Efter turbulensen: @birgittaohlsson talar ut i P1 Morgon klockan 7.18. pic.twitter.com/M1lyzrm1MO

— P1 Morgon (@SR_P1morgon) September 15, 2016

När jag började engagera mig för palestinierna och försöken att få slut på ockupationen av Palestina så upptäckte jag samtidigt tre politiker från Folkpartiet. Först kom Per Ahlmark vars hetsiga sätt i teve jag minns från ungdomsåren. Sen kom prästen i svenska kyrkan Cecilia Wikström för vilka varje försök att ta upp och problematisera ockupationen av Palestina alltid inföll på den eller den dagen till minne av Förintelsen och därför var om inte direkt antisemitiska så i varje fall djupt opassande.

Den sista i raden av ockupationsförsvarare är Birgitta Ohlsson för vilka ett EU eller svenskt erkännande av Palestina under inga som helst omständigheter fick ske, om det inte hade Netanyahu-regeringens godkännande Eller som Birgitta Ohlsson bl.a. skrev, “Att utropa en stat är ingen genväg förbi tuffa förhandlingar mellan palestinierna och Israel,”. Dvs de ockuperade Palestinierna ska på något sätt förhandla med ockupationsmakten.

Men de här tre politikerna med en gemensam passion tycker jag skulle vara ett hett ämne för en bok av en politisk journalist på hugget. Just Birgitta Ohlssons engagemang för liberalism varvad med hennes stöd för Netanyahu-regeringens ockupationspolitik, hennes stora engagemang för staten Israel varvad med hennes. vad jag vet, totala ointresse för att rikta någon som helst kritik mot någon som helst aspekt av Netanyahu-regeringen. Som ju knappast, med bästa vilja i världen, kan kallas liberal.

Och när hon kritiserade sin egen partiledare för att han och partiet ville sätta stopp för fler religiösa friskolor Birgitta Ohlsson kritiserar L:s skolförslag så var det med hänvisning till den judiska Hillelskolan, som säkert är en bra skola med hög akademisk standard. Men som onekligen är en liten del av ett större problem, nämligen att det idag etableras allt fler religiösa friskolor i Sverige, något som på sikt kommer att skapa starka religiösa grupperingar. Vilka som i USA med den kristna högern, inte kommer att dela de svenska liberala värderingarna som Sverige idag vilar på.

I en replik på Liberalernas debattartikel menar hon att man inte bör generalisera om skolor, ”oavsett om de är etniska, konfessionella eller för nationella minoriteter”.

Birgitta Ohlsson tar upp Hillelskolan, som är en judisk friskola, som exempel i sin replik. Hon menar att skolan är ett exempel på en välfungerande skola som orättvist skulle drabbas om Liberalernas förslag blir verklighet.

Det bör enligt Birgitta Ohlsson bli svårare att starta konfessionella skolor, men man bör inte i onödan inskränka ”föräldrars frihet att välja en bra skola till sina barn”.

Birgitta Ohlsson är en typ som jag känner igen från Silicon Valley; en person som älskar att stå i rampljuset, som spelar sitt eget spel helst så öppet som möjligt istället för att jobba inom partiet i det tysta som en lagspelare brukar göra.

En politiker som förknippar en liberal åskådning med stöd för en av de mest brutala ockupationer och en av de mest hårdföra högerregeringar som Israel någonsin har haft. En politiker som efter att ha lett Republikanska Föreningen sen ertappas med att hovniga för den flera år yngre Victoria. En politiker som har en nästan flickaktig hänförelse för Barack Obama varvad med en oförmåga att på något minsta lilla sätt kritisera inte bara Ockupationen utan också den allt mer högerinriktade Netanyahu-regeringen i Israel. Som knappast kan sägas föra en liberal politik.

Obama och Netanyahu, två män som avskyr varandra, och Birgitta Ohlsson som kvinnan i mitten som älskar dom båda. Om än inte i den bibliska meningen.

Vore jag Journalist skulle jag skriva en bok om henne, Cecilia Wikström och Cecilia Wikström.