Politik

Author Archives: Lennart

Kryptovalutor – vad är Pancake Swap och hur använder jag den?

Published by:

PancakeSwap är en decentraliserad börs, vilket betyder att det inte är en kryptovaluta på samma sätt som Bitcoin eller Ethereum.

I stället är PancakeSwap en data-plattform som erbjuder finansiella tjänster kopplade till kryptovalutor.

Själva plattformen utgörs av ett protokoll på Binance Smart Chain som bestämmer likviditet och hur det decentraliserade utbytet av valuta ska gå till.

PancakeSwap gör det möjligt för användare att byta mellan olika kryptovalutor och utnyttja så kallade likviditetspooler som användare tillsammans genererar. För att erhålla diverse tjänster på PancakeSwap används deras egen token kallat CAKE.

PancakeSwap har på senaste tiden blivit populär bland decentraliserad finans . och har nått en nivå av popularitet som gör det möjligt att konkurrera med mer etablerade kryptobörser som till exempel Uniswap.

DeFi plattform Poly Network hackad!

Published by:

DeFi står för Decentraliserade finansierade tjänster som är den hetaste teknologin inom FinTech just nu. Med DeFi byggs med Ethereum-komponenter som limmas samman med smarta kontrakt.

Det här är en oerhört spännande branch inom Blockchain och kryptovalutoområdet som lovar en regelrätt revolution, även om mycket återstår att göra för att minska riskerna för datainbrott.

En av aktörerna är Poly Network : Poly Network is built to implement interoperability between multiple chains in order to build the next generation internet infrastructure.

DeFi, framtidens Blockchain-baserade finansvärld.

Published by:

Finansvärlden utvecklas just nu i rasande takt. Den som inte har hört talas om investeringsappen för kidsen RobinHood bör snarast kolla upp detta intressanta investeringsverkyg. Sen har vi kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum, vi har Blockchain, och inte minst DeFi som är baserat på Blockchain och som kommer att modernisera finansvärlden på ett högintressant sätt.

Kolla upp YouTube-videon ovan och nedan för att lära mer om DeFi.

Och den som inte är intresserad av DeFi och framtidens finansvärld är har tappat kontakten med framtidens finansteknologier.

Bitcoin, Tesla och Amazon

Published by:

Bitcoin och allehanda kryptovalutor hoppar in och ut ur pressen med jämna mellanrum. nu senast på grund av rykten om att Amazon kan förbereda att ge sig in på spelplanen för kryptovalutor. Bitcoin stiger återigen på börsen, som så ofta mot bakgrunden ännu et utspel av Elon Musk som säger att om och när Bitcoin väl minskar de avsevärda miljöpåverkningarna av kryptopineringen, så kommer Tesla att acceptera Bitcoin.

Bitcoin är grundvalen för framtidens fintek och kommer att spela en stor roll om några år i takt med att världen blir digital. Tillsammans med Blockchain.

När tar AI över inom industrin och sjukvården?

Published by:

I slutet på 80-talet kom jag till Silicon Valley för att jobba med AI. Solen sken varenda dag och framtiden hägrade. Men snart kom AI-vintern och det skulle inte bli förrän flera decennier senare förrän AI skulle komma tillbaks med nya teknologier och målsättningar.

Idag är AI på allas läppar, men hur långt i framtiden ligger AI och vad kan de göra idag?

Germanistik och tysk kultur för dig som söker jobb

Published by:

På 60-talet, när jag gick på Allmänna Linjen på gymnasiet på Skrapan i Uppsala så läste vi språk: engelska, fyra års franska och två års tyska. Tyskan kom mest som en eftertanke och begränsades till gramatik plus att vi läste Erich Kästners Emil och detektiverna.

När jag sen börjde arbeta med IT i Silicon Valley så blev det många affärsresor till Tyskland, där jag till min förvåning upptäckte att jag förstod mer av tyskan än jag hade trott.

Under åren har jag ibland upptäckt tyska böcker som jag har lyckats tragla mig igenom, som Marion Gräfin Dönhoff tragiska och sentementala Kindheit in Ostpresussen om hennes barn- och ungdom på slottet Friedrichstein, från vilket hon 1945 tvingades fly undan de snabbt annalkande sovjetiska trupperna.

Marion Dönhoff var också perifert inblandad i 20 Juli-kuppen mot Hiter, och blev sedemera en av Tyslands främsta journalister.

Idag läser jag Der Spiegel och lyssnar på Deutsche Welle och har fått upp ögonen för något som jag tidigare endast vagt har anat, nämligen att om man kan litet tyska så får man insikt i en annan tankevärd än den amerikanska och svenska.

Det är inte så att den tyska tankevärlden nödvändigtvis är mer intessant eller viktig än vad man hittar i den svenska eller amerikanska pressen, det är bara det att den den tyska pressen och literaturen ofta har andra infallsvinklar än den svensk-amerikanska.

Det är inte konstigt att det har blivit så, Tyskland har trots allt en historia som ofta skiljer sig markant från den svenska.

Så glöm inte tyskan när du planerat din framtida karriär. Det finns också många bra tyska källor på YouTube.

Vollker Ulrichs Ascent och Downfall, blir vi någonsin kvitt Hitler?

Published by:

Det är antagligen ofrånkomligt att varje ny generation försöker förklara hur en fattig självlärd gatumålare lyckades överleva första Världskriget som ordonnans på västfronten, för att sedan efter krigslutet 1919 på några korta år förvandlade det krossade Tyskland till Europas starkaste militärmakt. Och sen greppad av hybris gick för långt , mördade miljoner och störtade hela Europa i fördärvet.

Varför gjorde ingen revolt mot den lille hysterike korpralen förrän det var på tok försent? Och varför har ingen lyckats fånga det ofångbara i hans destruktiva personlighet? För varje generation blir de ofrånkomliga Hitler-biorafierna tjockare och less intressanta.
H.R. Trevor-Ropers The Last Days of Hitler från 1947 på 267 sidor är forfarande den bästa, trots oräkneliga nya och allt tjockare volymer.

Nu senast har vi Volker Ullrichs två tegelstenar på 1040 respektive 848 sidor. Men trots alla försök så har Ullrich inte lyckats komma närmare den Ariske ledaren som skulle skapa ett tusenåriskt världsherravälde för alla arier, ett herravälde som dock endast varade 13 korta kaotiska år. Ian Kershaws Hitlerbiografi på två feta volymer en generation tidigare än Ullrich och Joachim Fests Hitlerbok på endast en volym på 864 sidor från 1974 är välskrivna men liksom Ullrichs bok alltför tjocka.

Jag kan företälle dagens tyskar förflyttade tillaks i tiden till våren 1945 ställe sig frågan varför hitler, men för dagens tyskar är Hitler helt ointessat. Visst som utbildad bör vi känna till fenomenet Hitler, men ingen av oss har tid att grotta eller snarare bunkra ner oss i fuhrer-bunkern.

En rappt skriven 300-sidors bok skulle räcka. Och Timur Vermes satoriska roman “Se vem som har kommit tillbaks” om en värld där Hitler plötsligt uppenbarar sig i dagens Berlin är bättre och mer intresant än den längsta tegelsten.

Den store lille hysteriske ledargestalten har nämligen ingenting att säga dagens människor, som liksom alla ungdomas måste ha rätten att forma sina egna liv.

Jag är medveten om att vi kan ta med oss flera tusen volymer på en enkel iPad på Stockholmspendeln, men det ändrar inte på saken att få av oss har tid att läsa magistrala verk av döda människor, hur gräsliga de än må ha varit.

Är det slut nu? Ständigt denne Skandiamannen

Published by:

Håller på att läsa om Skandiamannen och mordet på Olof Palme. En intressant gåta som äntligen verkar ha lösts av den synnerlige detaljorienterade Thomas Petterson som i sin bok med hela handen pekar på “Skandiamannen”. Det enda som inte känns helt trovärdigt är att den revolver som Skandiamannen måste ha burit på sig är i största laget för att rymmas i en handledsväska. Det finns hölster för så stora revolvrar som Skandiamannennmens men det är ändå som att bära på sig en tjock inbunden bok under rocken. Synnerligen obekvämt skulle man tycka. Men det är trots allt vad Stig Engström måste ha gjort.
Continue reading

Överlever USA Donald Trump?

Published by:

Någon gång för nästa på dagen fyra långa år sen råkade jag lyssna på ett svenskt podprogram där en av deltagarna oroade sig för vad som skull hända när Trump svors in som president.

Förelåg det inte en överhängande risk för att han skulle införa enpartistyrelse?

Nej svarade en USA-expert, det är något vi inte alls behöver oroa oss för. Den amerikanska författningen är järnklädd och förhindrar presidenten från att från några sådana dumheter.

Idag vet vi att ett den amerikanska författningen vilar på normer som i sin tur vilar på tomma intet och att den amerikanske president som vill utropa sig till diktator faktiskt kan göra så så länge han har sitt parti och militären bakom sig och iscensätter sin statskupp steg för steg.

Att Trump inte nådde hela vägen fram beror mest på tillfälligheter. Men den stora insikten som vi måste lära oss från Trumps fyra år vid makten, är att författningar lätt kan kringgås eftersom dom är normer som sällan vilar på laglig grund.

Hade Trump varit 40 år yngre och slugare, mer av en Hitler än en Mussolini, så är det inte svårt att se honom lyckas.

Han kommer att få en andra chans om fyra år, men jag tvivlar på att han då kommer att lyckas. Ha hade en chans i år, det var nära att ha lyckades men republikanerna vill nu helst bli av med honom. Och inga bir så pinsamma som gårdagens män.

Kolla Timur Vermes passande film Er ist wieder da för att förstå varför.

Säg adjö till Donald Trump, USA:s Mussolini

Published by:

Jubel på gatorna i USA

Det var alldeles för nära att Donald Trump på några korta år förvandlade USA till en enpartistat och diktatur. De allra flesta amerikaner trodde att dom var skyddade av den amerikanska författningen. Men verkligen visade sig vara helt annorunda. För en karismatisk poliiker som Donald Trump som knappast kunde säga en kortare mening utan att ljuga flera gånger var det bara att tuta och köra för att riva upp den amerikanska demokratin.

Trump kommer aldrig att erkänna sig besegrad men hans dagar vid makten är nu lyckligtvis räknade.

Han var förvånandsvärt barnslig och sårbar. En ointelligent människa som trots sina fel visade världen hur enkelt det är att ta över makten i USA.

Olle Tenow Gästinlägg om Palestina

Published by:

Olle Tenow är professor emeritus vid sveriges Lantbruksuniversitet i Upsala.

Kommentarerna till artikeln ”Ställ de ansvariga i Israel inför rätta”.

En analys

”Trassla inte till saken genom att komma dragandes med fakta”. Groucho Marx

Med anleding av dödsskjutningarna av palestinska demonstranter vid Gaza publicerades onsdagen d. 16 maj på Svenska Dagbladets debattsida artikeln ”Ställ de ansvariga i Israel inför rätta” författad av tre advokater knutna till Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen. Artikeln stimulerade i sin tur till kommentarer från två motstående grupper som vi kan kalla den pro-Israeliska och den pro-palestinska gruppen. De redovisade åsikterna och antalet ”gilla” för de olika åsikterna ger ett utmärkt tillfälle att syna argumenten hos den del av läsekretsen som engagerar sig i debatten om Israel/Palestina-konflikten. Detta tillfälle utnyttjar jag här. Min granskning gäller de 68 kommentarer som gjordes fram till den 19 maj 2018 då kommentarsfältet stängdes.

Continue reading

Olle Tenow Gästinlägg: Du tackade väl Gud för maten!

Published by:

Olle Tenow är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala sedan 1994.

Du tackade väl Gud för maten! 21/8 2020

Okristliga funderingar om kristendomens ursprung och utveckling.

_________________________________________________________________________________

”Tack gode Gud för maten” sades eller tänktes det plikttroget vid matbordet i min barndom, och sägs eller tänks väl fortfarande på en del håll. Att tacka Gud för allt blev en reflex. Mat, bröd, rent vatten på bordet. Är det tack vare Gud? Och där livets nödtorft inte finns?

Ursprung

Vid människans begynnelse, när människan var ett rovdjur bland rovdjur, d.v.s. en jägare och fiskare,
men också samlare av vad växtriket gav, bär, nötter, rötter och svamp som en ekorre eller nötkråka gör – jovisst vadå? Jo, människan, sitt kynne trogen, ”besjälade” naturen. Hon gav gamla knotiga träd, underligt formade stora stenar, bytesdjur, farliga konkurrenter som t.ex. björn, varg mänskliga känslor som integritet, stolthet, vrede och hämndlystnad, alla som det gällde att vörda och blidka med offer speciellt när man dödade vid jakt. Så småningom fick de föreställningar, man hade kroppslig form till slut som gudar och gudinnor att tillbedja och vörda. Som skapades efter människans beläte och som därför älskade men också grälade och bekämpade de varandra inbördes.

Med jordbrukets uppkomst tillväxte befolkning och samhällen. Gudarna var ”mänskliga” och tämligen toleranta och man lät gudarna gräla i moraliska frågor. I början var guden och hans maka fruktbarhets gudar med sexuella riter som markanta inslag i religionens utövande. Då, ”långt tillbaka i avlägsna år, när landets ugnar tagits i bruk och bröd smakats för första gången i landets helgedomar” som det står i en av mänsklighetens äldsta skrivna litteratur (1700-talet f.Kr.), den sumeriska berättelsen om den mest populära guden, ”Inanna, skymningens drottning” (Atlantis förlag 2011, översättning Lennart Warring och Tania Kantola och med fina illustrationer av Nicos Terzis). Kulturen byggde på jordbruk och skötsel av får, getter och boskap. Den var en herdekultur och kungen en herdekung. Så var Inanna, som i ett annat språksammanhang bar namnet Ishtar, gift med herdekungen Dumuzi. Bruket att offra fanns kvar.

Med tiden förvandlades samhällen till civilisationer med stora städer. När populationerna tillväxte ersattes den relativt toleranta religionens dominerande gudar av den allenarådande, moraliserande och straffande/belönande guden. Det finns något mycket talande i denna förändring. Den ägde nämligen rum först då populationerna nådde en viss kritisk storlek, omkring 1 miljon människor, vilket hände vid mycket olika tidpunkter i olika delar av världen. Av den studie, ”Complex societies preceded moralizing gods throughout world history” (Nature, Letter 2019), som visar detta, kan man dra slutsatsen att när befolkningen i en stad eller stat blivit så stor behövde makthavarna en religion med en allseende gud som kräver lydnad. Kontrollmedlen var inte ögon och öron på väggen som i Orwellska hem utan betingade reflexer som med tiden uppkommit i människors hjärnor. Denna viktiga religionshistoriska artikel är skriven ur en evolutionsreligiös aspekt med evolutionsbiologen m.m. Peter Turchin som en av de tretton manliga och kvinnliga författarna. Som titeln anger, uppstod civilisationer överallt före installerandet av den straffande/belönande guden och inte, som traditionellt hävdats, under en civiliserande guds vakande öga.

Utveckling

I kristenheten varade maktkampen mellan denne gud och tidens avgudar ett par sekler innan den allsmäktige Gud Fader, Hans son Jesus och den Helige Ande blev fast etablerade. Det moraliska påbudet var som av en diktator: ”du skall inga andra gudar hava jämte mig”, ett imperativ som avslutade en successiv förvandling av målet för dyrkan, en sublimering av handfasta naturföremål till en immateriell, enväldig gudom av hankön. Och offerriten som går längst tillbaka i tiden finns i tron kvar. Gud offrade sin enfödde son, född av en obefläckad jungfru som det anstår en gudason, offerlammet, en människa, för att ”så älskade Gud världen att han utgav sin son för att den som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv” (Johannes 3:16). Med ”utgav” skall förstås att Gud utlämnade sonen till ockupationsmakten Rom för att offras.

Om detta sade Jesus “Jag är den gode herden. Den herde som ger sitt liv för fåren”
(Johannes 10:11). En liknelse som alla i herdekulturens Palestina skulle förstå.

Guds ståthållare här på Jorden i vårt solsystem, i galaxen Vintergatans utkant i ett expanderande universum blev påven med underordnade tjänstemän, prästerskapet i en strikt hierarki. Kvar nu från dess hedniska ursprung i herdekulturen har kristendomen herden och offerlammet som symboler, samt fåraherdens regnkappa, biskopskåpan, och den krokbekrönta herdestaven (bild här på stav med kräkla) med vilken kyrkoherden vallar sin fårskock. Skulle något får avvika från skocken, fångar han in det olydiga djuret med stavens krok stadigt invriden i luggen på fåret och drar in det i skocken igen. Och hjälper inte det, ger han avfällingen en omgång med staven. Inkvisitionen kunde inte tolerera Giordano Bruno och kättare, som i en gryende kosmologi, ställde vetenskap mot tro och därför straffades av kyrkan, i fallet Bruno att brännas på bål. Men också andra, från folkdjupet, drabbades, som den oefterrättligt ifrågasättande Domenico Scandella, vars autentiska öde skildras i ”Osten och maskarna, en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen” (återgivet från rättegångshandlingar av Carlo Ginzburg, Prisma Magnum 1988). Kärnan i mjölnarens budskap var att skapelsen var en naturlig process eller snarare självalstring. Men det gick ju inte an att förkunna vad tok som helst om den gudomliga skapelsen varför mjölnaren brändes på bål. Om onäpst, kunde det ge efterföljd och massflykt från flocken.

Dock, trots kyrkan och tack vare Upplysningen gick utvecklingen framåt. De geopolitiska krigen med ”Gud på vår sida” avlöstes i stort. Sista bålbränningen i Europa för kätteri ägde rum 1782 medan fängelsestraff fortsatt förekom in i vår tid, liksom massakrer på ”otrogna”. För många i en försvinnande liten något mer sekulariserad del av världen är Gud en ansiktslös kraft som uppfyller universum, som man vördar på ett traditionsbundet vis med kyrkan som förmedlare, framför allt vid socialt viktiga händelser som bröllop, dop, konfirmation och begravning.

Avslutningsvis om kristendomen kan man säga att den med sina djupa rötter i herdekulturen och sitt från äldsta tider nedärvda offerbruk med tillkomsten av frälsningstron blev en mycket fortplantningsduglig hybrid mellan hednisk kult och frälsningslära. Bärande i den senare är att var och en inom den hedniska kulten, och även andra som kommer till tro på Jesus genom Faderns offer av sin son, räddas till evigt liv av frälsaren Jesus Kristus. Denna tro på frälsning finns inte i judendomens och islams huvudfåror eftersom Jesus där inte är erkänd som frälsare. Kristendomens annorlunda syn, med frälsning och löfte om syndernas förlåtelse som grund och lockbete, kan förklara kristendomens lyckosamma missionerande och rang av överlägset mest spridda religion.

Till ovanstående kan två invändningar, som hänger ihop, tänkas vara vanliga: förolämpa eller stör inte de troende i deras förvissning om att efter döden få återförenas med sina döda kära; håll därför dina okristliga funderingar för dig själv. Mina okristliga funderingar gäller emellertid inte de troende utan tron och dess höga förvaltare. En liknelse även om den haltar kan förtydliga.

Ett stort, världsomspännande läkemedelsföretag finns. Det är oerhört mäktigt med ett avgörande inflytande i alla samhälleliga frågor även om det är splittrat i olika fraktioner som bekämpar varandra. De är alla oerhört rika, har byggt underbart vackra laboratorier, typiska för varje fraktion och utsmyckade på olika sätt med utsökt konst av tidens största konstnärer. Trots olikheterna har de en enande sak gemensamt. Direktörerna och gick ut med gemensamt meddelande att de hade framställt ett ”läkemedel”, visserligen sinsemellan något olika men med samma innehåll. Medlet skulle förhindra åldrande och ger evigt liv. Vid ett stort internationellt möte garanterade fyra berömda forskare knutna till företagets västliga intresseområde detta livselixir. Genom en framgångsrik lobbying av företagets utsända försäljare sprids med tiden budskapet, överallt använder man medlet och man gläds åt det utlovade eviga livet.

Trots framgången i försäljningen och trots förklaringen att de som dör inte följt instruktionen, uppstår tvivel på medlet när forskningen inom området så småningom går framåt. Forskare pekar på motsättningar och lekmän drar sina egna slutsatser och båda förföljs med orkestrerad smutskastning och t.o.m. lögner. Slutligen avslöjas att medlet är humbug och att den behagliga upplevelsen av evig ungdom och förvissning om en kommande odödlighet är en illusion, en placeboeffekt.

I ett fall som detta gäller att fakta obönhörligen avslöjar det sanna förhållandet men när det gäller religiös tro går det utlovade resultatet inte att testa: ett liv efter detta. I det förra fallet är kritik ett måste, i det senare fallet är det precis lika legitimt att ifrågasätta ”medlet” (i kristendomen i grunden tron på Jesu offerdöd och uppståndelse från de döda) som i det förra och göra det utifrån fysiska lagar och beprövad fysiologisk erfarenhet. Kritiken kan inte riktas mot de troende. Den avser tron som begripligt förhållningssätt och den enorma, långlivade maktapparaten i bakgrunden som bedrar de troende och lever på de troendes behov av ett faderligt beskydd, förledande i olika grad med påvar och prelater i prålande röda kåpor och gyllene, krokförsedda stavar, allt utstuderade plagiat av enklare motsvarigheter i herdekulturen. Därtill korgossar med svängande rökelsekar, dånande orgelmusik och väldiga ljuskronor under höga kyrkovalven; oblater och rödvin, kannibaliskt symboler för Jesu kött och blod allt understrykande läran om frälsning genom ett hedniskt människooffer.

Man kan ana den överväldigande lockelsen av en himmelsk glans som den avspeglas i den jordiska! En placeboeffekt som drog.

______________

För att sammanfatta; enligt den mest spridda tron skapades Alltet av en enväldig, allsmäktig Gud som offrade sin son för vår frälsning. Man kan med Richard Dawkins också fråga, vem skapade denna Gud? Det finns ett svar. Gud skapades av makthavarna för makthavarna i de stora civilisationerna liksom naturmänniskan i begynnelsen skapade tomtar och troll. Till detta kan man konstatera att människan skapat civiliserade samhällen med ”livets nödtorft på bordet” utan att behöva tacka någon allsmäktig Gud för det. Kvarstår likväl: hur uppkom universum? Det är en fråga för vetenskapen att försöka besvara.

Ett slutligt tillägg: den gemenlige troende vare oskyldig till tron!

Algoritmisk högfrekvenshandel förvandlar aktiemarknaden och samhället

Published by:

Altoritmisk Handel även “högfrekvenshandel”, “high-frequency trading”, “robothandel”, “algohandel”, “algotrading”, “algoritmhandel”, “algorithmic trading” eller “algoritmisk trading”, är en programvarustyrd elektronisk handel av värdepapper (i synnerhet aktier).

Alltmer avancerade algoritmer, ofta förknippade med AI, spelar en nyckelroll på aktiemarknaden, speciellt på Wall Street i New York. För att citera Wikipedian
Algoritmisk handel överlåter utförandet av en order till programvara, en så kallad handelsalgoritm, som exekverar en order enligt förutbestämda regler. Handelsalgoritm är en teknisk term för denna typ av programvara som bland praktiker ofta kallas strategi eller algo.

YouTube har ett antal högintressanta videon om algohandel och Högfrekvenshandel