Men idag, tack vare sociala medier som Facebook och appar som Viber, WeChat, WhatsApp och andra så har de kvarvarande koll på hur det går för utvandrarna, dag för dag, ibland även oftare. Och när de hör och ser att de blir väl mottagna i ett samhälle där man inte behöver oroa sig för brutala diktaturer, terrorbombningar, korruption och frånvaron av moderna samhällstjänster, ja då är det inte svårt att fatta det logiska beslutet. Speciellt som man inte längre kommer att vara ensam och isolerad i det nya landet.
Plötsligt är det som om George Bush aldrig hade lämnat Vita Huset. Irak är tillbaks på tidningarnas förstasidor och republikanerna ser en chans att lägga skulden för kriget på president Obama. Som enligt dom aldrig borde ha dragit tillbaks de amerikanska trupperna.
För Obama är Irak 2.0 en fullkomlig katastrof, något som drar honom tillbaks till den världsdel han helst hade velat slippa befatta sig med under resten av sin presidentperiod.
Samtidigt så har moderniseringen och globaliseringen av Mellanöstern påbörjats. Det går inte att vända klockan tillbaks. Frågan är bara om USA och EU återigen kommer att försöka påverka utvecklingen. För samtidigt som blodiga diktatorer som Assad gör allt för att slå ner befolkningen så jobbar unga IT-entreprenörer och programmerare med att införliva Mellanöstern i den globala gemenskapen.
Terrorgruppen ISIS och deras offensiv är mest att likna vid en klassisk raid som snart kommer att slås ner.
Obama kommer att behålla en mindre amerikansk militär närvaro i Irak under de närmaste två åren, men säkert inte över tusen man, om än det.
Den förre förrädaren och krigsförbrytaren Dick Cheney har gått till ett sanslöst och samtidigt rätt underhållande Jihad-angrepp i Wall Street Journal mot president Obama för den Sunnimuslimska terrorgruppen ISIS offensiv i Irak. Något som enligt Cheney aldrig hade hänt om USA bara hade fortsatt att ockupera och kriga i Irak. Att det var Dick Cheney och George Bush, understödde av Tony Blair, som invaderade Irak under falska premisser, är något som Dick Cheney inte riktigt vill kännas vid. Lika litet som Tony Blair.
Han hade egentligen inget val, President Obama, som redan har fått utstå en skärseld av kritik för sin överförsiktiga utrikespolitik.
Vad som fick honom att skicka ett par kompanier trupper, plus ett ospecificerat antal kommandosoldater, hänger samman med terrorattacken mot den amerikanska ambassaden i Benghazi i Libyen den 11/9/2012, som dödade USA:s ambassadör Christopher Stevens och en annan ambassadanställd. En attack som republikanerna aldrig har upphört med att använda mot demokraterna.
Hela 58% av alla amerikaner vill se USA gå i krig mot Iran, “för att förhindra att landet får atomvapen”. Trots det längsta kriget i USA:s historia och ett flagrant misslyckande att skaffa sig permanenta baser i Irak och förvandla landet till ett nytt Sydkorea, så börjar krigsfebern återigen greppa den gamla supermakten USA.
Men samtidigt som en klar majoritet vill ha krig så vill man inte ha höjda skatter och allmän mobilisering. Dvs man vill ha ett blodigt men billigt krig. Vilket de flesta vid det här laget bör veta är omöjligt. Ja utan nya stora utlandslån förstås.
Trots alla högtidliga löften om att USA skulle sätta Irak fri vid det kommande årsskiftet, så har Obama-regeringens avsikt alltid varit att USA skulle behålla omkring 50 000 trupper, en ambassad som kommer att bli större än hela Vatikanen och tusentals rådgivare, diplomater, osv. Så skulle det bli och vad irakierna tyckte hade inget med saken att göra. Trodde man i alla fall.
Sam Dagher skriver i Wall Street Journal om hur den irakiska regeringen konsekvent vägrade att vika sig och till sist tvingade Obama att tidigare i veckan beordra en fullständig amerikansk reträtt utan några som helst kvarvarande permanenta amerikanska baser i Irak: Maliki Takes Hard Line on American Withdrawal – WSJ.com
President Obamas påtryckningar på den irakiska regeringen för att amerikanska trupper ska få stanna i landet och behålla sina baser när tidsfristen för de sista trupper att lämna landet i slutet av december i år löper ut, har blivit allt intensivare.
The complex intersection of U.S., Iraqi and Iranian interests has led the U.S. to bet that a strong Iraq will serve regional stability and keep Tehran’s ambitions at bay. Mr. al-Maliki and his Shiite-dominated government have cordial relations with the theocratic Shiite regime in Tehran, even though the two nations fought bitterly during the 1980s.
Officials said lawmakers would likely support an expanded package for Iraq, but they expect tough questions to be asked first. U.S. weapons meant for fragile allies have ended up in unfriendly hands in the past, as with Iran in the wake of the 1979 Islamic revolution.
President Obama tänker inte frivilligt lämna Irak, trots en officiell överenskommelse med den irakiska regeringen, så mycket står klar efter den trumeld från Washington om ökat hot från Iran och att nu måste Irakierna banne mig bestämma sig.
Det är lite svårt att se varför Obama nu helt har övergått till George Bushs linje om permanenta amerikanska baser och fortsatt truppnärvaro i Iran, speciellt eftersom USA inte har råd med en så stor militärbudget, men Obama är fast besluten och tänker uppenbarligen inte tolerera några irakisk opposition i den här frågan.
Från att ha gått till val mot president Bushs Krig mot Terrorismen och speciellt i Irak så har Barack Obama nu svängt 180 grader. Och inte bara det, det kommer nu fram att Obama försöker få den irakiska regeringen att gå med på att USA ska få behålla baser i Irak ävenefter det att alla amerikanska trupper skall ha lämnat landet den 31:a december i år!
U.S. and Iraqi military officials have been in negotiations about keeping some 10,000 American troops in Iraq beyond the scheduled withdrawal of all U.S. forces at year’s end,
according to officials familiar with the talks. But the discussions face political obstacles in both countries, and have faltered in recent weeks because of Iraqi worries that a continued U.S. military presence could fuel sectarian tension and lead to protests similar to those sweeping other Arab countries, U.S. officials say.
Permanenta baser för USA i Irak alltså och orsaken sägs vara att man vill försäkra sig att Irans inflytande i landet inte ökar!
Nu är det här mycket värre än det verkar för det här gäller inte enbart 10 000 soldater. Pentagon har alltid smusslat med hur många soldater man faktiskt har i Irak och andra länder. Man räknar t.ex. varken in de kontraktsanställda trupperna eller de kommandoenheter som i Irak har uppgått till över fem tusen man. Man räknar heller inte in de styrkor som flygs in och ut från t.ex. Kuwait, Bahrain och den amerikanska femte flottan i området.
Den sanna siffran av hur många soldater som Obama vill ha kvar i det permanenta amerikanska baserna är därför säkerligen snarare tjugo tusen än tio tusen.
Där ser man att man aldrig någonsin ska lita på politiker.
När svenska politiker tack vare Wikileaks har ertappats med att ränna upp till amerikanska ambassaden för att blotta sina hjärtan och skvallra till amerikanerna så har de försvarat sig med att “ja men de har jag aldrig sagt, USA:s ambassadpersonal broderar och spetsar till för att framhäva sig själva”.
Sanningen är att amerikansk ambassadpersonal tidigt får lära sig vikten av att rapportera faktiskt och sakligt. I det här fallet deltog tre amerikanska UD-tjänstemän av vilka en, Political Counsellor Matthew H. Tueller, verkar ha fört protokollet medan den mycket rutinerade ambassadören Ryan Crocker ledde samtalet från amerikansk sida.
Att Crocker, Tueller eller Charles P. Ries som idag är knuten till tankesmedjan RAND här i Kalifornien och tidigare bl.a. var ambassadör i Grekland, skulle ha spetsat till eller missförstått vad som var i en synnerligen enkel diskussion är knappast troligt. USA:s utrikestjänst är baserad på att rapporteringen är tillförlitlig och i det här fallet hade minst två av de tre tjänstemännen kollat referatet innan det skickades vidare till Washington. Också inte att förglömma, vi får anta att man spelar in alla viktiga politiska samtal så att man vid behov kan referera till dom.
Samtidigt är det intressant att se att svenska regeringens diskussioner om att öppna en ambassad i Irak, en ambassad som idag har inte mindre än 12 tjänstemän inte fördes med Irak utan med USA. Irak hade tydligen ingenting med saken att göra.
Billström och Bildt är mycket skickliga på att svänga sig. De kan inte kommentera Wikileaks därför att det är “uppgifter från tredje part”.
Tredje part är den som står utanför ett avtal, men kan påverkas av förhållandena i det. Inom försäkring avser man ofta någon som drabbas av en skada, och riktar eller kan rikta skadeståndsanspråk mot en person som innehar en försäkring.
Första och andra part är då försäkringsgivare respektive försäkringstagare, medan tredje part är den som riktar ett sådant skadeståndsanspråk att försäkringstagaren kan utnyttja sin försäkring.
Dvs Wikileaks skulle vara tredje part och Wikileaks skulle ha förvanskat eller rent av fifflat med dokumenten. Men hur troligt är det med tanke på den enorma volym dokument som har lagts ut på nätet och som har granskats av kunnigt folk från ledande tidningar världen över.
Both the FM and Immigration Minister Tobias Billstrom said recent
arrivals were more difficult to assimilate because they often arrive destitute (Billstrom estimated travel expenses alone exceed USD 20,000), poorly educated, and without professional or language skills. Bildt and Billstrom also mentioned several high profile honor killings as prompting more calls
for stronger immigration policies from the Swedish public.
Sanningen är att vad Bildt och Billström sa inte alls är konstigt. Sverige var berett att ta emot Kurder men dom “betonade att sedan 2003, hade de flesta irakier som kommit till Sverige araber. Han sade att under 2007 förväntade sig den svenska regeringen få 20.000 asylansökningar och att man skulle godkänna cirka 74 procent. De 26 procent som inte skulle godkännas var orsaken till att den irakiska invandringen hade blivit en inhemsk svenska politisk fråga och att det var kritiskt viktigt för den svenska regeringen att ingå ett utvisningsavtal med den irakiska regeringen”. OBS denna diskussion fördes alltså med den amerikanska regeringen som tydligen sen talade om för den irakiska regeringen hur det skulle bli.
Tobias Billström sade att “nyligen anlända [asylsökande] var svårare att assimilera eftersom de ofta anländer utblottade (Billström beräknade att enbart resekostnaderna översteg USD 20.000), lågutbildade, och utan professionella eller språkkunskaper”.
Billström tror tydligen inte att lågutbildade irakiska kamelskötare kan omskolas till högutbildade renskötare.
“Bildt och Billström nämnde också flera uppmärksammade hedersmord som föranledde växande krav på skärpt invandringspolitik från den svenska allmänheten”.
Det är svårt att se hur de amerikanska diplomaterna skulle ha kunnat missförstå så enkla påpekanden.
Nu kommer det här snart att glömmas, men en effekt kommer de här avslöjandena i alla fall att få. Om och när Julian Assange överförs till Sverige så kommer han sedan snart att förpassas till ett amerikanskt fängelse.
Och sen kan vi alla återgå att titta på Dansbandskampen och Stjärnorna på Slottet.
[tags]Tobias Billström, Carl Bildt, Irakier i Sverige, Hedersmod i Sverige, Sweden and the United States, Svenska ambassaden i Irak, Bildt och Billström, Irak och Sverige, Matthew H. Tueller, Ryan Crocker, Charles P. Ries , Kamelskötare [/tags]
Det har alltid varit underförstått att trots att president Obama högtidligt har lovat att USA kommer att dra tillbaks sina trupper från Irak i slutet av nästa år så kommer Irak när det kom till kritan att be de kvarvarande amerikanska trupperna, ungefär 50 000 man, att stanna som “tränare”.
USA skulle på det sätter trots allt få ett antal permanenta baser i Irak, George Bushs Irak-invasion skulle inte ha varit förgäves och USA skulle kunna sätta press på Iran och förhindra att Irak och Iran närmar sig varandra.
BAGHDAD—Prime Minister Nouri al-Maliki ruled out the presence of any U.S. troops in Iraq after the end of 2011, saying his new government and the country’s security forces were capable of confronting any remaining threats to Iraq’s security, sovereignty and unity.
… A majority of Iraqis—and some Iraqi and U.S. officials—have assumed the U.S. troop presence would eventually be extended, especially after the long government limbo.
But Mr. Maliki was eager to draw a line in his most definitive remarks on the subject. “The last American soldier will leave Iraq” as agreed, he said, speaking at his office in a leafy section of Baghdad’s protected Green Zone. “This agreement is not subject to extension, not subject to alteration. It is sealed.”
Frågan nu är hur stark press president Obama kommer att sätta på Maliki för att få honom att ändra sitt beslut. Menar han verkligen alla trupper eller finns det kanske trots allt plats för 50 000 kontraktsanställa, civila rådgivare, vad som helst?
USA har alltid varit utomordentligt motvilligt att lämna ett land som man en gång har ockuperat. Man har fortfarande trupper kvar i de flesta länder man invaderade under Andra Världskriget (även om man faktiskt utrymde basen på Keflavik på Island för fyra år sen) och man har ofta framhållit Sydkorea som en modell som skulle passa både Irak och Afghanistan. Och kanske också Iran om man nu kan åstadkomma ett regimskifte där.
Men som det ser ut just nu så kan faktiskt USA bli tvingat att – mycket motvilligt – faktiskt ge upp alla sina baser och utrymma Irak efter nära 12 års ockupation.
Helt och hållet, totalt, 100% utrymning, verkligen? vi får se om ett år.
Det finns stora ledare med strategiska visioner som ändrar historiens förlopp och som sen med all rätt lever vidare i historieböckerna – och det finns små opportunistiska ledare som får vara glada för en mindre fotnot i dammiga historieböcker i dåligt besökta antikvariat. Trots sin uttalade kristna lära, eller kanske just på grund av den, så verkar det som om Obama kommer att falla i den senare kategorin.
Obamas tal till nationen om Irak, som han gav medan jag befann mig på planet till Sverige och därför först nu kan kommentera, kommer aldrig någonsin att jämföras med t.ex. Nikita Chrusjtjovs avslöjanda om Stalins brott .
Den opportunistiska Obama vågar inte stöta sig med republikanerna, han vågar inte säga sanningen om den kriminella amerikanska invasionen av Irak, bara tala elliptiskt om
From this desk, seven and a half years ago, President Bush announced the beginning of military operations in Iraq. Much has changed since that night. A war to disarm a state became a fight against an insurgency. Terrorism and sectarian warfare threatened to tear Iraq apart. Thousands of Americans gave their lives; tens of thousands have been wounded. Our relations abroad were strained. Our unity at home was tested.
At least, the president acknowledged the human cost of the war, for both the Iraqis and the Americans. …
The natural place for Obama to go from here was to a thorough debunking of the Republican war propaganda. Instead, the president almost seemed eager to put the war behind him and behind us, and to more or less let the Republican Party off the hook for driving the US over a cliff.
Instead, Obama shifted attention to the apolitical subject of American soldiers’ valor and the increasing readiness of Iraqi troops. Bad novelists often neglect actually to resolve the outstanding issues raised in their art in favor of a melodramatic ending that tugs at the heart strings.
USA är dålig på att göra upp med sitt eget förflutna. Man har ännu inte gjort upp med vare sig McCarthyperioden eller slaveriet och Obama ger nu det republikanska partiet en frisedel för det Krig mot Terrorismen vars mantel han själv har axlat.
The poll stealing the headlines this morning is from Gallup, and for good reason: it gives the Republicans a whopping 10-point lead on the generic ballot. This is, in fact, an all-time record for the Republicans: Gallup has been conducting this survey for almost 70 years, and Republicans have never managed to have quite that large of an edge before.
Trots att de här siffrorna kan ifrågasättas så befinner sig Demokraterna i en sits som inte är helt olik den sits som de svenska socialdemokraterna under Mona Sahlin befinner sig i. Båda partierna leds av svaga ledare som inte kan entusiasmera och övertyga och fånga tidsandan genom sin politik.
Genom att inte öppet erkänna de krigsbrott som begicks under invasionen och i hela kriget Mot Terrorismen, bl.a. i Abu Ghraib, så förpassar Obama sig själv till en liten finstilt fotnot i historien. En man som lovade så mycket men som som sen uträttade så litet. En man som hade kunnat ändra på USA:s historia men som nu istället alltmer blir en fotnot till George Bushs kriminella regim.
De amerikanska trupperna som invaderade Europa 1944-1945 är till skillnad från de Sovjetiska trupperna som kom österifrån, till stor del kvar i dagens EU. Ja deras sonsöner vill säga.
Men baserna finns kvar, precis som i Sydkorea och Japan.
Som den idag bortglömde general Jomini skrev: det är mycket lätt att invadera Ryssland, det är betydligt svårare att sedan lämna landet.
USA har som alla stormakter alltid haft svårt att lämna sina besittningar. Så det är inte helt ologiskt att man nu också kanske kommer att försöka bita sig fast i Irak, trots alla Obamas löften om en fullständig reträtt.
Huvudorsaken skulle vara att om USA genomför en fullständig reträtt och stänger alla de dussintals baser man fortfarande har i landet så kommer Irans inflytande att öka.
In the coming year, the Iraqi government (once it is formed) is likely to ask the U.S. to keep some significant number of troops in the country after the pullout date of summer 2011. If so, President Obama may well agree, because it is just about the only way to avoid a resurgence of civil war and continue Iraq’s tenuous progress toward consolidating democracy. As in South Korea—where nearly 30,000 U.S. troops remain today, almost 60 years after the war ended—patience may pay off. Then there is the ethical side of the issue: If the elected Iraqi government asks for help, the U.S. owes it to them to continue its commitment.
En viktig sak här är att om Obama beslutar sig för att USA ska stanna i Irak så kommer han att behöva allierade och av möjliga stater är Sverige en av de mest pro-amerikanska som vi kan vara rätt säkra på kommer att ställa upp, ifall alliansen som väntat vinner valet.
Axplock från den nordiska pressen:
DN.se – Världen,VG RSS
[tags]USA i Irak, Svenska trupper till Irak?, Kriget mot Terrorismen, Iran och Irak[/tags]
Löpsedlarna är i det närmaste jublande och entydiga: SA står fast vid irakisk tidtabell. Inte så att Obama ljuger, det är bara att när det handlar om internationell storpolitik så gäller det att läsa den där pyttelilla texten längst ner på kontraktet.
It’s the largest embassy of any country in the history of civilization. I mean, it’s a city unto itself. And it necessitates, Hillary Clinton believes, between 6,000 and 7,000 private security operatives. … the State Department also has plans to remake some US bases into what they call “enduring presence posts,” EPPs.
And so, you’ll have these outposts around the country that are essentially ‘what is essentially unfolding here is a downsized and rebranded occupation, Obama-style, that is going to necessitate a surge in private forces. The State Department is asking for MRAP vehicles, armored vehicles, for Black Hawk helicopters and for these paramilitary forces. So, yes, you can say that officially combat has ended, but in reality you’re continuing it through the back door by bringing in these paramilitary forces and classifying them as diplomatic security, which was Bush’s game from the very beginning.
Så Obama kommer av allt att döma att dra tillbaks alla amerikanska trupper före midnatt den 31 december 2011 som han har lovat. Frågan är bara vad man menar med “trupper” och “baser”. Det mest troliga är alltså att USA trots alla Obamas löften ändå kommer att ha en mindre styrka på mellan säg 10 000 och 25 000 privata säkerhetsvakter, träningsenheter och underrättelsepersonal kvar i landet. Och med en ambassad som enligt Vatikanen är lika stor som Vatikanen så är det inte speciellt förvånande.
Det är helt klart något helt annat än den långsiktiga ockupation som George Bush och de neokonservativa hade i tankarna, men ändå inte den 100% reträtt som den svenska pressen verkar tro. Världen är alltid mer komplicerad än man tror.
Ännu ett blodbad i Irak, långt ifrån det sista i vad som skulle bli ett kort litet kristet grabbkrig för George Bushs och hans patetiske kompis Tony Blair.
• Total deaths: Between 110,663 and 119,380
• Coalition deaths: 4,712
• U.S. deaths: 4,394
• U.S. wounded: 31,768
• U.S. deaths as a percentage of coalition deaths: 93.25 percent
• Iraqi Security Force deaths: At least 9,451
• Total coalition and ISF deaths: At least 14,163
• Iraqi civilian deaths: Between 96,037 and 104,754
• Non-Iraqi contractor deaths: At least 463
• Internally displaced persons: 2.6 million
• Refugees: 1.9 million Financial costs
• Cost of Operation Iraqi Freedom: $748.2 billion
• Projected total cost of veterans’ health care and disability: $422 billion to $717 billion
De här siffrorna är antagligen så nära sanningen som vi kan komma just nu. Men trots att det verkar som om president Obama faktiskt kommer att dra tillbaks de amerikanska styrkorna mot slutet av nästa år, så fortsätter kriget alltså. Den stora vinnaren, Iran, som nu kan komma att bli nästa mål för ett möjligt amerikanskt krig.
Jag måste erkänna att jag har svårt att tro att Obama kommer att starta något så vansinnigt, men Irakkriget visat återigen sanningen i George Santayanas observation att att den som struntar i historien lärdomar själv tvingas återuppliva den. Winfield Scott, USA:s 75:årige ÖB vid starten av den blodiga amerikanska inbördeskriget varnade för hur blodigt och utdraget kriget skulle bli. Ingen trodde honom, trupperna skulle vara hemma till Julen.
[tags]Afghanistan, Kriget mot Terrorismen, Pentagon Afghanistan, Obama Afghanistan, USA Afghanistan, Admiral Mullen, Basil Henry Liddell Hart, Charles deGaulle, David Kilcullen, Donald Rumsfeldt, J.F.C. Fuller, Obama, Obama Afghanistan, Paul Wolfowitz, Pentagon, Stanley A. McChrystal, The Accidental Guerrilla,MQ-1 Predator, MQ-9 Reaper, Improvised Explosive Devices, IED, Creech Airforce base, Irak, Kriget i Irak[/tags]
“>