Mycket har skrivits om den hatfulla stämningen på Donald Trumps valmöten, som alltid eldas upp av Truml själv, men få reportage har varit så målande som Martin Gelins mästerliga och djupt skakande ögonblicksbilder från Trumps möte i Kissimmee i Florida nyligen.
Det är en hård och otrygg stämning som präglat Donald Trumps kampanjmöten här i Florida i veckan.
I takt med att Trumps opinionssiffror dalar tycks han vända sin frustration mot massmedierna och själva den amerikanska demokratin.
Under ett tal i Kissimmee, en förort utanför Orlando i centrala Florida, blir flera journalister hotade av publiken. Omkring mig på läktaren i Kissimmee står ett dussintal unga högljudda män, som jublar så fort Trump säger något kritiskt om Hillary Clinton. När jag ställer en fråga till en ung Trumpanhängare skriker han tillbaka: “Är du amerikan? Jag pratar bara med amerikaner”.De enda personer som publiken och Donald Trump avskyr mer än Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton och president Barack Obama är presskåren på plats. Vid ett tillfälle ropar publiken samstämmigt “Lås in dem!” i riktning mot en grupp journalister som sitter en bit från scenen. En äldre man går fram till presskåren, hytter med ett långfinger och kallar dem ”förrädare!”
… En ung man som får syn på mitt anteckningsblock kommer fram och vrålar “Ditt jävla svin! Ingen här borde prata med massmedierna!”
En intressant insikt i hur de förbannade unga vita män som utgör Donald Trumps snabbt krympande anhängare har uppstått beskrivs av
Neil Gross i New York Times, och det handlar om de amerikanska fackföreningarnas tillbakagång under den amerikanska högerns attacker: The Decline of Unions and the Rise of Trump”>
The Decline of Unions and the Rise of Trump
THE white working-class men who are planning to vote for Donald J. Trump this November have been called many things: xenophobic, racist, misogynist, dangerously naïve. But even if those descriptions are true, it doesn’t mean these men were fated to be Trump supporters. Recent research in social science and history suggests that they might have been out front in the fight against Mr. Trump — if only the American labor movement weren’t a shell of its former self.
When we think about unions, what typically come to mind are interest groups concerned with wages, benefits and working conditions. Scholars, however, have shown what everyone in politics knows instinctively: Unions are also political organizations that, under the right circumstances, can powerfully channel the working-class vote.
David Smith slutligen i The Guardian ställer frågan vad som kommer att hända med republikanerna efter Trumps nederlag i årets presidentval: If Donald Trump loses, will the Republican party sink with him? The GOP has weathered tough elections only to rapidly emerge stronger – but can it survive if the millions Trump has brought into the fold go back into hiding?
Själv tror jag att republikanerna kommer att genomgå ännu en metamorfos på vägen mot ett ännu mer extremt ytterlighetspart, likt tepåserörelsen. Samtidigt så förlorar dom, med en snigels hastighet, inflytande i delstater som Ohio i takt med att det gamla rostbältet moderniseras. Något som ja själv har kunnat iaktta på plats i veckan.
Med en kandidat som Tex Cruz kan dom mycket väl vinna nästa presidentval.
Pressklipp:
Expressen
USABloggen på Twitter
Fler inlägg om Kalifornien
Republikanerna verkar ju vara fullt av kandidater som skulle vilja bli president och vara beredda att försöka igen 2020 utan några större förändringar – men på den demokratiska sidan känner jag inte till ett enda “household” name (förutom Bernie Sanders, som väl ändå måste vara för gammal då) inför 2020 om de blir deras parti som måste starta om. Så nu ger jag dig chansen att “utbilda” mig – nämn tre kända demokrater som du tror kommer att kandidera 2020 om det blir de som måste förnya sig.
Varför ska en annan demokrat ställa upp 2020? Men på rak arm, Gavin Newsom, Bill de Blasio och Kirsten Gillibrand.
San, precis, det står hur många demokrater som helst och väntar, till din lista kan jag lägga Joaquín Castro från Texas och Kamala Harris från Kalifornien.
Andrew Cuomo kommer nog att ställa upp också vad det lider.
Dessutom är det få av årets republikanska kandidater som skulle klara sig i ett huvudval. Ted Cruz är alldeles för extrem, Chris Christie är fruktansvärt impopulär i New Jersey, Rubio är en sparris, Jebs karriär som politiker är över. På rak arm kan jag bara tänka mig att Kasich kan vinna i ett val, men han kan aldrig vinna ett republikanskt primärval.
San, helt rätt, och där har vi republikanernas dilemma, en radikaliserad bas som aldrig skulle släppa fram en mer moderat presidentkandidat. Frågan jag ställde i Cleveland är varför Ohio som nu snabbt håller på att gräva sig ut ur rostbältet och moderniseras, fortfarande röstar republikanskt i så stor utsträckning.
Om man tittar närmare på siffrorna så ser man samma situation som i Texas. Dvs alla Ohios större städer röstar demokratiskt medan hela landsorten mangrant röstar republikanskt. Cleveland, Akron, Toledo, Columbus, Cincinnati är alla demokratiska resten av Ohio är en enda röd republikansk sjö.
Frågan är hur många decennier det kommer att ta innan landsbygden krymper och urbaniseringen växer till en lavin.
Ohio röstade ändå på Obama i 2012. Demokrater är dåliga på att rösta i mellanårsval, kanske är de för centristiska? Jag hoppas Bernies “revolution” fortsätter 2018, då kan det hända saker. Men jag håller inte andan…
San, jo det gjorde dom, absolut och dom kommer rätt säkert att rösta på Hillary Clinton i år. Men när jag såg hur modernt det faktiskt var i Cleveland så frågade jag en kollega som jobbar där om varför det fortfarande finns så mycket “rött” i Ohio. Och han nämnde just att moderniseringen är koncentrerad till städerna men att landsbygden ännu inte har lyckats ta sig upp från rostbältet. Och precis som i Texas och Sydstaterna så tar det lång tid för landsbygden att komma på fötter. Det kan komma att handla om decennier.