Politik

Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson: Ojämnhet beror inte på ny teknik eller frihandel

I en synnerligen intressant artikel på DN Debatt ger ekonomerna Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson sin syn på orsaken till den växande ojämlikheten i samhället. Som enligt dom inte beror på ny teknik och globaliseringen med åtföljande frihandel utan på andra orsaker som dom dokumenterar.

Det är enkelt att föra ett ”sunt-förnuft-resonemang” om att nya och bättre maskiner (teknik) i produktionen och låglönekonkurrens (handel) leder till att jobb förstörs. Men nya jobb skapas också ständigt. Så har det sett ut alltsedan industrialiseringens början. Denna process har pågått under perioder av både minskad och ökad ojämlikhet. Det leder till frågan om vad som är styrande för inkomstfördelningen. En vanlig föreställning i dag är att när förstörelseprocessen går ovanligt snabbt, som den antas göra i dag, leder det till att ojämlikheten automatiskt ökar. Det sker helt utan politisk iblandning. Den föreställningen är dock svårförenlig med den faktiska händelseutvecklingen sedan 1980.

Jag måste säga att jag har väldigt svårt att tro på deras resonemang. Det räcker med att se på sopgubben som kommer körande för att hämta soptunnorna varje torsdag. För fem år sen var det tre gubbar, en som körde och två som hoppade ner på gatan och tömde. Idag är den en gubbe som kör och använder en robotarm för att hämta och tömma soptunnan.

Om tio år kommer hela processen antagligen att skötas av en självstyrande sopbil.

Ja det skapas ständigt nya jobb men det är visstidsanställning, låglönejobb och deltidsanställning. Ingenting som människor kan leva på. Och även de de nya robotarna och AI-systemet inte kan sköta ruljansen utan människor så kan vi bara titta på resebranschen för tjugo år sen och idag, när vi för det allra mesta sköter våra reservationer och vår reseplanering helt själva.

Och AI-systemen som jag själv är rätt insatt i växer nu så det brakar. När Googles AI-program AlphaGo besegrade Go-spelaren Lee Sedol i mars i år så klämtade klockorna inte bara för Go-spelare världen över utan också för den traditionella världen där vi människor skötte det allra mesta manuellt och de maskiner vi hade inte kunde tänka.

Medan det var möjligt för IBM att skapa Deep Blue, det schackprogram som 1997 kunde slå världsmästaren Gary Kasparow, så var alla överens om att det skulle ta många decennier för att göra detsamma med Go-spelet. Men det gick betydligt snabbare än någon hade kunnat drömma om.

Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson säger att dagens AI-samhälle inte skiljer sig från industrialismen, när vi började använda allt med avancerade industriella maskiner.

Men ingen av dessa maskiner kunde tänka. Som ett exempel , ta en skördetröska eller en röntgenmaskin från 1980-talet. Men idag kan dessa maskiner tänka med hjälp av inbyggda sensorer och AI-program i datormolnen.

Och det är långt ifrån säkert att vi alla kommer att behöver i denna nya värld. Vilket är varför medborgarlön idag har gått från en kul ide till en överlevnadsfråga får miljoner människor, inte minst i Sverige.