öä
Spridda minnen av min pappas bibliotek på Tegnergatan 38b i Uppsala. Det är början av 50talet och jag har just börjat att kunna stava min fram i enklare ord. Det finns böcker om röntgendiagnostik och andra svåra böcker. Bibliotket ligger utefter ena långändan storrummet. Det finns också böcker om Pelle Svanslös och den elake Måns. Det är ett litet bibliotek.
Sen fylles pappas bibliotek på med reseskildringar och historieböcker, främst från min mammas resor.
Mamma reser med reseklubbar, man reser i hela grupper så det blir smidigt och enkelt.
Sen flyttar jag till USA och blir kvar där och böckerna följer med på färden i oändliga lådor i oändliga jetplan. I början via Island och snart direkt.
Det blir en fristad, böckerna från hemladet. Då och då när jag känner mig deppig eller har litet extra tid till övers så tar jag fram en handfull böcker och börjar läsa. Det känns lugnande, där jag sitter nedborrad i den trygga boken
Det är svenska Trenter det är Tvillingdetektiverna, svensk historia, jag drömmer mig bakåt, bortåt jag minns. Faktum är att även farfar hade ett stort bibliotek, större än pappas, men det splittrades när han dog. Jag vet inte om farfar talade tyska, men pappa talade tyska och riktigt bra för det gjorde man när man studerad medicin på 40 och 50-talet.
Jag minns att farfar berättade att han hade börjat lära sig engelska. Själv har jag studerat tyska och franska men också kinesiska, och hunnit med att bo där i tre år. Jag har också hunnit med att titta på isländska eftersom det ju är ett grundspråk till svenska. Små öar till det svenska samhället som jag växte upp i på 50 och 60-talet. Små trygga öar som jag har nyckeln till.