Dan Auerbachs essä på den sociala mediesajten Medium som ställer frågan om inte programmeringsyrket själv kommer att kunna ersättas av datorer om några decennier?

However, during the mid 19th century, telegraph operators were well paid, well regarded, and considered quite technical relative to other mainstream professions. They had freedom to travel, and highly skilled operators flocked to large cities for the best jobs. As telegraphy took off and more and more cables were laid, the demand for telegraph operators skyrocketed. Standards for faster communication were developed, and operators had to keep up, memorizing increasingly efficient and complex systems of shorthand and communication protocols. Thomas Edison was a telegraph operator early in his career before settling into his true calling of stealing ideas from Nikola Tesla and empire-building. And unsurprisingly, as with contemporary software engineering, there were huge pay discrepancies between men and women.

Här har jag själv litet insikter eftersom jag jobbar med teknologi i datormolnen, s.k. Platform as a Service som fokuserar på att ersätta dataingenjörer med automatiska datorsystem.

Nu tror jag man kan visa hur det kommer att gå med hjälp av ett exempel. Jag har skrivit mycket om autopiloten som idag finns på de flesta flygplan och på alla kommersiella plan. Som visserligen flyger planet men som ändå kontinuerligt måste programmeras av riktiga piloter. Ett enkelt exempel är att autopiloten inte är kopplad till någon radar och därför inte kan se om ett flygplan plötsligt skulle dyka upp. Och heller inte – ännu – är kopplad till flygledningen och därför inte plötsligt kan ändra kurs.
Kursen kan inprogrammeras vid start men för att sen ändra den behövs en pilot.

På samma sätt kommer röntgenläkaren att få hjälp av artificiella system som sköter grovjobbet med att granska bilderna. Men läkaren kan sen programmera det artificiella systemet för att utföra specialgranskningar.

Det är av den anledning som det är så svårt att förutse hur snabbt jobben kommer att ersätta av maskiner. Det finns fortfarande lika många piloter som någonsin tidigare trots autopiloten har använts i flera decennier.

Vi har att se fram emot en katt-och-råtta lek mellan maskinerna och människan där maskinerna hela tiden nafsar oss i hälarna medan vi försöker hitta nya säkra jobb.

Vem som till slut kommer att gå vinnande ut den leken är för tidigt att sia om.

Pressklipp:

USABloggen på Twitter

Fler inlägg om Artificiell Intelligence

2 thoughts on “Artificiell Intelligens som äter sina barn, kommer programmeringsyrket att ha försvunnit år 2060?

  1. Christer W

    “Det finns fortfarande lika många piloter som någonsin tidigare trots autopiloten har använts i flera decennier.”
    Numera finns det arbetslösa piloter trots mängden flygplan.

    1. Lennart

      Christer, du menar arbetslösa kommersiella piloter? Jag undrar om det verkligen beror på autopiloterna eller på något annat?

Comments are closed.