
När jag studerade kinesiska i Taiwan så träffade jag en unik lingvist som hette Jerry Norman och som studerade det kinesiska språket. Men inte inte nog med det, han studerade också den Taiwanesiska dialekten av kinesiska och var en av de få västerlänningar som kunde prata felfri Taiwanesiska. Och ovanpå det så studerade han också Manchu-språket, som talades av Manchuerna som härskade över Kina under Qing dynastin 1636–1911.
Manchu är fortfarande av intresse eftersom de härskande manchuerna översatte de kinesiska klassikerna till sitt eget språk. Och i det översättningsarbetet hade de tillgång till Kinas bästa lingvister. Så den som behärskar Manchu kan få insikter om vad de klassiska kinesiska texterna ansågs betyda av den tidens lärde.
Dvs man läser de klassiska kinesiska texterna på Manchu och kan på så sätt förstå originalet.
Nu är Manchu-språket tyvärr utdött, men en dialekt vid namn Xibe lever fortfarande och Andrew Jacob skriver i New York Times om Xibe-språkets vikt vid studiet av Manchu: Manchu, Former Empire’s Language, Hangs On at China’s Edge
Läs fortsättningen här!