Politik

Category Archives: Kinesisk Intellektuell Historia

Yan Ruoqu, Qingdynastin och Arthur Hummels Eminent Chinese of the Ch’ing Dynasty

Published by:

Hummelbok

Den tjocka 1100-sidorsboken…

Hummel

Som nu ligger uppe i datormolnen!

När jag läste kinesiska på olika universitet, i Sverige, Taiwan och USA, så var en av de böcker vi läste en tung 1100-sidors bok med titeln Eminent Chinese of the Ch’ing Dynasty som bestod av 800 korta biografier över framstående kineser under Qing-dynastin från 1644 till 1912 .

Idag finns boken i datormolnen!

Det var ett fantastiskt arbete som hade skapats av Arthur W. Hummel, en amerikansk kristen missionär till Kina som sen arbetade på Kongressbiblioteket i Washington, ett av världens största och mest inflytelserika bibliotek. Och som där, med hjälp från kinesiska akademiker startade det här projektet.

Jag hittade den här blå boken i ett dammigt hörn i mitt garage nyligen och började bläddra i den. Boken är illegal, piratkopierad på Taiwan på 1960-talet liksom tusentals andra västerländska böcker på den tiden.

Jag slog omedelbart upp biografin över en av de riktigt stora akademikerna under Qing-dynastin, Yan Ruoqu, 閻若璩, som levde 1636-1704 och som har en kort men ändå biografi Wikipedian

Så här börjar inlägget i Eminent Chinese of the Ch’ing Dynasty: Läs fortsättningen här!

Kinesiska historier, Gu Jiegang och Kinas anfader som var en mask.

Published by:

gujiegang

Gu Jiegangs lättlästa och intressanta bok Schamaner och Konfucianer under Qin och Han dynastin (221 Fkr till 220 Ekr, på 150 sidor. Precis lagom för en helgs läsning.

Innan jag halkade in på IT och flyttade till Silicon Valley så studerade jag Kinesisk intellektuell historia, något som visserligen var spännande men som aldrig riktigt greppade mig. Speciellt inte när jag upptäckte att alla omkring mig plötsligt började lära sig programmera.

Vilket inte betyder att kinesisk intellektuell historia inte kan vara intressant. Speciellt inte historien om hur kinesiska akademiker på 1700, 1800 och 1900-talet började ifrågasätta myterna kring det klassiska Kina.

Och dom myterna har mest handlat om det legendariska dimhöljda Kina och dess kejsare och befolkning. En myt som kom att definiera Kina och som aldrig kunde ifrågasättas förrän sent under Qing-dynastin när västerländskt tänkande börja sippra in i Kina. Och slutligen efter Versaillesfreden med Fjärde Maj-rörelsen och den store akademikern Hu Shi .

Läs fortsättningen här!

Xibe och Manchu-språken, nyckeln till de klassisk kinesiska texterna

Published by:

manchu

När jag studerade kinesiska i Taiwan så träffade jag en unik lingvist som hette Jerry Norman och som studerade det kinesiska språket. Men inte inte nog med det, han studerade också den Taiwanesiska dialekten av kinesiska och var en av de få västerlänningar som kunde prata felfri Taiwanesiska. Och ovanpå det så studerade han också Manchu-språket, som talades av Manchuerna som härskade över Kina under Qing dynastin 1636–1911.

Manchu är fortfarande av intresse eftersom de härskande manchuerna översatte de kinesiska klassikerna till sitt eget språk. Och i det översättningsarbetet hade de tillgång till Kinas bästa lingvister. Så den som behärskar Manchu kan få insikter om vad de klassiska kinesiska texterna ansågs betyda av den tidens lärde.

Dvs man läser de klassiska kinesiska texterna på Manchu och kan på så sätt förstå originalet.

Nu är Manchu-språket tyvärr utdött, men en dialekt vid namn Xibe lever fortfarande och Andrew Jacob skriver i New York Times om Xibe-språkets vikt vid studiet av Manchu: Manchu, Former Empire’s Language, Hangs On at China’s Edge

Läs fortsättningen här!

尚书, Shang Shu, eller hur Kina bröt med sitt konfucianska arv och moderniserade

Published by:

Innan jag började med IT här i USA så studerade jag kinesisk intellektuell historia, bl.a. i Taiwan, ett litet udda ämnesval, men så blev det. Jag tänkte ta upp några av de mer intressanta ämnena som jag studerade, mest för att jag har rensat ut mitt garage där jag har hittat några av de skrifter jag då läste.

Det som binder hela den kinesiska historien samman, ända fram till idag är konfucianismen som lyckligtvis inte är en religion som kristendomen, utan en statsideologi, inte helt olikt den amerikanska eller för den delen svenska statsideologin.

Vad som överlever av Konfucianismen idag är främst den vikt som läggs på kunskap och studier, på en välutbildad ämbetsmannakår och på formaliserade relationer mellan styrande, undersåtar, och familjemedlemmar. Ett yngre syskon får t.ex. aldrig ens som vuxen kalla ett äldre syskon vid namn.

Continue reading