Ett utmärkande drag i Silicon Valley är hajpen om hur allt, i Ernst Rolfs ord blir “bättre och bättre dag för dag”. Innovationerna står kö och vi blir bara smartare, rikare, och lyckligare. Speciellt i jämförelse med våra föräldrar och deras föräldrar.
Men hur kommer det sig då att vi inte märker det i våra dagliga liv? Jag har t.ex. en lägre levnadsstandard än mina föräldrar och mina barn med ett undantag en betydligt lägre levnadsstandard än mig.
Den amerikanska ekonomen Robert J Gordon, professor vid North Western University, har skrivit en uppmärksammad bok om hur den amerikanska produktiviteten faktiskt har fallit rejält sedan 1970-talet. En tes som det är svårt att kritisera när man ser de fakta han lägger fram.
Gordon påpekar att först kom de stora uppfinningar mot slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Sedan, från 1920-talet till 1970-talet kom utvecklingen av dessa uppfinningar som ledde till den snabba ekonomiska utvecklingen fram till 1970-talet. När allt stannade upp, av ett antal orsaker som Gordon tar upp i videon ovan.
Nobelpristagaren Paul Krugman recenserar Robert J Gordons The Rise and Fall of American Growth i New York Times:
Paul Krugman Reviews ‘The Rise and Fall of American Growth’ by Robert J. Gordon
Robert J. Gordon, a distinguished macroeconomist and economic historian at Northwestern, has been arguing for a long time against the techno-optimism that saturates our culture, with its constant assertion that we’re in the midst of revolutionary change. Starting at the height of the dot-com frenzy, he has repeatedly called for perspective: Developments in information and communication technology, he has insisted, just don’t measure up to past achievements. Specifically, he has argued that the I.T. revolution is less important than any one of the five Great Inventions that powered economic growth from 1870 to 1970: electricity, urban sanitation, chemicals and pharmaceuticals, the internal combustion engine and modern communication.
Här kan jag bidra med information från dagens Silicon Valley. Där röster länge har höjts om att “innovation” inte alls är detsamma som “invention”, dvs uppfinningar. Visst, självstyrande bilar och artificiell intelligens är första klassens uppfinningar, men vad 99% av Silicon Valley-företagen sysslar med är inte uppfinningar utan nya appar som Instagram och SnapChat för tonåringar som inte med bästa vilja i världen kan kallas uppfinningar.
När vi gick från häst och vagn till T-Forden så var det ett gigantiskt steg liksom när tågen och flyget kom. Men det är inte mycket som har hänt inom flyget mellan 1970 och idag. Betydligt bättre flygsäkerhet ja, men annars ser en flygresa mellan Arlanda och New York nästan precis likadan ut idag som på 1970-talet. Bara det att sätena har blivit mindre och maten sämre.
Robotar kommer otvivelaktigt att förändra samhället men det är långt ifrån säkert att dom kommer att höja vår produktivitet och vår levnadsstandard.
Robert J Gordons bok är mycket intressant och bör läsas av alla som är intresserade av dagens samhälle.
Pressklipp:
Fler inlägg om Kalifornien
På vissa områden har utvecklingen självklart dragit iväg ordentligt sedan 1970-talet. Inom t.ex. läkarvetenskapen och på den digitala fronten har det hänt hur mycket som helst. På andra områden har det inte hänt så mycket. Rensar man t.ex. bort allt digitalt lull-lull på våra bilar så fungerar själva motorn i stort sett likadant som den gjort sedan gamle Nicolaus Ottos dagar.
Det största problemet och det som hindrar riktigt stora språng i utvecklingen är förmodligen det faktum att alla våra system och hela vår välfärd (samt en stor del av våra problem) bygger på fossila bränslen. Utan de fossila bränslena så skulle vår moderna värld rasa ihop.
Den dag det på allvar finns ett bättre, renare och uthålligare alternativ kommer utvecklingen att ta ett stort språng framåt. Vad skulle då denna superenergi kunna tänkas komma ifrån? Ja fusionskraft är kanske det som de flesta tänker på, men jag tror att praktiskt fungerande fusionskraftverk fortfarande ligger ganska långt fram i tiden. Jag tror nästan mer på utvecklingen av artificiell fotosyntes för att på så sätt kunna utnyttja solenergin på ett effektivt sätt.
Om vi sedan lyckas använda utvecklingen till att få ett bättre liv är mer tveksamt. Vi ser nu när den digitala revolutionen kommit igång på allvar att alltfler jobb nu och i framtiden kommer att kunna tas över av robotar och automatiska system. Mer arbete blir gjort med drastiskt minskad mänsklig arbetsinsats. Javisst låter det bra och borde vara en önskedröm för alla, något som mänskligheten skulle vinna på och sträva efter.
Istället gör vi det till ett problem eftersom människan är totalt oförmögen att inse att tekniska utveckling måste gå hand i hand med en ständigt pågående förändring av arbetsmarknad och samhällssystem. Vårt nuvarande samhällssystem har snart nått vägs ände, men istället för att börja bygga om och anpassa det hela till den tekniska utvecklingen så går vi istället in i en förnekelsefas enligt teorin att det som funkade i mitten på 1900-talet ska väl också funka i det tjugoförsta århundradet. Vilket det självklart inte gör. Nä så länge vi backar in i framtiden kommer vi att få problem hur fantastisk den tekniska utvecklingen än blir.
Lennart, det är kanske dags att du frågar dig varför du och några få måste arbeta mer.
Du ska kanske fråga dig om allt faller eller står pga hur mycket du arbetar.
Sist, om du går in i väggen och inte kan arbeta på nått eller några år, hur löser din arbetsgivare det. Med att ta in någon ny som körs i botten.
En bit in på 1800-talet så levde folk i stort sett som de hade gjort sedan hedenhös dagar. Den verkliga förändringen var när “vi” kunde använda annan energi än muskelkraft. Temporärt så krävdes arbetskraften i det nya samhället och den togs från det agrara samhället, med påföljd att jordbruket tvingades in i en teknisk utveckling som efterhand reducerade arbetskraftsbehovet.
Samma utveckling har i stort sett skett i fabrikerna, gruvorna, stålverken, de har blivit allt större och färre och definitivt mindre arbetskraftsintensiva.
Av detta går det att se att ökad produktivitet leder inte till att fler arbetar eller har rimliga levnadsvillkor, eftersom vinsten för den ökade produktiviteten omsätts inte i löner.
Frågorna vi har att ställa oss, utan arbete, ingen lön, vad gör vi. Ska arbetsdagen vara 8 timmar eller 6 timmar eller 24 timmar i veckan
I finland har de börjat diskutera medborgarlön, ska den vara bättre än socialbidrag, bättre än pension, ska den reducera behovet att bostadsbidrag och andra bidragsansökningar.
Om det införs medborgarlön i delar av europa vilka konsekvenser får det på omgivningen, gamla öststater, afrika, asien. Blir det tvunget med ännu hårdare invandringspolitik.
Christer, ja precis, det var uppfinningar som ångmaskinen, vävmaskinen, ångloket, bilen, järnvägen, flygplanet, radion, glödlampan osv som ersatte muskelkraften med maskinkraft och ledde till en explosion av produktivitet.
Idag står hoppet till datorn och robotarna men dom har ännu inte visat sig kunna stegra produktiviteten så mycket som man hade hoppats. Och när dom har gjort det så har det blivit till priset av miljoner friställda.
I princip så skulle det vara teoretiskt möjligt att datorerna om kanske 200 år eller så skulle kunna utföra säg 90% av allt arbete och att det i sin tur skulle göra det möjligt för säg 90% av alla medborgare att helt leva på en väl tilltagen medborgarlön.
Men i praktiken går det åt motsatt håll. Ju mer samhället automatiseras desto mer måste vi arbeta, Jag arbetade t.ex. åtskilliga timmar de flesta helger hela förra året och det fortsätter i år.
Lämnar han någon lucka öppen för att självgardera mot eventuell felbedömning? Ser han något tecken alls på att det skulle kunna vända?
Peter, Robert J Gordon är akademiker och inte dogmatisk, så det gör han visst, inom vissa gränser. Dvs produktiviteten kan växa om det amerikanska samhället effektiviseras. Men problemet är att de stora tillväxten mellan 1920 och 1970 skedde från en mycket låg nivå. Idag är nivån så mycket högre och tillväxten kan därför inte stegras speciellt mycket. Steget från de gamla backelittelefonerna till den första mobilen var enormt. Steget från dagens mobiler till 5G eller 6G när den kommer, kommer inte att bli så enormt stort.
Det här är en mycket intressant och seriös tes skriven av en respekterad ekonom.
Själv tror jag att vi kommer att fortsätta att få se framsteg på vissa områden som t.ex. inom sjukvården, men inte på andra som livslängden eftersom den redan är så hög.
För att få samma höjning av levnadsstandarden som mellan 1920 och 1970 så behövs en hel serie med nya banbrytande uppfinningar, och dom har hittills uteblivit. Där har vi kruxet.