Politik

Category Archives: Sagor

Pappa dödar Kalkonkungen Knyppling med lyckligt resultat, de första bruna råttorna utplånas.

Published by:

Wild Turkey

När jag växte upp på Tegnérgatan 38B på Luthagen i Uppsala, två trappor upp till höger, mitt i det trygga svenska folkhemmet, så sken solen varenda eviga dag året runt från en absolut molnfri himmel. Speciellt på Luthagen, vilket är var Tegnérgatan 38B låg, och ännu ligger.

Pappa var läkare och mamma var f.d. sjuksköterska och nu hemmafru och jag hade två yngre bröder och vi hade också en piga som hette Nina och var från Hälsingland.

På somrarna reste vi alltid upp till Hälsingland i pappas gröna Dodge och där sken solen precis lika mycket, om inte mer. Fast det fanns fler kor i Hälsingland än i Uppsala. Och betydligt fler bönder och hässjor. Och även berg, som saknades i Uppland, utom kring vikingagravarna i Gamla Uppsala förstås.

Och så talade man dialekt, i Hälsingland alltså.

Hemma på Tegnérgatan 38B så var allt frid och fröjd tills en dag när plötsligt gamla änkefru von Pilsner, som bodde ovanför oss, försvann med alla sina pinaler ner till Ekoln och ett bättre liv med en 50 år yngre sol-och-vår man som dessutom var nästan en halv meter kortare än änkefrun, och då hade han i alla fall extra-höga klackar.

Och bara en dag senare så flyttade Kalkonkungen Knyppling och hans familj in i fyra-rummaren.
Läs fortsättningen här

Hundraårsminnet av den svenske barnboksförfattaren Emmanuel Blåbär-Barsk uppmärksammas i Sverige och Putins Ryssland.

Published by:

Python regius - ball python

De flesta nu levande svenskar, eller åtminstone deras föräldrar eller barn, minns säkert den store barnboksförfattaren Gösta Knutson, som skrev böcker om Pelle Svanslös och som dessutom var en pionjär inom frågesporten i Sveriges Radio.

Betydligt färre, knappast någon, minns ännu den betydligt mer kontroversiella barnboksförfattaren Emmanuel Blåbär-
Barsk, född 1915 i Bollnäs mitt under brinnande världskrig. En man som ett tag tävlade med Gösta Knutsson om barnens gunst med sina böcker om Pytonormen Pelle.
Läs fortsättningen här!

På grund av ett tryckfel, utvisning ur Sverige för feministen och cellisten Cecilia Mensdotter

Published by:

Feministen Cecilia Mensdotter, född Månsdotter i östra koret i Seglora kyrka 1983, dotter till Konteramiralen och flugfiskaren Stig H:Son Ericksson och dennes framlidna hustru Sara Magdalena Kristina Maria Susanna Jönsson, född Fnysendorf i ett konvenansäktenskap som upphävdes av en enhällig riksdag redan 1984, är en av Sveriges mest berömda cellister och Buddhistiska refrängsångerskor.

Mest känd för sin feministiska poesibok “Mins du din mens” från 2001, är hon också känd för sin version av When the Saints go Marching in på Cello tillsammans med Göta Livgarde Till Häst på pukor och tyvärr alltför mycket hästbajs, som vann första pris på Militärmusikernas till hästs ökända jamboree i Filipstad 2009. Under vilken fem dragoner och hela 15 fullblodshingstar av okänd anledning exploderade.
Läs fortsättningen här!

Avestaforsens Brus och Alejandro Margarin, författare till Sex med Samer och Sveriges Fånigaste Man

Published by:

Alejandro Margarin

Alejandro Margarin

Den som händelsevis läser den här lilla otvetydiga bloggen är säkert medveten om att det länge har funnits listor över berömda och ökända människor. Allt från Gamla testamentets listor över “Kungarna i Juda” till de svenska kungalängderna, för att inte tala om kändislistor över “Sveriges bäst klädda kvinna”, “Sveriges sämst klädda kvinna”, “Sveriges bäst” – och “sämst klädda man”, “Sveriges mest tvivelaktigt klädde man”, och givetvis den klassiska kändislistan: “Sveriges Fånigaste Man”.

Vad många kanske däremot inte är medvetna om är att från år 1997 till 2002 så innehades förstaplatsen på alla de här fem kändislistorna av en och samma person, den helt ohämmade inspicienten, socionomen och sociopaten Alejandro Margarin.

Continue reading

UFOn i Sverige, rapporter, rykten, jakten och sanningen. Obs inte för de minsta!

Published by:

UFO Wald

Finns det verkligen UFO:n, dvs oidentifierat flygande föremål i Sverige? Med tanke på den just avslutade jakten på oidentifierade föremål på Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård så är det hög tid att vi försäkrar oss att det inte samtidigt finns oidentifierade föremål ovanför Sverige.

Enligt Svenska UFO-förbundet i samarbete med Sveriges UFO-förening och UFO-förbundet i Sverige så kom den första rapporten om UFO:n i Sverige redan 1918. Riksdagsman Sven-Erik Buljong i Borås säger sig ha sett ett ett 25 meter långt skimrande föremål hotfullt närma sig hans fru under deras badsemester i Tylösand i juli, Första Världskrigets sista år.

Föremålet som är målat i de kejserliga tyska färgerna, går ner från fem tusen meters höjd över den lilla Tylön till litet mer än en meters höjd på tre sekunder och med ett vinande läte, för att sen plötsligt flyga rakt på fru Ulrika Buljong, som slungas 300 meter in på stranden med en sån kraft att hon tappar sin baddräkt, sin lilla plasthink och spade och tre tår på höger fot.

Continue reading

Fyra försvinnanden som fortfarande mystifierar. Kan du lösa dom?

Published by:

Tage_Erlander_1952

Tage Erlander efter försvinnandet.

Att människor försvinner vet varenda kotte. I varje fall de flesta kottar som har varit med några år.

Ibland försvinner de mest oväntade människor runt en enkel nymålad knut eller bakom ett oansenligt träd som en björk t.ex. Det finns t.o.m. människor som har försvunnit bakom mycket låga krusbärsbuskar.

Och så finns det människor som har försvunnit mitt i en folkmängd, medan dom pratade i telefon eller rent av medan dom stod i en kö framför en korvkiosk.
Läs mer här

Den märkliga historien om den finlandssvenske obducenten Hans Urin

Published by:

Hieronymus Bosch

Hieronymus Bosch berömda målning.

Bredmansgatan på Luthagen är känd för att vara Sveriges mest okända gata. En liten gatstump så kort och obetydlig att om man börjar gå i den södra ändan så har man kommit till slutet nästan innan man har tagit mer än ett halvdussin korta steg.

En gata fylld med obetydliga tre-våningshus av tegel fyllda med obetydliga eller i alla fall av helt okända människor.

Men trots sin obetydlighet så har det mot alla odds faktiskt bott människor på Bredmansgatan som har varit allt annat än obetydliga eller ens otvetydiga.

Och en av de minst betydelselösa människor som någonsin har bott på Bredmansgatan så var Hans Urin den främste.

Continue reading

Kungen på Bredmansgatan, en skakande historia.

Published by:

bredbmansgatanJPG

Bredmansgatan på Luthagen i Uppsala är en av världens kortaste, oansenligaste och mest meningslösa gator. En typisk grå och trist förstadsgata. En gata där ingenting någonsin händer. Om man vore intresserad och inte hade något speciellt för sig så skulle man kunna stå på Bredmansgatan i ett par decennier, ja säkert ännu längre, förutsatt att man hade en mindre tältsäng och några hundra kilo proviant, helst inte pölsa, rikligt med underkläder och en portabel torrtoa, och man skulle inte se något utöver det vardagligt tråkiga och förutsägbara.

Trots det så inträffade just på den gatan mitt på sommaren 1956 en serie helt ofattbara händelser som höll på att störta hela Sverige, ja kanske t.om. stora delar av den vetenskapliga världen i fördärvet.

Det hela började på tredje våningen på Bredmansgatan 12A, en nästan ofattbart vanlig, dödstråkig och dessutom ljusbrun trappuppgång i tegel. Det tråkiga Sverige i ett ljusbrunt nötskal.

Man kunde inte komma högre än tredje våningen ens om man försökte.
Continue reading

Söndagsskolan på bloggen: Jesus firar Midsommar i Galileen

Published by:


I dagens alltmer svårförståeliga och inte minst globaliserade värld så är det är oerhört viktigt att vi lever fromma och kristna liv, precis som kungen.

Det är därför som den här lilla fromma bloggen har en återkommande söndagsskola som jag vet är till glädje, tröst och inte minst förvirring och ilska för många svenska troende.

Eftersom det nu är Midsommar och de flesta svenskar inte längre är vid sina sinnens fulla bruk så är det viktigt att vi uppmärksammar hur Jesus, alla barns bäste vän, en gång firade Midsommar i Galileen.

Vi börjar såhär:

Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle fira Midsommar. Detta var den första Midsommaren, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.

Då färdades alla var och en till sin stad, för att fira Midsommar, dansa kring stången och festa och dricka sig redlöst berusade.

Continue reading

Söndagsskolan på bloggen, Jesus går på vattnet, han har öppnat pärleporten

Published by:

Jag har fått förfrågningar om inte den populära Söndagsskolan på bloggen kommer att fortsätta? Söndagsskola på bloggen: Jesus moped. Put your hand in the hand of the man from Galilee.

Det var länge sen sist, men nu när hela kungariket Sverige är i gungning, eller i varje fall kungen och hans kaffeflickor, så behöver vi Jesus mer än någonsin.

Så låt oss snabbt förflytta oss till stranden av Tiberias Sjö, en stilla sommardag för nästan 2000 år sen. På stranden ser vi Jesus och hans lärjungar ligga och lata sig i sommarsolen. Och sen händer följande…..

Continue reading

Dramatisk incident med ärkebiskopen, min älskade ryska mormor Lisa Bensin och en jävligt stor svan.

Published by:

Svandammen i Uppsala från Munkgatan, platsen där incidenten ägde rum.

[print_link]

Röda Armens kör sjunger It’s a Long Way To Tipperary till minne av min älskade ryska mormor Lisa Borisovna Bensin, the sweetest girl I know.

Det är en vidunderligt vacker vårdag i Uppsala i slutet av 1950-talet. Min kära ryska mormor Lisa Borisovna Bensin har tagit mig med ner till Svandammen för att mata ankorna, äta мороженое, dvs glass, leka i solen och springa runt i den magnifika Stadsträdgården.

Mormor som en gång satt på den legendariskt ryske poeten Алекса́ндр Блокs knä, kom till Sverige med sin far, den store ryske kleptomanen Boris Popov strax efter Kronstadtsupproret 1921 efter Ryska Revolutionen med ett antal tidiga Kandinskijmålningar från Tretjakovgalleriet i Moskva som han bara “råkade få med sig” en dag när han vandrade genom galleriet hand i hand med den symbolistiska författarinnan Зинаи́да Ги́ппиус, och åtföljd av en svartsjuk Дми́трий Мережко́вский.

Solen gassar och jag står som bäst vid Svandammen och kastar brödsmulor till en stor kritvit svan som nyfiket har kommit framvaggande till stängslet kring dammen. Min mormor sitter fridfullt på en av de heta träsofforna i skuggan in mot parken och kollar tändhatten på några av de gamla handgranater hon har fått med sig från Ryska Revolutionens Petrograd och som hon tänker använda för att fiska nere vid Ekoln senare på dagen.

Plötsligt störs den stilla söndagsfriden av ett växande oljud nerifrån Bäverns Gränd.
Över Islandsbron i hiskelig fart – från Stockholmståget och ett ekumeniskt möte om missionen i Tipperary på det katolska Irland visar det sig senare – kommer ärkebiskop Gunnar Hultgren gående med sin assistent i släptåg och sin nyfernissade kräkla i handen.

Ärkebiskopen rundar Svandammen och kommer gående uppför Flustergränd och gör en tvärnit framför Flustret så att gruset sprutar. Han böjer sig ner mot mig där jag står och försöker tala till svanen på mitt eget påhittade svanspråk.

“Talar du i tungomål lille vän” frågar ärkebiskopen förvånat och jag tittar upp mot honom, arg för att ha blivit störd och och svarar “shhhh”.

 

Länkar

Söndagsskolan på Webben: Jesus och Elvis i Kalifornien och Palestina, Lisa Bensin och den sanslösa Pelle Svanslösfejden i Uppsala

[tags]Lisa Bensin, Lisa Bensin Uppsala, Lisa Bensin Det Progressiva Uppsala, Lisa Bensin och Ärkebiskopen, Lisa Bensin Boris Popov[/tags]

Den första kaffeflickan? Nu kan det berättas: fröken Mässling och Kungen. Obs inte för de yngsta!

Published by:

[print_link]

Fröken Mässling som ung.

Den första kaffeflickan? För att hitta henne får vi gå långt tillbaks i tiden, till min älskade lärarinna i fyran, fröken Mässling.

När jag började i fyran var det på Seminariet i Uppsala, en magnifik röd tegelbyggnad som lyckligtvis fortfarande ligger kvar nere vid Fyrisån. När min dotter var 12 var vi på besök i Uppsala och vi promenerade över till Seminariet en varm sommardag och jag visade henne runt. Sedan satt vi på den varma bänken i gruset utanför skolan medan solen gick ner och pratade, en sån där trolsk sommarkväll i Uppsala som jag aldrig ville skulle ta slut.

När jag första gången stod framför skolan som barn välkomnades jag av en mycket kort och energisk rödhårig kvinna, lika högröstad som högbröstad, den idag legendariska fröken Ulrika Eleonora Mässling.

Fröken Mässling undervisade i engelska och svenska. Hon sa själv att hon kom från Islington i London, men min mamma trodde inte riktigt på det där.

Skor heter inte schoenen på engelska sa min mamma. Och bok heter inte boek och glasögon heter absolut inte Bril. Det är något skumt med Fröken Mässling. Och varför går hon alltid klädd i träskor?

Så talar man i Islington sa Fröken Mässling irriterat när min mamma konfronterade henne en rast på den dammiga grusplanen utanför Seminariet, det vet väl jag. Har ni någonsin varit i Islington frågade Fröken Mässling och min mamma måste erkänna att det hade hon aldrig.

Till Norrtälje och till Bollnäs hade hon varit, tre gången till och med, den sista gången av misstag, och till Stockholm och Gamla Uppsala, men aldrig till Islington. Det blev aldrig av sa min mamma senare litet med en tår i enda ögonvrån när historien om fröken Mässling hade stötts och blötts på förstasidorna i de flesta svenska tidningar och hon själv hade intervjuats i både Sveriges Radio och Sveriges Television för att inte tala om BBC.

Fröken Mässling berättade gärna om sig själv och hur mycket hon älskade skolan och oss barn och Uppsala och Luthagen där hon bodde. Och så älskade hon bilar, fröken Mässling kunde allt om bilar – och litet mer underligt, så var hon expert på sprängmedel.

 

[tags]Fröken Mässling, Kungen, Kungahuset, Nobelpriset[/tags]

Brännvin, brott och brand på Bageri Bensin, det brådskar för polisen

Published by:

[print_link]

Bageri Bensin på Nedre Slottsgatan i Uppsala, vägg i vägg med Slottsbiografen, är en av Uppsalas mest kända kulturinstitutioner.

Bageriet grundades av min ryska mormor Lisa Bensin redan 1932 som en fristad för ryska emigranter, bolsjeviker, präster och militära stövelfetischister under överste Wallander från K1, som då låg ute på regementet.

Det var här som den trånande Ulf Peder Olrog skrev sin berömda kärleksförklaring till min mormor, “Ack Vore Jag En Liten Vit Bensin”, här har Gösta Knutson och Einar Haglund huserat, här har ärkebiskop Yngve Brilioth skrivit på sina predikningar, här vistades under många år Gustav VI Adolfs okände tvillingbror, golfspelaren Gustav VII Adolf, och här har generation efter generation av studenter, kommunister och komministrar från domkapitlet druckit och ätit sig sanslösa på min mormors Столичная водкa och hennes ökända gifflar, bakade efter ett berömt recept från general Semyon Budyonnys kavallerikår från ryska inbördeskriget och fyllda med 75%- nitroglycerin.

Så länge som det regnade så höll sig gifflarna, kommunistrarna och stövelfetischisterna något så när i styr, men när den långa sommartorkan kom, som den ofta gjorde på 1940- och 50-talet, så hällde de kedjerökande kunderna brännvinet direkt på gifflarna och blandade i gammalt putsmedel från den tyska kavallerikåren anno 1918, vilket alla bombexperter och gamla avdankade kavallerister vet att man aldrig någonsin gör, jag menar det är helt livsfarligt, så gifflarna exploderade och hela bageriet flög i luften, med man och allt.

 

[tags]Uppsala, Lisa Bensin, Gifflar, Talibanerna, Ulf Peder Olrog, Säg Vore jag en Liten Vit Kanin, Jeja Sundström, Semyon Budyonnys[/tags]

Gunnar Maräng, Luthagens fetaste man, fyller 90. Gunnar Marängs Gata invigs i Uppsala

Published by:

Gunnar Maräng i yngre år.

När jag var liten och bodde på Luthagen i Uppsala så hade Gunnar Maräng redan hängmage. Och det var länge sedan dess.

Sedan fortsatta det av bara farten, semlor, spättekakor, bakelser, pommes frites, Gunnar Maräng hade en plan och han utförde den med grym beslutsamhet.

Från sin lilla etta i hörnet av Tegnèrgatan och Sibyllegatan var Gunnar Maräng fast besluten att bli världens fetaste man.

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Feta Människor

2008-09-20 USA:s kunskapsimperium. Alex Abellas bok om Rand Corporation: Soldiers of Reason. Världens fetaste futurist.
2008-08-21 Feta amerikanska kvinnor: alla fetknoppsälskares önskedröm
2008-08-14 Sara Blakelys Spanx: fotlösa strumpbyxor gör succèe för lönnfeta amerikanska tjejer
2008-07-18 På historiens skräphög: feta amerikaner på gigantiska gräsklippare
2008-05-21 Kan amerikanerna få sina feta barn att banta?
2007-09-23 Weird Al Yankovic: “Fat”, eller varför är så många amerikaner så feta och varför pratar de så högt?

Elisabeth Smisk slår till: 25 stövelfetishister fast i Märsta

Published by:

Elisabeth Smisk i tonåren på Salabacksgatan 55 i Uppsala.

Varning,inte för de yngsta!

Min stora ungdomskärlek hette Elizabeth Beatrice Smisk och bodde med sin mamma på Salacksgatan 55 i Uppsala, två trappor upp till vänster.

Elisabeths mamma drev en liten nedsliten stövelaffär i hörnet av Vaksalagatan och Väderkvarnsgatan
som blev populär bland kavalleristerna på K1 och även för Livgardet till häst från Stockholm som brukade komma upp med pendeltåget från Stockholm och stå och drälla i butiken på jakt efter nya läderstövlar som Elisabeths mamma importerade från överskottslagren i Engand och Tyskland.

Överste Wallander och den Beridna Högvakten.

Livgardet till Häst anfördes då ännu av den legendariske överste Wallander som fattade tycke för Elisabeths massiva mamma Rigmor.

Gammal annons för stövelfetishister från Rigmor Smisks stövelaffär.

Rigmor Smisk var inte en kvinna som man tog var man satte henne. Högröstad så väl som högbröstad hade hon en minnesvärd punchkväll på Gyllene Freden för många år sedan förfört hela första skvadronen av Svea Livgardet till Häst, utom en major Bildt som var litet besynnerlig.

Märsta

Överste Wallander, som står staty i födelseorten Juhonpieti strax öster om om Pajala var den siste store kavalleristen i Sveriges månghundraåriga kavallerihistoria och även som alltför många kavallerister på den tiden, en stor stövelfetischist.

Hans största önskan i livet var att köpa, eller om inte det gick, helt enkelt stjäla de kavalleristövlar som den fete general Ludendorff hade burit i slaget vid Tannebgerg i Augusti 1914.

 

Mikroblogga här. Vad gör du just nu? Läs fler inlägg om Hästar

2007-07-15 Le Grau du Roi i Camargue på Medelhavskusten. Tjurar, hästar, hav och turister.