A Defense of ‘Transracial’ Identity Roils Philosophy World https://t.co/qBtdZ2tWdJ
— USABloggen (@USABloggen) May 20, 2017
Om människor kan byta kön eller i varje fall gender, varför kan dom inte lika gärna byta “ras” från vit till svart?
Den frågan visar hur fånig feminism-filosofin i USA har blivit.
Jennifer Schuessler skriver i New York Times om den senaste filosofistriden bland USA:s feministfilosofer:
läs resten här
Filosofiska Rummet är ett av Sveriges Radios mest stimulerande program som har funnits i många år. Och som nu har två program om Illegitim demokrati, Post-sanning och alternativa fakta.
Om jag själv hade deltagit, vilket jag förvånansvärt inte blev, så skulle jag ha bidragit med följande: att vi inte kan diskutera de här frågorna utan att diskutera vad som har gjort dom nya odemokratiska trenderna möjliga, nämligen den underliggande IT-teknologin och speciellt då de sociala medierna. Helt klart hade det varit omöjligt för Trump att vinna USA-valet utan Twitter och mediernas ständiga rapportering av vartenda ett av Trumps Twitter. Clinton hade en kommunikationsstab på säkert 100 pers som kostade miljoner, och många av dom måste godkänna vartenda ett av Clintons pressmeddelanden och Twittermeddelanden.
Trump skötte allt själv.
Liksom Facebooks och Googles roll som plattform för alternativa fakta. Plus hackarnas stöld av Clinton-lägrets dokument.
Sen också att idag när länder som Kina, Ryssland, USA, Polen osv väljer en autokrati istället för demokrati så blir det väldigt svårt att vrida klockan tillbaks till den demokratiska eran. Och brytpunkten var den arabiska vårens misslyckande, liksom den iranska oppositionens misslyckade revolt.
Vi närmar oss en helt ny och illiberal värld med allt fler autokratier, av olika schatteringar. Jag tror inte att det USA vi kände fram till 2016 någonsin kommer tillbaks. Trump-autokratin kan mycket väl komma att bli normen under decennier. Under olika republikanska autokrater.
När jag var i tonåren var jag som många intresserad av en hel massa saker. Inte sport, inte bilar eller motorcyklar som mina kompisar, tjejer absolut men jag var på tok för blyg för att det skulle bli något. Däremot språk och speciellt då Kinesiska. Men också krigshistoria och konstigt nog logik. Jag kan så här långt efteråt inte minnas varför det just blev logik, men en av de stora logikerna som jag läste var Gottlob Frege. Som jag upptäckte genom Bertrand Russells historiska brev till Frege.
Läs fortsättningen här!
När jag började läsa kinesisk filosofi så var det utan någon som helst kunskap om västerländsk filosofi. Senare, när jag hade övergett den kinesiska filosofin som jag fann helt ointressant, även om det var intressant att lära sig läsa texterna i original, så upptäckte jag den grekiska filosofin, som talade direkt till mig. Det som var helt överväldigande var hur moderna Sokrates, Platon och Aristoteles verkade jämfört med de föråldrade kinesiska filosoferna. Även de försokratiska filosoferna var spännande.
Läs fortsättningen här!
När jag var tonåring så blev jag intresserad av kinesiska. Det verkade vara ett spännande språk från ett spännande land. Full av österländsk vishet och mystik. Några av de första jag träffade, förutom mängder med högljudda svenska maoister, var ett förvånande antal svenska tjejer som läste Maos Lilla Röda och I Ching, Förvandlingarnas Bok , drack kinesiskt te, bar blåa kinesiska vadderade jackor och odlade kaktusar i sina små studentrum.
Själv tragglade jag mig med åren igenom det flesta kinesiska filosofer under den klassiska eran, men kom snart underfund med att den klassiska kinesiska filosofin inte har något att säga dagens människor. Det beror till en stor del på Qin Shi Huangdi, en modern motsvarighet till de tidiga kristna eller dagens ISIS, som lät bränna alla böcker som inte var en del av hans egna totalitära lära. Men även det som överlevde talar idag inte alls till oss. Så som Sokrates, Plato, Aristoteles, och senare västerländska filosofer.
Så när två amerikanska filosofer, Jay L. Garfield och Bryan W. Van Norden skriver i New York Times och kräver att alla filosofier ska behandlas lika på amerikanska universitet så håller jag inte med: If Philosophy Won’t Diversify, Let’s Call It What It Really Is
I en brännpunktsartikel i SvD skriver den kände svenske filosofen Torbjörn Tännsjö, som jag själv har i bokhyllan, en intressant och tänkvärd brännpunktsartikel om NSA:s och FRA:s massavlyssning och om visselblåsaren Edward Snowden som avslöjade historiens största och mest inträngande massavlyssning. En massavlyssning som kom från ett helt oväntat håll. Inte från Kina eller Ryssland utan från frihetens hemvist under den afroamerikanska presidenten Barack Obama som lovade förändringar som amerikanerna och världens befolkning “kunde tro på”. Tomma löften som aldrig infriades. Så frågan om Sverige inte bör ge fristad åt mannen som avslöjade världens första och största massavlyssningsstat är en fråga vi alla bör ta ställning till: Bevilja Snowden en fristad i Sverige. Sverige har en stolt tradition. Vi gav en fristad åt amerikanska Vietnamkrigsvägrare. Det gör det naturligt att ställa kravet att Edward Snowden ska få en fristad i vårt land, skriver Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi.
Läs fortsättningen här!
Verve Coffee Roasters i Santa Cruz
Jag har länge velat träffa den store tyske filosofen Friedrich Nietzsche. Så när chansen kom och han befann sig i närheten och dessutom tackade ja, så bestämde vi träff på Verve Coffee Roasters på Pacific Avenue i Santa Cruz här i Silicon Valley.
Jag känner omedelbart igen honom på hans hår och hans yviga mustasch när han med tjocka solglasögon kommer in i lokalen. Han är i 40-rsåldern, rätt kort, i god kondition från de långa promenader han har tagit i bergen Schweiz och Italien. I en natur som mycket påminner om den Kaliforniska här ute vid kusten. Han kunde lätt misstas för en av lärarna på University of California ett par kilometer upp i bergen. En boren flanör som lätt smälter in i det bohemisk Santa Cruz.
Han har bara några år kvar till det massiva stroke som kommer att drabba honom 1888 och göra honom dement för att sen döda honom år 1900, artonhundratalets sista år. Eller han kanske led av hjärncancer. Ingen är riktigt säker.
Varför vill jag just träffa Nietzsche? Varför inte Schopenhauer, Immanuel Kant, Ludwig Wittgenstein, David Hume eller Bertrand Russel?
Den amerikanske filosofen
[tags]Tim Holt, Filosofi, Filosofi och universum[/tags]
Kan man filosofera om artificiell intelligens och framtidens datorer. Ja säger den svenskfödde Oxford-filosofen Nick Bostrom (ursprunglig svensk stavning: Niklas Boström), född 1973, med doktorsexamen från London School of Economics och idag verksam vid Oxfords universitet.
Att vi kan skapa intelligenta datasystem som kan vinna världsmästerskapet i schack, varje dag flyga tiotusentals jumbojättar, handla på börsen och nu även tyda röntgenplåtar visar att den artificiella intelligenser är på frammarsch.
Men framstegen görs inom vissa begränsade områden, så vår händiga gräsklipparrobot kan inte kommunicera med fönsterputsarroboten, som i sin tur inte kan kommunicera med vår behändiga dammsugarrobot. Som vi inte kan skicka till ICA för att handla.
Som filosof är Nick Bostrom intresserad av vad som kommer att ske den dag som robotarna och de allt mer avancerade datasystemen når till den punkt när de kan designa nästa generation av sig själva. En tidpunkt som mycket väl kan ligga hundra år eller längre framåt i tiden. Men som vi ändå kan börja tänka om redan idag.
Clever cogs. The potential impacts of intelligent machines on human life Continue reading
Bilden är klickbar.
Filosofer, speciellt då f.k. praktiska filosofer som Torbjörn Tännsjö, har en mycket hög svansföring i den svenska samhällsdebatten, både i pressen och i det utmärkta radioprogrammet Filosofiska Rummet, som jag rekommenderar för alla som är det minsta intresserade av samhälls- och mer fundamentala frågor.
I USA är det helt annorlunda. Trots att de stora universiteten, som Berkeley och Stanford, för att bara nämna två lokaluniversitet, har filosofifakulteter som ensamma är större än alla svenska filosofifakulteter tillsammans, så lyser filosofer nästan totalt med sin frånvaro i den amerikanska samhällsdebatten.
Av lätt förklarliga skäl. Eftersom Jesus, i alla fall enligt miljoner amerikaner, redan har sagt allt som är värt att sägas, så finns det liksom inget utrymme för filosofer i USA.
Vilket gör undantagen som bekräftar regeln så mycket mer intressanta.
När den brittiske filosofen Bryan Magee gjorde sin populära BBC-serie “Men of Ideas” med intervjuer med kända västerländska filosofer så gick den, som han själv har påpekat, i så gott som alla västerländska länder utom ett, USA. Vilket knappast är förvånande för i det hårdkristna USA har filosofin aldrig stått högt i kurs.
Det är speciellt märkbart i jämförelse med Sverige där praktiska filosofer ständigt syns i debatten och där man kan lyssna på lysande program som Sveriges Radios Filosofiska Rummet
Men det faktum att amerikanska filosofer sällan syns i den offentliga debatten betyder inte att det inte finns akademiska filosofer i USA. Faktum är att det vimlar av akademiska filosofer, det är bara det att dom sällan syns i debatten.
Ontologi, en del av filosofin, handlar om fundamentala frågor om världens existens. Frågor som små barn, buddhistmunkar, kvantfysiker och filosofer brukar ställa men sällan kunna besvara.
Men trots att det inte är en fråga som vi någonsin kommer att kunna få ett svar på så är det en fråga som vi måste kunna ställa och diskutera, om vi vill kalla oss människor.
Jag har tidigare skrivit om Jonah Lehrers spännande bok Proust Was a Neuroscientist, en oerhört spännande och stimulerande – och dessutom kort – bok som man inte kan lägga från sig och som man helt enkelt måste läsa om man är intresserad av västerländsk kulturhistoria med namn som Gertrude Stein, Walt Whitman, Paul Cézanne, Igor Stravinskyunder och Marcel Proust.
Nu kommer alltså Jim Holt med en bok i samma slags generella genre. Holt har skrivit om filosofi, matematik och vetenskap för New York Times Book Review och New York Review of Books. Han bor i New York City.
David L Ulin i Los Angeles Times recenserar Jim Holts viktiga bok: Jim Holt’s compelling ‘Why Does the World Exist?’: Book review – Los Angeles Times
I sin krönika om USA uppmärksammar den USA-baserade journalisten Martin Gelin den engelsk-amerikanske författaren och debattören Christopher Hitchens död Korta tankar om Christopher Hitchens – DN.se och ställer frågan
Min spontana reaktion var att börja fundera på bristen av personer som liknar Hitchens i dagens offentliga politiska debatt i USA.
dock utan att på något sätt besvara den.
Så låt mig göra det istället.
[print_link]
Amerikansk grundskola nära där jag bor i Los Altos i Silicon Valley.
Jag lyssnar på Sveriges Radios Filosofiska Rummet, Sverige – Ett filosofiskt u-land? med den store svenske idéhistorikern Sven-Eric Liedman, filosofen Marcia Cavalcante Schuback och författaren Alexander Bard.
Jag känner Sven-Eric Liedman väl, har läst och stimulerats av många av hans böcker. Mötet med både Bard och Cavalcante Schuback var också mycket stimulerande.
Bard är inte riktigt den pajas jag trodde honom vara, han kan sina saker, även om han har svårt att hålla sig på mattan.
Marcia Cavalcante Schuback, högstadielektor i Filosofi på Institutionen för kultur och kommunikation på Södertörns Högskola tog upp den bisarra svenska blygsamheten som är diametralt olika från vad jag tvingas leva med här i USA.
Så här säger Marcia Cavalcante Schuback, som f.ö. härstammar från Brasilien: Det var första gången i mitt liv som jag hörde folk säga ja vi är så dumma ja vi vet inte mycket ja vi är ett litet land och vi har inte frambringat stora namn eller så….
Jag tror själv att det är helt omöjligt att förstå de politiska ramar inom säg vilka Barack Obamas agerar om man inte förstår de himmelsvida skillnaderna mellan de typiska svenska och amerikanska mentala attityderna, som vi kan se på postern ovan.
Stolthet, glödhet nationalism, hurra vad vi är bra, USA över all, bokstavligen über alles eversom stjärnbaneret vanligtvis måste vara störra och sättas högre än andra flaggor här i USA.
Två helt olika attityder. Den amerikanska är inte nödvändigtvis fel eller sämre än den svenska, kanske t.o.m. mer positiv.
Det kan vara bra att ha den här amerikanska attityden i minnet när vi lyssnar på president Obama, omgiven av sina generaler, ge sitt historiska tal om sin stora offensiv i Afghanistan på tisdag.
[tags]Marcia Sá Cavalcante Schuback, Alexander Bard, Sven-Eric Liedman, Filosofi, Filosofiska Rummer, Sveriges Radio, Sverige ett filosofiskt u-land?[/tags]
[print_link]
David Eagleman är en av USA:s mest intressanta neurovetenskapsmän som verkar vid Departments of Neuroscience and Psychiatry Baylor College of Medicin i Houston i Texas.
Han har just skrivit en fascinerande bok som består av 40 korta vignetter om, ja om hur vi lever våra liv och vad det säger om oss.
I en vignette får vi leva om våra liv men i en ny sekvens. Så vi börjar med att tillbringa två hela veckor med att borsta tänderna, sedan kommer 15 månader när vi inte gör något annat än letar eftter borttappade nycklar, och sedan 51 dar när vi försöker komma på vad vi skall ha på oss för dagen. Osv.
… Or imagine instead that, upon entering the afterlife, you are required to live your life all over again, except with the order of events reshuffled. All the scattered moments you spent cleaning your teeth are now assembled together, and you spend two solid weeks flossing and brushing.
There follow 15 straight months looking for lost keys, two days lying, 51 days deciding what to wear and so on. You gain a new appreciation for your previous life, when moments shimmered in and out of existence before your memory could lay hold of them, and they slipped beyond recall. In “Sum,” David Eagleman offers 40 such vignettes of the afterlife.
Det här är en intressant bok skriven av en man som tänker mycket och djupt om kognitiv psykologi och hur vi ser på vår omgivning och oss själva. Och hur omvärlden ser på oss. En måste-läsa bok.
[tags]Sum: Forty Tales From the Afterlives, David Eagleman, Neurovetenskap, Böcker om hjärnan, Cognitive psychology[/tags]