Hundraårsdagen av Einsteins revolutionerande Relativitetsteori som består av den speciella och den allmänna relativitetsteorin. Den centrala tanken i båda teorierna är att två observatörer som rör sig relativt varandra oftast uppmäter olika tids- och rumsintervall för samma händelser, men fysikens lagar gäller lika för båda.
Einsteins teorier kom att vända upp och ner på fysiken och bl.a. göra det möjligt för mänskligheten att framställa atomenergi och atomvapen.
Dennis Overbye skriver i New York Times: A Century Ago, Einstein’s Theory of Relativity Changed Everything
So Einstein went back to the blackboard. And on Nov. 25, 1915, he set down the equation that rules the universe. As compact and mysterious as a Viking rune, it describes space-time as a kind of sagging mattress where matter and energy, like a heavy sleeper, distort the geometry of the cosmos to produce the effect we call gravity, obliging light beams as well as marbles and falling apples to follow curved paths through space.
This is the general theory of relativity. It’s a standard trope in science writing to say that some theory or experiment transformed our understanding of space and time. General relativity really did.
Since the dawn of the scientific revolution and the days of Isaac Newton, the discoverer of gravity, scientists and philosophers had thought of space-time as a kind of stage on which we actors, matter and energy, strode and strutted.
With general relativity, the stage itself sprang into action. Space-time could curve, fold, wrap itself up around a dead star and disappear into a black hole. It could jiggle like Santa Claus’s belly, radiating waves of gravitational compression, or whirl like dough in a Mixmaster. It could even rip or tear. It could stretch and grow, or it could collapse into a speck of infinite density at the end or beginning of time.
Trots sina unika insikter i fysikens lagar så vägrade Einstein att acceptera Kvantmekaniken som företräddes av en yngre generation fysiker som Erwin Schrödinger, Werner Heisenberg, Paul Dirac, Niels Bohr, Max Born, Louis de Broglie och Wolfgang Pauli.
På det sätter kan Einstein betraktas som den siste klassiske fysikern, medan Niels Bohr och de andra betraktas som de första av en helt ny generation fysiker.
Vad som nu återstår att upptäcka är Teori om allt som hoppas kunna förena den allmänna relativitetsteorin med kvantmekaniken. Men det är tyvärr långt dit.
Den som vill läsa en mycket insiktsfull och samtidigt lättläst bok om kosmologin och Einsteins relativitetsteori bör läsa kosmologen Janna Levins fina bok
How the Universe Got Its Spots
published by Anchor
BUY FROM AMAZON
HOW THE UNIVERSE GOT ITS SPOTS
Pressklipp:
DN
Fler inlägg om Vetenskap