Politik

USA: akademiska meriter inte alltid nödvändiga för att jobba med IT

Behöver man ha akademiska meriter för att få jobb inom IT-industrin? Svaret har länge varit ja, inte minst i Sverige, i alla fall vad jag vet. Men nu har IT-industrin börjat få upp ögonen på att det faktiskt finns en hel del självlärda människor som lätt kan smälta in i vilket IT-företag som helst om dom bara får chansen.

Steve Lohr skriver i New York Times:

A New Kind of Tech Job Emphasizes Skills, Not a College Degree

A few years ago, Sean Bridges lived with his mother, Linda, in Wiley Ford, W.Va. Their only income was her monthly Social Security disability check. He applied for work at Walmart and Burger King, but they were not hiring.

Yet while Mr. Bridges had no work history, he had certain skills. He had built and sold some stripped-down personal computers, and he had studied information technology at a community college. When Mr. Bridges heard IBM was hiring at a nearby operations center in 2013, he applied and demonstrated those skills.

Now Mr. Bridges, 25, is a computer security analyst, making $45,000 a year. In a struggling Appalachian economy, that is enough to provide him with his own apartment, a car, spending money — and career ambitions.

Något som förhoppningsvis även är fallet i dagens Sverige. Är det någon som vet?

9 thoughts on “USA: akademiska meriter inte alltid nödvändiga för att jobba med IT

  1. Christer W

    Alldeles riktigt, kommunerna kan införa precis vad de vill bara det inte bryter mot läroplanen. Det samma gäller friskolorna. Problemet är att kommunala skolorna och friskolor lever inte alltid upp till grundläggande krav och policy av ekonomiska, religiösa, och andra märkliga skäl.

  2. Christer W

    Det är riksdagen som godkänner eller inte godkänner regeringens förslag. Landstingen har inget att göra med skolan.
    Läroplanen bygger på en förordning av regeringen och läroplanen ska följas av de verksamheter som omfattas av förordningen.
    Det regeringen kan göra via utbildningsdepartementet är att lägga direktiv till en läroplan till skolverket, men det är kommunerna uppgift leva upp till läroplanen och skolverket ha tillsynes att den följs.
    Läroplanerna beskriver bl.a verksamhetens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. Men ansvaret att leva upp till läroplanen ligger på kommunerna, men skolverket är en ganska svag tillsynsmyndighet.

  3. Bosse

    Nja jag vet inte men vi är väldigt mycket för formella meriter här i Sverige och dessutom fantasilösa (och åldersnojiga) när det kommer till att rekrytera personal.
    Inga Google Labs Aptitude Test från svenska IT-företag inte 🙂
    Det finns en (inbillad) uppfattning hos många svenskar att Sverige ligger i framkant när det gäller IT och IT-utveckling och att vi är kreativa när det gäller den delen av arbetsmarknaden. Tyvärr så får jag nog säga att så är det inte, vi håller istället på att halka efter ordentligt på området bl.a. genom att skolbarnen här i Sverige inte ens får lära sig programmera från tidig ålder utan istället bara får lära sig använda program som andra redan konstruerat, och detta kallas IT-kunskap 😮

    1. Lennart Post author

      Bosse, tack för informationen. Det var ungefär som jag trodde. Undrar varför regeringen inte åtgärdar det här problemet som ju hämmar den svenska ekonomin. -Och imponerad att du är uppe mitt i natten! 🙂

      1. Bosse

        “imponerad att du är uppe mitt i natten! “
        Haha ja jag vet ju inte om det är något att bli direkt imponerad av, men jag jobbar bättre på kvällarna än på förmiddagen så jag är nog en typisk kvällsmänniska. Nu var det en del listor som skulle laddas ner från en databas och föras över till Excel-filer, allt ska vara klart innan måndag morgon så jag kände flåset i nacken, men nu är det gjort och jag behöver inte ägna hela söndagen till detta. Kanske kan komma ut i naturen en sväng istället, det känns nödvändigt ibland. När jag går i pension, om jag nu någonsin får råd att göra det och lever till dess, så ska jag bygga mig en liten stuga på en naturskön plats som jag redan sett ut och där jag har möjlighet att göra det. 🙂

      2. Christer W

        Regeringen, den har inte större makt än vad riksdagen tillåter. Men lik förbaskat är det inte där problemet ligger, det är i kommunerna. För att uttrycka det milt så är det i allmänhet nötter och politikens b-lag som styr och ställer i kommunerna. Dessutom är det vanligt att kommunernas politiker litar blint på tjänstemännen, detta oavsett vilket parti politikern representera och de förstår inte heller att en tjänsteman kan ha en egen dagordning i olika frågor.
        Jag önskar att ämbetsmannalagen återinfördes så att det blev möjligt att ställa politiker och tjänstemän till juridiskt ansvar för beslut och konsekvenser de ligger bakom.

        1. Lennart Post author

          Christer, så regeringen kan inte säga t,ex, att alla kommuner ska börja undervisa i programmering från årskurs ett? Eller går det via Landstingen? Inte ens om regeringen skjuter till pengar?

          1. Christer W

            Det är riksdagen som godkänner eller inte godkänner regeringens förslag. Landstingen har inget att göra med skolan.
            Läroplanen bygger på en förordning av regeringen och läroplanen ska följas av de verksamheter som omfattas av förordningen.
            Det regeringen kan göra via utbildningsdepartementet är att lägga direktiv till en läroplan till skolverket, men det är kommunerna uppgift leva upp till läroplanen och skolverket ha tillsynes att den följs.
            Läroplanerna beskriver bl.a verksamhetens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. Men ansvaret att leva upp till läroplanen ligger på kommunerna, men skolverket är en ganska svag tillsynsmyndighet.

          2. Lennart Post author

            Christer, aha, då förstår jag. Tack för en bra förklaring! Men det betyder i sin tur att om en kommun vill kan dom t.ex. införa datorprogrammering från första klass. Så länge som dom själva kan finansiera det och så länge som det inte strider mot läroplanen? Och samma sak gäller kommunala skolor och friskolor antar jag? Eller ha friskolorna större frihet? Om t.ex. ett riskkapitalföretag skulle sponsra programmeringsutbildningen, skulle det vara tillåtet?

            Stämmer det.

Comments are closed.