As Coding Boot Camps Close, the Field Faces a Reality Check – The New York Times https://t.co/u8TYDet7pz
— USABloggen (@USABloggen) August 27, 2017
Kodskolor som tar betalt och bra betalt, har blivit populära i USA. På 14 till 26 veckor ska man kunna lära sig nog programmering för att kunna få ett första inträdesjobb i programmeringsyrket någonstans. Ett jobb som sen förhoppningsvis kan utvecklas till ett höglöneyrke.
Läs fortsättningen här
Idag hittar man en förvånande mängd bra material inom datavetenskapen på YouTube. Som Stanfords berömda kurs om visuell igenkänning Convolutional Neural Networks for Visual Recognition på hela 16 lektioner och sammanlagt omkring 18 timmars undervisning.
Visuell Igenkänning är en av de viktigaste områdena inom dagens AI-forskning med mängder med applikationer. Som t.ex. inom sjukvården där man idag har AI-program som kan identifiera Artärbråck och andra sjukdomar helt på egen hand. Visuell Igenkänning används t.ex. också inom försäkringsbranschen för att identifiera bilskador efter krockar och liknande saker.
Andy Trice, en kollega till mig, har kopplat ihop drönare med kameror och IBMs Watson AI-system för att snabbt och billigt kunna identifiera hagel-skador på hustak. Med lätta drönare och AI faller kostnaderna mot när man måste skicka upp små gubbar på stegar för att kolla.
Smarta Maskiner börjar kunna se och identifiera vad de ser. Och det är en historisk utveckling.
Så det här är en enastående viktig kurs. Missa den inte.
Första matchen mellan Googles AlphaGo och Lee Sedol.
En av de mest originella böcker som någonsin har skrivits om hjärnforskningen är Princetonforskaren Julian Jaynes The Origin of Consciousness in the Breakdown of the Bicameral Mind. Där han drar paralleller mellan Gudatro, schizofreni och medvetande. Eftersom man i en mängd klassiska texter i olika civilisationer kan läsa om hur gudar talar till människor så lade Julian Jaynes fram hypotesen att dessa texter verkligen var sanna. Dvs att det mänskliga medvetandet i sin tidigaste form tog sig uttrycket i röster som dikterade hur människorna skulle agera.
Nästan precis så som Googles Go-spelande system AlhpaGo är konstruerat.
Det mänskliga medvetandet behövs för att vi är människor med kroppar som vi inte kan hantera utan medvetande. Men för ett växande antal yrken behövs inget medvetande.
Maria Gunther skriver i DN: Medvetandet skiljer oss från datorerna
När datorindustrin växte upp efter Andra Världskriget så spelade kvinnorna en viktig roll, och inte alls som sekreterare eller hjälpredor utan som programmerare.
Läs fortsättningen här!
Den amerikanska modellen inom skol- och universitetesväsendet har länge varit den som Sverige nu håller på att anamma, nämligen att stsa på arbetskraftsinvandring av färdigutbildad arbetskraft för att på så sätt kunna dra ner på den egna utbildningen. Något som i sin tur har lett till att miljoner fattiga amerikanska minoritetselever, läs afroamerikaner, aldrig får den chans till en användbar utbildning som dom hade kunnat få om samhället bara satsat på dom.
Nu, som Lindsay Gellman skriver i Wall Street Journal, så försöker Facebook fylla tomrummet med en hemsida som ska stimulera amerikanska minoritetsungdomar att börja skriva kod: Facebook Plans Coding Site
Social network is unveiling TechPrep on Wednesday, highlighting career paths for skilled programmers
En av de mest tragiska händelserna i den svenska skolans historia skedde 1996, över tre decennier sen Apple och IBMs persondator förde in datorn i miljoner människors hem.
Några helt okunniga förmågor kom på att man skulle införa ett datakörkort som skulle lära alla människor, inte bara skolbarn, hur man använder datorer. Och eftersom man ansåg att en dator är ett verktyg för sekreterare så fick man lära sig hur man använde Microsoft Office för att utföra enklare sekreterarsysslor.
Och på det sättet gick två generationer förlorade. Unga människor som hade kunnat lära sig programmera och få välbetalda jobb.
Ingen hade brytt sig om att läsa Seymour Paperts Mindstorms: Children, Computers, and Powerful Ideas. En Piaget-inspirerad bok som visade hur viktig datorprogrammering är för barns intelluella utveckling.
Men nu, som Kate Taylor och Claire Cain Miller skriver i New York Times, så kräver New Yorks progressive borgmästare Bill de Blasio att alla New Yorks skolbarn ska lära sig datavetenskap och dataprogrammering: De Blasio to Announce 10-Year Deadline to Offer Computer Science to All Students
Googles forskningschef Peter Norvig har en bakgrund i sök och artificiell intelligens. Han är en stimulerande talare som är lätt att förstå och följa. Den här föreläsningen på Vienna University of Technology från i torsdags är en föreläsning som jag själv har sett honom ge här i Silicon Valley.
En föreläsning som är väldigt viktig om man vill förstå hur datorer lär sig förstå språk.
Det kan tyckas trivialt att titta på ett föredrag som ges av Googles forskningschef i Wien för några dagar sen.
Men tänk nu att vi inte befinner oss i Wien eller Stockholm eller ens Silicon Valley. Tänk om vi befinner oss i Teheran eller Nairobi eller Nagasaki. I den globaliserade världen har vi tillgång till föredrag från ledande tänkare som Peter Norvig. Det är något helt nytt och håller på att förändra världen på ett synnerligen fundamentalt sätt.
Mer från Peter Norvig för den som är intresserad:
Datorer finns överallt i samhället, och de verkar kunna göra det mest häpnadsväckande saker.
Men om man ska försöka förstå det samhälle vi lever i så är det viktigt att inse att trots att datorer är jättebra på en massa saker, så finns det saker som dom inte alls klarar, i alla fall inte ännu.
I XKCD-teckningen här bredvid så ser vi att det är en baggis att ta reda på om var man befinner sig när man tar ett foto med sin mobil.
Det är bara att använda sig av GPS-koordinatorerna som finns inbyggt i Android och iOS. Det är inte mycket svårare än att titta på en kompass om man så vill. Något som minsta scout brukar klara med glans.
Men att ta reda på om den bild man just tagit innehåller en fågel, ett lejon eller varför inte en björn, är ofta så gott som omöjligt.
Nu har en grupp IT-ingenjörer på Flickr tagit upp utmaningen från XKCD-serien och skrivit en sån app.
Men trots den här appen så är den underliggande frågan om vad datorer är bra och dåliga en av det moderna samhällets nyckelfrågor.
Tänk såhär: Varför ser vi så många sociala appar på marknaden just nu? Jo för att dom är enkla att skriva ihop, för att Android och iOS har stöd för just såna appar. Men appar som skulle behövas men som Android och iOS inte har stöd för, ja dom skrivs inte.
EDW Lynch skriver i Laughing Squid: Park or Bird? A National Park and Bird Identifying App Inspired by an xkcd Comic
Continue reading
Efter decennier av försummelse så verkar allt fler länder nu inse hur viktigt det är att barn får lära sig datorprogrammering i skolan. Här i USA så trycker organisationer som Code.org på för att få lärare och rektorer att ställa upp på att ge eleverna den utbildning de behöver för att kunna överleva i dagens allt mer IT-centrerade samhälle.
Men det handlar inte bara om jobb, utan också det faktum att datorprogrammering lär barnen att tänka logiskt med hjälp av symboler. Något som de givetvis kommer att få glädje av även om de aldrig själva programmerar.
Matt Richtel skriver i New York Times om hur framsynta föräldrar nu trycker på för att deras barn ska få lära sig programmera i skolan: Reading, Writing, Arithmetic, and Lately, Coding
Motståndet mot att lära barn och ungdom programmera datorer har varit massivt på båda sidor Atlanten. En orsak är att lärarkåren och skolmyndigheterna inte har haft en aning om den centrala roll som programmering spelar i det moderna samhället. Så när man på 1980 och 90-talen började undervisa i IT så handlade det för det mesta om att lära barnen Microsoft Windows och Office. Eftersom man antog att det skulle hjälpa dom till bra sekreterarjobb i framtiden. Utan att inse att IT-industrin hade sopat bort sekreterarna och ersatt dom med kontorssystem.
Under de senaste åren har vissa framsynta eldsjälar tryckt på för att barn från grundskolan och upp ska få lära sig programmera. Eftersom programmering handlar om logiskt och synnerligen kreativt tänkande som alla barn oavsett om dom blir programmerare eller inte kommer att ha nytta av att kunna.
Economist skriver om nya initiativ för att lära barn programmera: Coding in schools. A is for algorithm. A global push for more computer science in classrooms is starting to bear fruit
De ledande datorspråken har blivit globaliseringens lingua franca. Dom är minst lika viktiga som engelskan, eftersom de appar som skrivs i dessa språk är vad som idag driver den globaliserade världen.
Men hur fungerar ett datorspråk egentligen, hur förvandlats de ord och uttryck som programmerare används till kod som kan exekveras av miljarder datorer och mobiler världen över?
Charles March har skrivit en superb artikel på Toptal.com om Python-språket och dess förvandling från ord och uttryck till exekverbar datorkod: Why Are There So Many Pythons?
Datorvetenskap kanske låter som ett svårt och aningen oroväckande ämne. Det är lätt att föreställa sig ett rum fyllt av fåordiga nördar med hudproblem och flackande blick som sitter lutande över sina bärbara datorer och frenetiskt knackar på tangentbordet.
Hör du verkligen hemma i en sån miljö? Svaret är ett rungande ja! Har du hudproblem så är det väl bra att komma i kontakt med andra med samma problem och datavetenskap är inte allt svårt om du bara är lägger manken till.
Och programmerare är lika lite nördar som alla andra kunniga människor.
Om du vill kolla vad det hela för sig om så kolla på de videon jag har lagt upp från Stanford University här i Silicon Valley, världens i särklass bästa universitet vad gäller IT och datakunskap. Dom är intressanta för här har du en chans att se hur det ser ut i ett klassrum där man studerar programmering. Det faktum att de här videona är från 2008 gör ingenting för de och datorspråket Java är fortfarande lika aktuella som de var då. Inte minst tack vare mobilerna och operativsystemet Android.
Den här kursen består allt som allt av 28 videon. Resten hittar du här under.
När historikerna om så där en hundra år ser tillbaks på vår egen tid så kommer två utvecklingar att framstå som viktigare än kanske några andra. Den första är den brittiske logikern och datapionjären Alan Turings nu historiska artikel On computable numbers, with an application to the Entscheidungsproblem som publicerades i Proceedings of the London Mathematical Society, Serie 2, 42 (1937), s. 230–265 och som lade fram en abstrakt definition av den moderna datorn, som idag utgör grunden till det moderna samhället. Och den andra är upptäckten av DNA:ns struktur av James Watson and Francis Crick 1953 för vilket dom gick Nobelpriset 1962.
Datorn processar binärkod och den mänskliga kroppen processar DNA-koden. Och dessa två kodsystem kan idag användas tillsammans, digitala data kan idag t.ex. sparas i DNA-form New technique stores terabytes of data on DNA with 100% accuracy
Ray Kurzweil är en inte helt okänd amerikansk futurist, inte helt olik giganten, i ordets fyfiska mening, Herman Kahn. Men medan Herman Kahn var en bjässe så är Ray Kurzweil vad man på engelska kallar en “pocket person”, dvs liten nog att man kan stoppa honom i fickan. Men Kurzweils hjärna är det inget fel på, och förutom ett antal uppfinningar på områden som talsyntes, maskinläsning och talförståelse så har han framfört tankar och idéer kring vad han kallar en teknisk singularitet, som går ut på att att datorer kommer att kunna bli intelligenta och medvetna samt att människor kommer att kunna bli odödliga genom nanoteknik. Under Kurzweils livstid.
Hans skriverier har gjort honom berömd och bl.a. lett till en anställning på Google, se videon ovan från förra året.
Men det många som till skillnad från Kurzweil behärskar nbeurovetenskapen, som anser att han inte vet vad han talar om. Och en av dom är Miguel Nicolelis vid Duke Unbiversity.
Continue reading
Vi lever i en helt ny data-värld, en värld som är baserad på data, definierad av data och helt beroende av data. Att inte kunna manipulera och programmera data i dagens data-värld är som att inte tala ett enda utländskt språk i vår globaliserade värld. Det betyder att man inte kommer att kunna vara med och tävla om de mest intressanta jobben eller de mest spännande och välbetalda jobben. Eller ens förstå vad världen handlar om.
Och även om kan inte befinner sig i tonåren och kanske inte ens är finnig, så är svårt att leva i en värld som är helt beroende av data utan att förstå något om data. Vilket är varför 2013 är året när just du lätt kan lära dig programmera om du bara vill.
Att programmera är faktiskt inte alls svårt.
Så låt oss börja!