Om du äger en bärbar Toshibadator här i USA och den går sönder så lämnar du in den hos UPS som flyger den till sin hub i Louisville i Kentucky. 72 timmar senare får du tillbaks den, fixad. Hur klarar man det rent tidsmässigt?
Istället för att flyga datorn vidare från Louisville till Toshibas egen fabrik så repareras datorn direkt på flygplatsen i Louisville – av UPS personal. Toshiba har helt enkelt utlokaliserat sin reparationsverksamhet till UPS för att kunna fokusera på sin egen huvudverksamhet, att bygga datorer.
När du betalar skatt i USA så behandlas skattesedlarna inte längre i USA utan i Bangalore i Indien.
Thomas L Friedmans bok: The World is Flat
När du ringer till kundservice i USA hamnar du allt oftare – i Indien.
Så gott som alla startupföretag i dagens Silicon Valley har en stor del av sin utvecklingsverksamhet förlagd till Indien. Något som jag själv kan vittna om eftersom jag jobbar med flera av dom.
Många japanska företag använder sig av japansktalande kineser som gör utför Backoffice-arbete i Kina.
Det finns många namn på de dramatiska förändringar som idag sveper över världen, men “globalisering” är den vanligaste.
Den här revolutionen kommer från USA och den är både mycket större och mycket mer dramatisk än de flesta ännu inser. För som New York Times-journalisten Thomas L Friedman skriver i en ny amerikansk bestseller, så är världen nu plötsligt bara på några år – helt platt. Alla murar har fallit och vi har plötsligt fri tillgång till arbetskraft och tjänster från hela världen.
En värld utan murar, en värld utan avstånd, en alldeles platt värld. Beijing och Bangalore ligger plötsligt vägg i vägg med Stockholm och Kista och det betyder att svenska företag plötsligt har tillgång till hundratusentals välutbildade ingenjörer som arbetar för en bråkdel av vad svenska ingenjörer kräver. Och som ofta är bättre utbildade än svenskarna och beredda att jobba utan földraledighet och långa semestrar. Och som aldrig blir utbrända.
Men det betyder samtidigt; att svenska företag plötsligt har tillgång till marknader som man tidigare inte kunde ge sig in på. En helt platt värld betyder att allt från jobben till det svenska universitetsväsendet måste adaptera sig – eller konkurreras ut.
Det har funnits många revolutioner under de senaste hundra åren, men de flesta har varit blodiga och försedda med ideologiska skygglappar. Den här revolutionen kan kanske bäst jämföras med en annan dramatisk med fredlig amerikansk revolution, den moderna feminismen.
Även om svenska feminister kanske vill göra gällande att feminismen är ett svenskt fenomen så är den en helamerikansk revolution som leddes av två modiga amerikanska feminister, Margaret Sanger and Katherine McCormic, som sporrade Gregory Pincus att framställa P-pillret i USA, och för alltid förbättra kvinnans livsvillkor över hela världen. Utan krig, utan ideologi, the American way, i alla fall före Bush.
På samma sätt kan vi se hur dagens amerikanska revolution möjliggör en ekonomisk och teknisk utveckling som radikalt kommer att förändra allas människors liv. Det är i sanning en global revolution.
Den amerikanske journalisten Thomas L Friedman har skrivit en väldigt spännande bok som heter The World is Flat och som alla som är intresserade av teknologi och det moderna informationssamhället i USA bör läsa.
Friedmans bok är rapp och välskriven även om den kanske inte är riktigt så djuplodande som jag hade hoppats.
Vi kan f.ö. se och höra Friedman presentera sin bok på MITs open university på följande URL
Den nya revolutionen bygger på dramatiska utvecklingar inom handel, teknologi och finansväsendet som på kort tid har gjort det möjligt för länder som Indien, Kina, det forna Östeuropa och Latinamerika att direkt tävla om jobb i första världen. Revolutionen kan komma att bli den största vattendelaren i jordens historia hittills.
Friedmans tes är att den första fasen av globaliseringen ägde rum redan 1492 – 1820 med globalt arbitrage. Under den här perioden skedde globaliseringen på nationell nivå. Det behövdes en hel nations resurser för att kunna delta i globaliseringen.
Den andra Globaliseringsfasen kom 1800 – 2000 då globaliseringen skedde på företagsnivå. Vem minns inte de multinationella företagen? Nu behövdes det inte längre lika gigantiska resurser för att globalisera.
Den tredje Globaliseringsfasen startade 2001 – och nu behövs det ännu färre resurser för att globalisera och globaliseringen sker på en allt lägre nivå. Nu är det grupper av privatpersoner som globaliserar. Ett bra exempel är den Öppna Kodrörelsen som gör det möjligt för grupper av privatpersoner i olika länder att samarbeta och skapa produkter.
Thomas L Friedman
Friedman anser att dagens globaliseringsfas började när Berlinmuren föll 1989 och Microsoft samtidigt skapade Windows som gav oss ett gemensamt gränssnitt till den moderna datorn. Friedman kontrasterar muren som föll och “windows”, fönstren som öppnades.
Sedan kom Netscape som gav oss alla tillgång till den moderna webben och som samtidigt etablera gemensamma och öppna standarder för hur vi använder webben.
Sedan, under fem år i slutet på 1990-talet lades det globala nät av fiberoptikkablar som idag utgör stommen i det globaliserade samhället.
Det var främst amerikanska IT- och telekomföretag som investerade de trillioner dollar som behövdes för att skapa detta globala nätverk.
Resultatet blev dramatiskt. Beijing låg plötsligt vägg i vägg med Stockholm och hela den svenska samhällsmodellen med höga löner och sociala förmåner var hotad in i ryggmärgen.
En annan byggsten i den globala revolutionen var när Workflow-applikationer, alltså applikationer som automatiserar arbetsmoment, började kommunicera med varandra via XML. Plötsligt kunde applikationer kommunicera med andra applikationer och människor koppla ihop sig med andra människor var de än befann sig på jorden. Det globala samhället med globalt samarbete var plötsligen ett faktum.
Den här globala plattformen möjliggör nu ett antal nya globala tjänster:
- – Utlokalisering
- – Offshoring -flytta ut hela fabriker
- – Open Sourcing med webbläddraren Firefox som ett typiskt exempel.
- – Supply chaining – Wall Mart. USA:s största företag framställer inga egna produkter. Man bara levererar dom till sina kunder.
- – Insourcing. UPS-exemplet som jag beskrev ovan.
- – Informing. Google och det globala sökfunktionen.
Till detta kommer det trådlösa nätet – wireless liksom voice over Internet (VOIP),och fildelning som gör det möjligt för oss att utföra dessa arbetsmoment var som helst med vem som helst när som helst.
Att läsa Friedmans bok är som att ställa sig framför en stor brandslang en varm sommardag. Man nästan dränks av fakta och implikationer. Vad jag själv saknar är en något djupare analys av vad allt det här egentligen betyder.
Jag tror själv att revolutionen kommer att bli både större och mindre än vad Friedman tror. Större därför att jag är övertygad om att den riktiga revolutionen kommer med den nya bioteknologin och stamcellsforskningen. Samtidigt tror jag att det finns ett stort motstånd mot det nya globaliserade samhället inte minst här i USA. Motståndet mot Googles digitalisering av böcker och utökningen av copyrighten kommer t.ex. att direkt förhindra utvecklingen av de nya medier som behövs i det globaliserade samhället.
Men Friedmans bok är verkligen läsvärd och alla som är intresserade av globaliseringen och dagens informationssamhälle bör läsa den. Jag kommer att ha mycket mer om det här temat under 2006.
