Politik

Category Archives: Mellanöstern

Irak Iran Mellanöstern Pentagon USA allmänt

Bakgrunden till George Bushs nya Irakplan

Published by:

Den amerikanska pressen är i dagarna full med artiklar om president Bushs nya eskalation i Irak, en eskalation som presidenten kommer att offentliggöra i ett tal till nationen på onsdag.

Planen är baserad på ett förslag som har sammanställts av Frederick Kagan på den neokonservativa tankesmedjan American Enterprise Institute och som kan läsar på den här länken：　 The full Phase I Report presented at the event .

Det här är alltså hökarnas svar på Bakerkommissionens rapport som förespråkade en diplomatisk lösning och ett tillbakagradande av de amerikanska trupperna.

Nu talar man istället om ‘seger’ och att man en stormakt på 300 miljoner människor skall kunna ‘stabilisera’ en liten stat på 25 miljoner med en liten fjuttig BDN på under 100 miljarder dollar. Och man kanske kan tillägga, med en av världens största oljefyndigheter:

Victory is still an option in Iraq. America, a country of 300 million people with a GDP of $12 trillion and more than 1 million soldiers and Marines, has the resources to stabilize Iraq, a state the size of California with a population of 25 million and a GDP under $100 billion. America must use its resources skillfully and decisively to help build a successful democratically
elected, sovereign government in Iraq.

Victory in Iraq is vital to America’s security. Defeat will likely lead to regional conflict, humanitarian catastrophe, and increased global terrorism. Iraq has reached a critical point. The strategy of relying on a political process to eliminate the insurgency has failed. Rising sectarian violence threatens to break America’s will to fight. This violence will
destroy the Iraqi government, armed forces, and people if it is not rapidly controlled. Victory in Iraq is still possible at an acceptable level of effort. We must adopt a new approach to the war and implement it quickly and decisively. We must act now to restore security and stability to Baghdad. We and the enemy have identified it as the decisive point.
There is a way to do this.

Men som Michael Duffy påpekar i en mycket intressant artikel i Time Magazine: What a Surge Really Means. Can a couple more divisions in Iraq make a difference? Or is Bush’s idea too little, too late? så är det långt ifrån säkert att den här planen någonsin kommer att fungera.

Planen, när den offentliggörs på onsdag kommer att ha tre element: Det första kommer att vara ekonomisk hjälp till Irak för att skapa jobb och för att bygga upp den sönderslagna infrastrukturen. Den andra kommer att vara ett initiativ att skapa fred mellan Israel och Palestina, och den tredje kommer att bli den militära eskalationen i Irak på mellan 30 000 och 40 000 man för att säkra Bagdad och den Sunnidominerade Anbarprovinsen.

Planen har förändrats de senaste dagarna. Nu talar man inte längre om en tillfällig eskalering utan om en eskalering som kommer att tills man vinner, dvs den kommer antagligen att vara i minst två år. Och samtidigt som man nu talar om att försöka stifta fred i MellanÖstern så kommer man att fortsätta att vägra att förhandla med vare sig Syrien eller Iran, och man har skickat truppförstärkningar till Persiska golfen som lätt kan användas för att minera Irans hamnar.

För att planen skall lyckas måste kommer man att bli tvingade att krossa både den sunnimuslimska och shaiamuslimska gerillan, något som kommer att bli utomordentligt blodigt. Men så ser alltså planen ut.

Samtidigt är aktörerna på den amerikanska sidan nu helt andra än tidigare och
George Bush och försvarsminister Robert Gates kommer att ha en demokratisk kongress och en skeptisk nation emot sig. Om man inte kan redovisa några framgångar mot slutet av mars tror jag att hela offensiven kommer att kantra.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen [/tags]

Irak Iran Mellanöstern Pentagon USA allmänt

Mer detaljer om Bushs nya Irakplan

Published by:

President Bush har idag städat om i den amerikanska Irakledningen.

Ryan C. Crocker som idag är USA:s ambassadör i Pakistan efterträder USA:s nuvarande Bagdadambassadör Zalmay Khalizad som blir ny FN-ambassadör.

Som jag tipsade om för ett par dagar sedan tvingas General George Casey att avgå från posten som chef för Multi-National Force – Iraq och efterträds av generallöjtnant David H. Petraeus som samtidigt befordras till fyrstjärnig general.

Ny chef för Centcom efter John Abizaid blir amiral William J. Fallon som f.n. är chef för Stilla Havskommandot.

Det betyder att Bush nu har bytt ut hela den amerikanska Irakledningenfrån försvarsministern och ner till det taktiska Irakkommandor: Multi-National Force som har fått en ny chef i den kontroversielle Lt. Gen. Raymond Odierno.

De här utnämningarna öppnar nu dörren för de truppförstärkningar på mellan 20-30 000 man som president Bush väntas offentliggöra nästa vecka.

Yochi J. Dreazen och Greg Jaffe avslöjar också i Wall Street Journal, 5/1/sid. A1 Bush will seek Aid, Jobs Funds To Bolster Iraq att presidenten också kommer att be kongressen om miljardbelopp i ekonomiskt bistånd för att skapa jobb och bygga upp den irakiska infrastrukturen.

Det råder inget tvivel om att president Bush fortfarande tänker vinna kriget , stick i stäv med vad en klar majoritet av det amerikanska folket önskar.

Även om det är svårt att hitta några större fel i den här planen, så måste man komma ihåg att djävulen som alltid gömmer sig i detaljerna. Hur kommer det ekonomiska stödet att administreras, och hur kommer man att kunna förhindra att pengarna inte bara går direkt till gerillan?

Och det allra viktigaste, när kommer de amerikanska styrkorna att dras tillbaks? Den nya planen kan lätt leda till att USA blir kvar i Irak i decennier.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen [/tags]

Irak Iran Mellanöstern USA allmänt

Bushs och Condi Rices schackdrag i Irakkrisen

Published by:

Just nu spelas ett antal schackdrag i Washington i spelet kring USA:s Irak och Mellanösternpolitik. USA:s Underrättelsechef John Negroponte flyttar helt oväntat över till Utrikesdepartementet som biträdande utrikesminister.

Det är ett klart steg ner från den kabinettspost som Negroponte hittills har haft och man kan fråga sig varför han har gått med på en sån degradering. Men det pågår just nu en hård strid mellan vicepresident Dick Cheney å ena sidan och Condi Rice å den andra om USA:s framtida Mellanösternpolitik och den här utnämningen ses som ett sätt att stärka Rice som vill se diplomati spela en större roll i Mellanöstern under de närmaste två åren.

Cheney förlorade en stark allierad när Bush petade Rumsfeld. och hans inflytande kan vara i avtagande. Striden inom det republikanska partiet just nu gäller om man är beredd att lida ännu ett nederlag i 2008 års kongress- och presidentval genom fortsatt krig i Irak eller om man vill offra Irak för en valseger om två år. Den äldre president Bush, James Baker och till en viss grad även den nye försvarsministern Robert Gates tillhör duvorna i Irak medan den mäktige Dick Cheney är superhöken som inte bara vill ha fortsatt krig mot Irak, han vill också gärna angripa Iran för att förhindra att man skaffar sig atomvapen.

Mark Mazzetti skriver i New York Times om den helt oväntade omplaceringen Intelligence Chief Is Shifted to Deputy State Dept. Post

WASHINGTON, Jan. 3 — John D. Negroponte, whom President Bush installed less than two years ago as the first director of national intelligence, will soon leave his post to become the State Department’s second-ranking official, administration officials said Wednesday.

John D. Negroponte in February 2005, when he was named director of intelligence by President Bush.

Mr. Negroponte will fill a critical job that has been vacant for months, and he is expected to play a leading role in shaping policy in Iraq. But his transfer is another blow to an intelligence community that has seen little continuity at the top since the departure of George J. Tenet in 2004 as director of central intelligence.

Mr. Negroponte had been brought to the intelligence job to help restore credibility and effectiveness to agencies whose reputations were badly damaged by failures related to the attacks on Sept. 11, 2001, and mistaken prewar assessments of Iraq’s illicit weapons. He has maintained a low public profile but provides Mr. Bush with a briefing most mornings.

De närmaste dagarna kommer att bli utomordentligt dramatiska i USA speciellt om Bush, som man nu väntar sig, beslutar sig för att eskalera insatsen i Irak.

 

[tags] USA, John Negroponte, CIA, Mellanöstern, State Department, Iran, Dick Cheney [/tags]

Irak Iran Kriget mot Terrorismen Mellanöstern Pentagon USA allmänt

Amerikanska flottförstärkningar till Persiska golfen

Published by:

USA:s nya försvarsminister Robert Gates har just skickat hangarfartyget John C. Stennis till Persiska golfen för att ansluta sig till den flottilj som redan finns där kring hangarfartyget USS Dwight Eisenhower

Stennis var ursprungligen på väg till Stilla Havet men har alltså nu omdirigerats till Persiska gulfen.

Det här är en del av George Bushs nya Irakstrategi och med två hangarfartyg i området kan han nu minera Iranska hamnar om han så skulle vilja. CENTCOM får också tillgång till kryssningsmissiler som skulle kunna sättas in mot mål inne i Iran, Syrien och Hizbollah-baser i Libanon.

Kristin Roberts skriver i Reuters om den nya utvecklingen: Second U.S. carrier group to deploy to Gulf: sources

The Pentagon will send a second aircraft carrier and its escort ships to the Gulf, defense officials said on Wednesday, as a warning to Syria and Iran and to give commanders more flexibility in the region.

Officials, speaking on condition of anonymity, said the Bremerton, Washington-based USS John C. Stennis strike group would deploy this month. It will put 5,000 more U.S. sailors in the region, bringing the total to 16,000.

The USS Dwight D. Eisenhower aircraft carrier group entered the Gulf in December.

Pentagon spokesman Bryan Whitman declined to comment, saying the Defense Department would not discuss future deployments or ship movements. But military analysts said the move was intended to demonstrate U.S. resolve in the face of acts by Iran and Syria that it sees as provocative, such as Tehran’s pursuit of its nuclear program.

The Stennis had been scheduled to deploy to the Pacific region. But the Pentagon agreed instead to send the carrier group to the Gulf after a request from U.S. Central Command, the military command responsible for Middle East operations.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen, USS John C. Stennis, USS Dwight Eisenhower [/tags]

Irak Mellanöstern USA allmänt

Pressen lyfter på förlåten kring George Bushs Irakplanering

Published by:

Verkligheten överträffar ofta dikten och de senaste dagarna har alltfler deltaljer kommit fram om hur George Bush, som enligt författningen är USA:s överbefälhavare, har styrt den amerikanska insatsen i Irak.

David E. Sanger, Michael R. Gordon and John F. Burns beskriver en farsartad episod i i New York Times Chaos Overran Iraq Plan in ’06, Bush Team Says som hjälper till att förklara varför USA idag befinner sig vid vägs ände i Irak.

Det är på försommaren 2005 och presidenten har sammankallat ett stort hemligt planeringsmöte på Camp David för att gå över den allt mer ansträngda situationen i Irak. Under mötet nås Bush plötsligt av nyheten att ett amerikanskt bombplan har dödat Abu Musab al-Zarqawi, som Bush alltid har sett som hjärnan bakom gerillamotståndet i Irak, stick i stäv mot vad CIA och det amerikanska Irakkommandot har ansett.

Så vad händer, jo Bush lämnar helt sonika planeringsmötet och flyger helt oväntat till Irak – för att gratulera piloten till det plan som dödade al-Zarqawi, och för att skaka hand med Iraks premiärminister och USA:s militäre chef i Irak general George Casey! Mötet på Camp David som skulle ha formulerat en ny Irakstrategi kantrar. Bush kommer snart tillbaks och nu är han plötsligt säker på att USA kommer att segra:

By May 2006, uneasy officials at the State Department and the National Security Council argued for a review of Iraq strategy. A meeting was convened at Camp David to consider those approaches, according to participants in the session, but Mr. Bush left early for a secret visit to Baghdad, where he reviewed the war plans with General Casey and Mr. Maliki, and met with the American pilot whose plane’s missiles killed Iraq’s Al Qaeda leader, Abu Musab al-Zarqawi. He returned to Washington in a buoyant mood.

The visit meant that the reconsideration of strategy was not as thorough as some officials hoped.

Orsaken till att USA inte kommer att kunna vinna i Irak är att hela den amerikanska krigsinsatsen leds av en man som inte tänker eller agerar rationellt. Han kunde lätt att skickat ett meddelande till piloten eller om han så ville, ha ringt honom, men att ta Air Force One hela vägen till Bagdad för att skaka hans hand och låta ett så viktigt strategimöte kantra, det är inte rationellt och man har all anledning att undra om en sådan ledare är riktigt klok.

Förklaringen kommer när vi inser att Bush omges av män och kvinnor för vilka presidenten är som en kejsare. De skulle aldrig kunna säga, som jag tror att kanske Carl Bild eller Anders Borg skulle säga till Reinfeldt att ‘nu för du för sjutton skärpa dig, det här är ju inte klokt’. Ingen talar till presidenten på det sättet, han har blivit en egyptisk Farao eller en ny Napoleon. och vi har sett bevis på det nu i dagarna under den makalösa sorgen efter Gerald Ford, en president som regerade för 30 år sedan och som sannerligen aldrig ansågs vara en stor president.

Det här är ett problem inte bara för USA utan för hela världen. För människor som behandlas som kejsare får snart för sig att de är kejsare. Som vi kan se i Vita Huset idag.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen [/tags]

Irak Iran Kriget mot Terrorismen Mellanöstern Pentagon USA allmänt Utrikespolitik

Irakekvationen går inte ihop för USA

Published by:

Om några dagar kommer president Bush att tala till nationen och världen om Irak. Man väntar sig allmänt att han kommer att skicka truppförstärkningar på mellan 20 000 och 30 000 man till de omkring 150 000 trupperna som redan finns i landet. Det skulle göra det möjligt att rensa Bagdad och Anbar-provinsen.

General Jack Keane

Det kan tyckas att 30 000 man ovanpå 150 000 man inte är speciellt mycket men USA har endast 50 000 man i i stridande förband i landet, resten är träng- och understödstrupper. Som om USA:s attackstyrkor ökade från 50 000 till 80 000 man så skulle det alltså bli en avsevärd ökning.

Tanken är sedan att börja dra tillbaks de flesta amerikanska trupper i etapper med början någon gång under andra hälften av 2007 eller början av 2008. Omkring 40 000 – 50 000 skulle lämnas som mer eller mindre permanent garnison för att träna den irakiska armén.

Problemet med en sådan plan är att den inte går ihop rent tidsmässigt, som den pensionerade generalen Jack Keane och Frederick W. Kagan, som är anställd på tankesmedjan Americanm Enterprise Institute skriver i en viktig artikel i Washington Post: The Right Type of ‘Surge’. Any Troop Increase Must Be Large and Lasting

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen [/tags]

Irak Mellanöstern USA allmänt

Imperial Life in the Emerald City: Incident i Sadr City eller varför USA aldrig kan vinna i Irak

Published by:

Sadr City från luften

Det är väldigt viktigt att man förstår alla nyanserna i en så komplicerad konflikt som kriget i Irak. Jag har berättat om Rajiv Chandrasekarans bok Imperial Life in the Emerald City men jag vill gärna citera ytterligare en incident från boken som visar hur komplicerat situationen ofta är:

När de amerikanska trupperna kom till Baghdad så försökte många av dom hjälpa Irakierna. En av dom som gjorde det var sergeant Jerry Swope och hans pluton som hade till uppgift att förbättra de sönderfallande sanitetssystemet i Sadr City.

Det här var ett initiativ som borde ha gjort Shiairakierna vänligt inställda till ockupationsarmén. De röranläggningar som förde bort det mänskliga avfallet för de Shiairakier, 2.5 miljoner, som levde tätt sammanpackade i Sadr City, hade rostat igen och efter kriget var situationen desperat. Innevånarna i Sadr City hade förföljts av Saddam och hans hemliga polis, och nu kom alltså amerikanska soldater för att återställde det livsviktiga sanitetssystemet.

Hade jag varit där hade jag väntat mig att de skulle välkomna de amerikanska soldaterna med öppna armar. Men som Rajiv Chandrasekarans skriver på sidan 266 i sin bok, en ny Shiamuslisk ledare, Moqtada al Sadr hade börjat kritisera den amerikanska närvaron i allt mer inflammatoriska ordalag, mest för att han själv ville spela en roll i det nya Irak, och den amerikanska ståthållaren i Írak, Jerry Bremer, kände sig slutligen tvingat att stänga Sadrs tidning och några dagar senare arresterades en av Sadrs närmaste män.

Så dagen efter anföll Sadrs män Jerry Swope och männen i hans sanitetspluton och dödade ett antal amerikanska soldater.

Man fick sätta in sju massiva Abrams M1A2 stridsvagnarsom var och en vägde 68 ton och som var drivna med jetmotorer för att rädda vad som fanns kvar av plutonen.

Så innevånarna i Sadr City fick klara sig utan den amerikanska hjälpen. Man insåg snabbt att al Sadr och hans män var starkare än amerikanerna, i alla fall dominerade de helt Sadr City, och eftersom folk inte ville bli dödade så vände man kappan efter vinden och fortsatte leva under en ny diktaror och utan ett modern sanitetssystem.

Andra gånger gick amerikanerna husesyn på jakt efter gerillasoldater och gick, utan att någon hade talat om för dom att det var tabu, in i de förbjudna rum där kvinnorna bodde. Vips kunde gerillan värva ett helt kvarter.

Så Irakkriget är en total katastrof helt utan hjältar men med ett stort antal skurkar bland de neokonservativa republikanerna i kring George Bush i Washington som inte hade den ringaste aning om vad man gav sig in på när man invaderade Irak.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen ,Rajiv Chandrasekaran, Imperial Life in the Emerald City[/tags]

Irak Mellanöstern USA allmänt

Den tre tusende amerikanska soldaten dödad i Irak

Published by:

I årets sista självande minuter lyckades den irakiska gerillan döda den 2999:e och den tre tusende amerikanska soldaten i Irak.

Det var för att avleda uppmärksamheten från den bistra milstolpen som man får anta George Bush beslöt att döda Saddam Hussein precis dagen innan.

Nu domineras tidningarna fortfarande av Saddam och vad som annars hade blivit en stor nyhet har krymt väsentligt.

Det här är en fruktansvärt deprimerande nyhet och speciellt när man inser att ytterligare tre tusen amerikaner med stor sannolikhet kommer att förlora sina liv under de närmaste två åren.

Hur många irakier som har förlorat sina liv räknar ingen, men den ansedda britiska medicinska tidskriften The Lancet har publicerat en idag allmänt vedertagen siffra på någonstans kring 650 000 människor:

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen [/tags]

Mellanöstern

Palestina, landet som inte finns – en färgrsprakande guide

Published by:

”

Klicka på bilden

Det finns många länder som inte finns. Jag hade turen att tillbringa tre år i ett av dom, Taiwan, och har därför full förståelse för hur palestinierna känner det när de nu under allt grymmare former och i allt snabbare takt förlorar sitt fädernesland.

Till min stora förvåning hittade jag nyligen Mariam Shahins fantastiska Palestine A Guide i en bokhandel här i trakten. Boken är tryckt i år, alltså 2006, och den är på hela 500 sidor och mycket rikt illustrerad med rent fantastiska färgsprakande bilder.

Vad som först slår en när man läser den här boken och inte minst tittar på bilderna som finns på varje sida, är hur enastående rikt Palestina är på historia – hela vägen det gamla Egypten, Assyrierna, Perserriket, Alexander den Store, Romartiden, Korsfararna hela vägen fram till den ottomanska eran, historia och fornlämningar som fortfarande utgör en levande del av landet. Det andra är att Palestina lika gärna kunde ligga i Kalifornien. Det är samma färgsprakande natur, samma klimat, samma frukter och grönsaker. Men det tredje är att herregud, det finns ju nästan ingenting kvar av landet! Hur kan man tvinga människor att leva såhär? Hur kan världen behandla dessa människor så här.

Och när man nu läser, som Steven Erlanger skriver i New York Times att Israel nu fortsätter att utöka sina kolonier i Palestina: Israel to Build New Settlement in Occupied West Bank så inser man att om femtio år, eller ännu tidigare, så kommer det inte att finnas några Palestinier kvar i Palestina, överhuvudtaget.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen,Mariam Shahin, Palestine a Guide [/tags]

Irak Mellanöstern USA allmänt

Varför vill George Bush döda Saddam Hussein?

Published by:

I april 1993 gjorde förre presidenten George H Bush, far till dagens George W Bush, ett ceremoniellt besök i Kuwait och senare samma månad arresterade den kuwaitiska säkerhetstjänsten ett antal Irakier och Kuwaiter för att ha försökt mörda Bush under hans besök.

Deras uppgifter möttes dock med rätt stor skepsis i USA, vilket inte hindrade president Clinton från att den 26 juni avfyra 23 Tomahawk missiler mot den irakiska säkehetstjänstens högkvarter. Tre av missilerna missade målet och dödade bl.a. den kända irakiska kvinnliga målaren Laila Al-Atta

Dagens amerikanske president har gång på gång hänvisat till episoden i Kuwait där Saddam Hussein försökte mörda min pappa. Det kan mycket väl ha varit sant, Saddam har gjort betydligt värre saker, men tack vare president Bushs komplicerade relation till sin far har kriget i Irak alltid haft mycket att göra med att straffa Saddam för det där förmoade mordförsöket.

För de neokonservativa amerikanska hökarna som Paul Wolfowitz, Richard Perle, Douglas Feith, Lewis “Scooter” Libby, John Bolton och William Kristol har kriget handlat om att utöka USA:s inflytande och samtidigt säkra Israels ställning som Mellanösterns enda militära stormakt. Men för George Bush personligen verkar kriget mest av allt ha handlat om ren och skär vedergällning mot Saddam.

Och det förklarar varför Vita Huset nu hälsar dödsdomen med tillfredsställelse. En dödsdom som den Irakiska regeringen aldrig skulle kunna genomföra utan OK från den amerikanske ambassadören Zalmay Khalilzad eller Vita Huset. Inte minst för att Saddam hålls i den amerikanska Gröna Zonen, där han tydligen också kommer att dödas.

En mer död i Irakkriget är ingenting att spilla en tår över, minst av allt för en kallhamrad mördare som Saddam. Men det är rätt ironiskt att hela det här fruktansvärda kriget startades för att en son ville hämnas på en man som han trodde hade försökt döda hans pappa.

Frågan är nu om George Bush kommer att ändra sin inställning till kriget nu när han har äntligen fått sin revansch,

 

[tags] USA, Saddam Hussein, Irak, Mellersta Östern [/tags]

Mellanöstern USA allmänt

Vem talar arabiska i Israel?

Published by:

Förra året fick jag besök av en kompis som bor i Israel . Han kommer själv ursprungligen från Ryssland och vi pratade om olika ryska websajter som vi båda läser.

Klicka på bilden

Sedan började vi prata om våra barn och om språkundervisningen i Sverige, Ryssland och Israel och jag frågade vilka språk man läste i de israeliska skolorna. Det visade sig snart att ett språk som lyser med sin frånvaro är arabiskan, det språk som helt dominerar Mellanöstern och som officellt är ett av Israels nationella språk.

Utanför de segregerade palestinska skolorna inne i själva Israel så är det ytterst ovanligt att skolbarnen får lära sig huvudspråket i den världsdel de lever i, och om man skulle undervisa i arabiska så är det inte dagens talspråk utan klassisk arabiska.

Resultatet är att det israeliska folket fortfarande är helt avskärmat från den arabiska kulturen och lätt kan manipuleras av skrupellösa ledare som är helt ointresserade av att öppna gränserna och införliva Israel i ett framtida mångkulturellt Mellanöstern.

Murar är aldrig lösningen, endast broar kan leda till en stabil fred, och en organisation som har insett det är the Abraham Fund som är baserad i Jerusalem och New York och som arbetar för fred från botten och upp genom sitt program Language as a Cultural Bridge som privatfinansierar undervisning i konversationsarabiska i valda israeliska skolor.

Trots att det finns många progressiva israeliska organisationer som Abraham Fund så verkar de sällan uppmärksammas i Sverige, minst av allt inom Folkpartiet och Centern, som mest verkar fungera som hantlangare åt den israeliska regeringen, och – som i fallet Centerns ungdomsförbund – den israeliska armén.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen [/tags]

Irak Iran Kriget mot Terrorismen Mellanöstern

Bush eskalerar i Irak

Published by:

Det visar sig nu att George Bushs nye försvarsminister hade en hemligt målsättning i Baghdad, nämligen att få den amerikanska krigsledningen i Irak att gå med på amerikanska truppförstärkningar. Genom att först peta general John Abizaid, befälhavaren för USA:s Centralkommande, så ställde han högste chefen i Irak general George Casey inför ett klart val, antingen gå med på Bushs eskalering eller också få sparken. Han valde att rätta in sig i leden.

Nu får vi alltså förklaringen på varför Bush sparkade Rumsfeld dagen efter valet och inte en vecka tidigare, något som drev republikanska kongressledamöter till vansinne.

Avskedandet var alltså ett led i en plan att eskalera kriget, inte att börja en reträtt som Bakerkommissionen och en klar majoritet av det amerikanska folket ville.

Julian E. Barnes skriver i Los Angeles Times om Bushs nya offensiv:U.S. commanders in Iraq recommend a ‘surge’

Top U.S. military commanders in Iraq have decided to recommend a “surge” of fresh American combat forces, eliminating one of the last remaining hurdles to proposals being considered by President Bush for a troop increase, a defense official familiar with the plan said Friday.

The approval of a troop increase plan by top Iraq commanders, including Gen. George W. Casey Jr. and Lt. Gen. Raymond T. Odierno, comes days before Bush unveils a new course for the troubled U.S. involvement in Iraq. Bush still must address concerns among some Pentagon officials and overcome opposition from Congress, where many Democrats favor a blue-ribbon commission’s recommendation for a gradual withdrawal of combat troops.

But the recommendation by the commanders in Iraq is significant because Bush has placed prime importance on their advice. The U.S. command in Iraq decided to recommend an increase of troops several days ago, prior to meetings in Baghdad this week with Defense Secretary Robert M. Gates, the defense official said.

Gates, who returned to Washington on Friday, will join Secretary of State Condoleezza Rice and National Security Advisor Stephen Hadley in meetings with President Bush Saturday at Camp David. White House Press Secretary Dana Perino said the meeting was part of the Iraq strategy review, and Bush was not expected to make a final decision on the administration’s new policy.

Det verkar nu som om Bush kommer att skicka minst fem brigader på sammanlagt 20 000 man, till Irak, men det kan komma att bli mer. Bush går alltså emot en klar majoritet av det amerikanska folket och i eskalationen ingår tydligen också flottstyrkor som skall användas för att genomföra en antaglig blockad av Iran.

Storkrig 2007 alltså. En fin liten Julklapp till det amerikanska folket.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen [/tags]

Irak Iran Mellanöstern Pentagon USA allmänt

Drama i Washington: Bush mot generalerna

Published by:

President Bush har alltid kunna tysta Irakkritikerna genom att säga att han bara följer generalernas råd. Och med tanke på hur patriotiska amerikanerna är så har det alltid tystat kritikerna.

Robert Gates och försvarsstabschefen general Peter Pace i Al Faw Palace i Camp Victory i Baghdad

Men nu är något sensationellt på väg att inträffa i Washington och det är att generalerna håller på att bryta med Bush och försvarsstaben är nu emot en amerikansk eskalering i Irak, om den inte har en klar målsättning. Det här är synnerligen allvarligt för Bush säger nu att han kan komma att helt sonika köra över den amerikanska försvarsstaben och beordra truppförstärkningar på upp till 30 000 man till Irak vare sig försvarsstaben går med på det eller inte.

Al Faw Palace i Camp Victory i Baghdad

President Bush börjar nu alltmer likna den alltmer isolerade Richard Nixon. Bush hade kunnat vända opinionen till sin fördel om han hade accepterat Bakerrapporten. Folket hade kunnat bära honom på sina axlar när de hörde att han avskedat den djupt impopuläre Rumsfeld.

Men sedan hände ingentig, och ingenting. Kriget fortstätter och det enda vi hör från Vita Huset är tal om truppförstärkningar och att man inte kommer att förhandla med vare sig Iran eller Syrien.

Det farliga här är inte att kriget fortsätter, det kommer det att göra i vilket fall . Det farliga är att om Bush nu kör över försvarsstaben så är det klart att han inte har några andra planer Irak än att bara fortsätta kriget, helt utan rim och reson. Det skulle kunna leda till en konstitutionell kris i USA om några månader, speciellt när dödssiffrorna börjar stiga.

Irakkriget verkar gå mot en ofrånkomlig och mycket blodig klimax. En klimax som kan komma att störta USA i en utomordentligt allvarlig regeringskris.

Peter Baker skriver om generalernas motstånd mot Bushs planer på att eskalera den amerikanska insatsen i Irak:

President Confronts Dissent on Troop Levels. Bush Indicates Military Won’t Dictate Numbers; Top General to Retire:

The debate over sending more U.S. troops to Iraq intensified yesterday as President Bush signaled that he will listen but not necessarily defer to balky military officers, while Gen. John P. Abizaid, his top Middle East commander and a leading skeptic of a so-called surge, announced his retirement.

At an end-of-the-year news conference, Bush said he agrees with generals “that there’s got to be a specific mission that can be accomplished” before he decides to dispatch an additional 15,000 to 30,000 troops to the war zone. But he declined to repeat his usual formulation that he will heed his commanders on the ground when it comes to troop levels.

…

Bush sought to use the 52-minute session, held in the ornate Indian Treaty Room in a building adjacent to the White House, to sum up what he called “a difficult year for our troops and the Iraqi people” and reassure the American public that “we enter this new year clear-eyed about the challenges in Iraq.” Asked about his comment to The Washington Post this week that the United States is neither winning nor losing the war, Bush pivoted forward. “Victory in Iraq is achievable,” he said.

The tension between the White House and the Joint Chiefs of Staff over the proposed troop increase has come to dominate the administration’s post-election search for a new strategy in Iraq. The uniformed leadership has opposed sending additional forces without a clear mission, seeing the idea as ill-formed and driven by a desire in the White House to do something different even without a defined purpose.

Här är Bushs senaste presskonferens där han sade att USA fortfarande kan vinna en seger i Irak:

THE PRESIDENT: I am willing to follow a path that leads to victory, and that’s exactly why we’re conducting the review we are. Victory in Iraq is achievable. It hasn’t happened nearly as quickly as I hoped it would have. I know it’s — the fact that there is still unspeakable sectarian violence in Iraq,

I know that’s troubling to the American people. But I also don’t believe most Americans want us just to get out now. A lot of Americans understand the consequences of retreat. Retreat would embolden radicals. It would hurt the credibility of the United States. Retreat from Iraq would dash the hopes of millions who want to be free.

Retreat from Iraq would enable the extremists and radicals to more likely be able to have safe haven from which to plot and plan further attacks.

Här ser vi alltså Bush tala från hjärtat. Det är en fråga mellan seger och nederlag och han kommer att välja seger. Vilket mer allt större säkerhet betyder att han stick i stäv med vad det amerikanska folket idag vill kommer att skicka truppförstärkningar till Irak. Vi har all anledning att vara mycket mycket oroliga.

 

[
[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen [/tags]

Irak Iran Kriget mot Terrorismen Mellanöstern Pentagon Säkerhetspolitik USA allmänt

Gates i Baghdad, Abizaid petas

Published by:

Gates i Baghdad

USA:s nye försvarsminister Robert Gates är i Baghdad med en stor delegation för att underrätta sig om läget i landet. En av hans första åtgärder har varit att peta John Abizaid, chefen för det amerikanska Centralkommandot. Abizaid har varit emot att förstärka de amerikanska trupperna i Irak.

Michael R. Gordon skriver i New York Times om Gates Baghdadbesök och den nya amerikanska strategin:New Iraq Strategy Emerges: Security, Then Politics

By most accounts, a decision to substantially increase the American military presence in Baghdad would signal an important strategic shift. For years, the generals have argued that their military strategy could not work unless the Iraqis simultaneously made progress toward political reconciliation, a development that American commanders calculated would reduce the support among Sunnis for the insurgency and ease sectarian tensions.

In effect, the advocates of sending more troops have turned that logic on its head by arguing that the Iraqis cannot make political headway toward overcoming their sectarian differences until military action is taken to blunt the Sunni-led insurgency, and security is improved. That could lessen the increasing dependence on militias by Iraqis who feel the need for protection against sectarian violence.

Samtidigt har Bush framträttoch sagt att han kommer att utöka armén vilket dock inte direkt kommer att påverka situationen i Irak.

Det mest oroande just nu är att USA tydligen kommer att skicka ännu ett hangarfartyg till Persiska Viken för att sätta press på Iran att stoppa sitt atomprogram.

Den politiska temperaturen kan komma att stiga avsevärt under de närmaste månaderna om den amerikanska regeringen eskalerar sin insats i Irak och samtidigt konfronterar Iran. Det skall bli intressant att se hur det amerikanska folket och demokraterna reagerar på ett intensifierat krig, ökade förluster och inget slut i sikte i Irak. Vilket är precis tvärt emot vad en klar majoritet av det amerikanska folket vill ha.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen, War on Terror [/tags]

Irak Iran Mellanöstern Pentagon USA allmänt

Condi Rices Irakplan

Published by:

Pentagon har just släppt den senaste kvartalsrapporten om läget i Irak: Measuring Stability and Security in Iraq och det råder ingen tvekan om att läget i landet nu, som David S. Cloud och Michael R. Gordon skriver i New York Times: Violence in Iraq Reaches New High, Report Says, håller på att urarta.

James Bakers Irakkommission – och de amerikanska -väljarna – har gjort det klart att USA inte kan vinna kriget och måste börja dra tillbaks trupperna.

Men president Bush tänker fortfarande vinna kriget och som ett led i sin nya strategi har han beordrat nya styrkor, den andra brigaden från den legendariska 82d Airborne Division på omkring 3500 man från Fort Bragg i North Carolina till Kuwait om ett par veckor. Samtidigt kommer den första infanteridivisionen, the Big Red One på Fort Riley i Kansas , att börja träna soldater som i sin tur skall träna den irakiska armén.Det är bara en mycket liten del av en stor trupprotation i Irak som Pentagon just nu håller på att genomföra.

Samtidigt kan vi allt bättre se konturerna av den diplomatiska delen av Bushs nya Irakplan. Egypten, Saudi Arabien och Jordanien skall förmå Sunnimuslimerna i Irak att stödja en ‘moderat’ Shia-regering och som tack skall den amerikanska First Marine Expeditionary Force i Anbarprovinsen dras tillbaks, antagligen till Baghdadområdet. En sådan reträtt skulle föra det positiva med sig att den avsevärt skulle minska de amerikanska förlusterna i landet. En av de amerikanska soldater som nyligen dödades var f.ö. Major Megan McClung, en av de mycket få officerare som dödats i Irak, och tillika en kvinna.

Helene Cooper skriver om Condi Rices Irakplan i New York Times: The Capital Awaits a Masterstroke on Iraq:

Make no mistake, the Rice way is a long shot as well. It’s a catchall of a plan that has something for everyone. Its goal — if peace and victory can’t be had — is at least to give a moderate Shiite government the backbone necessary to stand up to radicals like Moktada al-Sadr through new alliances with moderate Sunnis, Shiites and Kurds.

In this plan, America’s Sunni Arab allies would press centrist Iraqi Sunnis to support a moderate Shiite government. Outside Baghdad, Sunni leaders would be left alone to run Sunni towns. Radical Shiites, no longer needed for the coalition that keeps the national government afloat, would be marginalized. So would Iran and Syria. To buy off the Sunni Arab countries, the United States would push forward on a comprehensive peace plan in Israel and the Palestinian territories.

 

[tags] USA, Irak, Iran, Israel, Syrien, Mellanöstern, Palestina, Palestine, Kriget mot Terrorismen, War on Terror[/tags]