Tankesmedjor, som jag har bloggat rätt mycket om här på bloggen, är en amerikansk uppfinning. Ett mellanting mellan en mindre högskola med en attityd och en renodlad lobbyorganisation. Man får in donationer från företag för vilka man skapar rapporter som ser rejält akademiska ut, men som är avsedda att påverka kongressledamöter och regeringstjänstemän till att föra en företagsvänlig politik. I Sverige har vi Timbro som fungerar på precis samma sätt.
Medievärlden utvecklas i rasande fart. Inte nog med att den traditionella pressen får allt svårare att konkurrera mot digitala och sociala medier, nu har tankesmedjorna och riskkapitalet också fått upp ögonen för hur viktigt det är att synas på nätet.
Tankesmedjorna har alltid haft en affärsmodell som består i att placera artiklar på debattsidorna i tidningspressen för att påverka läsarna. Riskkapitalet däremot har länge hållit en mycket låg medieprofil.
Men nu har både riskkapitalet och tankesmedjorna, som jag har dokumenterat här på bloggen, och som syns på poddradioprogrammet ovan, börjat bli allt mer aktiva som medieföretag.
Aspen Institute är ett av USA:s många institut och tankesmedjor som organiserar möten för att diskutera frågor som ligger i tiden. Inte helt olikt Santa Fe Institute, även om Aspen Institute fokuserar på humaniora.
Tankesmedjorna finansieras vanligtvis av politiska intressegrupper som använder smedjorna till att placera välskrivna och till synes objektiva artiklar på pressens debattsidor. Och färdigpaketerade och nedladdningsbara “studier” som lätt kan misstas för kortare akademiska skrifter.
Tankesmedjan är en amerikansk uppfinning som nu även sedan länge finns i Sverige. Men till skillnad från Sverige så har tankesmedjorna en mycket framskjuten position här i USA.
Om man bortser från kontraktsforskningssmedjor som Rand och SRI, båda i Kalifornien och SRI i Menlo Park här Silicon Valley, så är de allra flesta tankesmedjor politiska påtryckargrupper, mest på högerkanten.
USA skiljer sig från andra av dagens stormakter, som t.ex. Kina; Indien och EU, genom den tonvikt man lägger på sin mjuka makt, speciellt då Hollywood, Wall Street och de världsledande universiteten. Men även på en hel radda välfinansierade tankesmedjor som spelar en mycket framträdande roll i den allmänna debatten.
Det finns inget liknande någon annan stans och det är viktigt att känna till de amerikanska tankesmedjorna om man vill förstå dagens USA och den amerikanska debatten.
Så låt titta in till tre ledande tankesmedjor som ligger litet till vänster om de ledande tankesmedjorna på högerkanten, som tyvärr länge har dominerat debatten här i USA, hans i hand med högerns pratradio och ledarsidan på Wall Street Journal.
Klicka på bilden för att ladda ner rapporten gratis.
RAND Corporation med 1700 anställda och högkvarter i Santa Monica här i Kalifornien, är USA:s första och till stor del ännu enda tankesmedja. Trots att det ibland verkar finns fler tankesmedjor i USA än extremkristna nere i sydstaterna, så är de allra flesta av dom rena lobby och påtryckargrupper som finansierade av intressegrupper för att föra fram dessas budskap i media. Svenskt Näringslivs Timbro är ett bra och avskräckande exempel, liksom Hoover Institution här i Silicon Valley och en uppsjö av liknande ideologiska påtryckargrupper i Washington. Hoover har dock även ett stort arkiv av gammal sovjetiska dokument, så det är inte riktigt lika pinsamt som Timbro.
Men RAND, som tidigare hade en stark koppling till USA:s flygvapen, är verkligen ett institut som utför kontraktsforskning mot betalning på en mängd olika områden. Som dom är därför självstående och inte helt beroende av politiska donationer som de flesta andra tankesmedjor.
På det sättet påminner RAND om SRI International i Menlo Park här i Silicon Valley.
Nu har Dalia Dassa Kaye, Alireza Nader, Parisa Roshan, tre forskare på RAND, skrivit en mycket gedigen forskningsrapport över den tilltagande konkurrensen mellan Israel och Iran om vem som ska bli den dominanta hanen i Mellanöstern
Den här rapporten, mer om den längre ner, bör ses mot bakgrunden av nya seriösa rapporter i Washington om att ett israeliskt krig mot Iran är nära förestående.
Klicka på Matt Millers bok. Miller är bl.a. medlem av den inflytelserika Council on Foreign Relations.
tt den svenska regeringen är USA-vänlig är inte konstigt, det var den föregående socialdemokratiska regeringen också. Det är idag lätt att glömma att Socialdemokraterna faktiskt “ägde” USA i svensk politik från 1930-talet och fram till Palmeåren, dvs under den tid när USA var demokratiskt och progressivt. Det var först när USA svängde till höger på 1980-talet som dagens Allians tog över tolkningsrätten av USA och det amerikanska samhället.
Och när Sveriges försvarsminister som ett tonårsfans förklarar för USA:s Stockholm-ambassadör att han älskar USA så skulle i alla fall jag be Säpo kolla om vår försvarsminister har den distans till främmande makt som han borde.
Klicka på pilen för att se hur Kalifornien kan komma att se ut om nio år.
[print_link]
Institute for the Future i Palo Alto ‘är en tankesmedja som ursprungligen kom från den välkända tankesmedjan RAND Corporation, men som har varit självständig sen 1968. Den specialiserar sig på framtidsvisioner, som den här om Kalifornien år 2020.
Det finns flera kända tankesmedjor här i Kalifornien. RAND Corporation, Stanford Research Institute och Institute for the Future är alla riktiga tankesmedjor som är självförsörjande och utför kontraktsforskning för sina klienter. Sen har vi propagandainstitutet Hoover Institution på Stanfords campus, som är en större version av Timbro och vars syfte enbart är att agitera för högerpolitik.
[tags]Hoover Institution, Stanford Research Institute, RAND Corporation, Institute for the Future, [/tags]
Det finns två slags tankesmedjor i USA, dels politiska påtryckargrupper, för det allra mesta på högerkanten som American Enterprise Institute och Hoover Institution på Stanford-universitet några kilometer från där jag sitter och skriver det här inlägget. En svensk variant av de tankesmedjor som politisk påtryckargrupp är Alliansens och svenskt näringslivs Timbro.
Såna tankesmedjor försöker placera artiklar på tidningarnas debattsidor, uppklädda som i akademisk dräkt och de finansieras vanligtvis av politiska sympatisörer eftersom de saknar egna inkomster.
Men sen finns det också riktiga tankesmedjor eller kontraktsforskningsinstitut som de egentligen är och bland som är Rand Corporation i Santa Monica i södra Kalifornien den främsta, tätt följd av SRI International i Menlo Park här i Silicon Valley. Dessa företag utför kontraktsforskning för regeringar, departement, företag och institutioner och i fallet RAND så publicerar dom ofta sina rapporter på nätet.
• Cheap solar energy (10 sectors)
• The Internet (for purposes of comparison) (7 sectors)
• Filters and catalysts for water purification (7 sectors)
• Rural wireless communications (7 sectors)
• Ubiquitous information access (6 sectors)
• Green manufacturing (6 sectors)
• Targeted drug delivery (5 sectors)
• Rapid bioassays (4 sectors)
• Tissue engineering (4 sectors)
• Ubiquitous RFID tagging (4 sectors)143
• Hybrid vehicles (2 sectors)
• Improved diagnostic and surgical methods (2 sectors)
• Quantum cryptography (2 sectors)
• Drug development from screening (2 sectors)
• Body monitoring and control for disease management (2 sectors)
• Smart systems (1 sector)
För den som vill så går det faktiskt rätt bra att följa det officiellt tänkandet i USA, bl.a. genom Rands rapporter, eftersom dom till form och innehåll liknar de rapporter som konsumeras av regeringsorganen i Washington, även om Rand alltså är en privat tankesmedja.
Inte minst intressant är det att gå igenon bibliografin till den här rapporten som hänvisar till ett betydande antal intressanta rapporter.
Det viktigt att påminna om att det är tillgången till såna här rapporter och annan expertis på den öppna webben som har gjort att helt vanliga medborgare idag ofta sitter inne med samma information som myndigheterna.
Vilket blir allt mer genant för myndigheterna som inte längre kan gömma sig bakom sin “expertis”.
Bilden ovan är från en tidigare version av den här rapporten, dagens rapport sträcker sig alltså fram till 2020.
[tags]Tankesmedjor, Think tanks, Tankesmedjor i USA, RAND Corporation, The Global Technology Revolution[/tags]
Vi är vana vid att tänka på Sverige som ett utpräglat kunskapssamhälle, men frågan är om inte USA är ett eller t.o.m. flera strån vassare. Detta bortsett från det faktum att Sverige givetvis endast är en trettiondel så stort som USA vad folkmängden beträffar.
Det finns många exempel på att USA i alla fall ligger väldigt långt fram i kunskapsligan. Ett är hur den federala regeringen nu satsar stort på webbsajter som ger amerikanerna direkt tillgång till regerings- och kommundata som de själva kan manipulera, och bättre möjligheter att engagera sig direkt med myndigheterna: Open Government Innovations Gallery.
Ett annat exempel är det mycket stora antal s.k. tankesmedjor i USA som visserligen ofta är rent politiska men som spelar en oerhört stor roll i att vaska fram nya idéer i politiken.
Exempel är den första tankesmedjan RAND Corporation här i Kalifornien, Center for American Progress som spelar en viktig roll som idéspruta för Obama-regeringen och ett stort antal tankesmedjor på högerkanten som American Enterprise Institute, Hudson Institute och Hoover Institution här i Silicon Valley. Det finns också en annan, mindre känd tankesmedja här i Silicon Valley, den opolitiska SRI International som bl.a. var med och skapade det tidiga Internet.
Bush-regeringen använde t.ex. American Enterprise Institute för att vaska fram policyidéer som man inte kunde få fram från regeringsdepartementen i Washington.
Den enda svenska motsvarigheten var länge den mycket blygsamma Timbro, som till skillnad från de amerikanska tankesmedjorna knappast hade några intellektuella höjdare.
Och Sverige har vad jag vet inget kontraktsforskningsinstitut som SRI och RAND.
De amerikanska universiteten är världsberömda och mycket bra på att föra ut kunskap även utanför universitetets väggar. MITs OpenCourseWare är paradexemplet.
Amerikanska akademikar har också traditionellt alltid varit mer benägna att skriva och verka för allmänheten än deras svenska motsvarigheter som har sett ner på den sortens populärvetenskap. Ett undantag är de svenska filosofer som medverkar i Sveriges Radios ypperliga Filosofiska Rummet.
Tankesmedjorna har ett oerhört stort inflytande viktiga som idésprutor för de politiska partierna här i USA. Men det var först för tre år sen som Socialdemokraterna och LO bildade Arbetarrörelsens Tankesmedja som vad jag ser inte har varit speciellt framgångsrika i att motverka Timbro.
Det är också intressant att jämföra amerikanska och svenska officerare.
Chefen för USA:s generalstab, amiral Mike Mullen har följande akademiska meriter:
Den fristående Hoover Institution på Stanford University här i Silicon Valley
in 1985, Mullen graduated from the Naval Postgraduate School in Monterey, Calif., with a Master of Science degree in Operations Research, and in 1991, he completed the Harvard Business School Advanced Management Program.
och det är långt ifrån ovanligt. De flesta amerikanska officerare på generals- och amiralsnivå har idag ofta omfattande akademiska meriter.
Sverker Göranson, Sveriges ÖB, har studentexamen och gymnasieingenjörsexamen och till det universitetsstudier i pedagogik, psykologi och sociologi som dock tydligen inte ledde till någon examen.
Detsamma gäller f.ö. för politiker där svenska politiker, som t.ex. Mona Sahlin, ofta inte har några som helst akademiska meriter och andra som Carl Bildt endast har studentexamen medan amerikanske politiker betydligt oftare har högre akademiska meriter.
Gör det något om Sverige inte ligger lika långt fram i kunskapsligan som USA?
Jag är övertygad över att det just är tillgången till tankeinstitutioner, om vi får kalla dom så, som har gjort USA till världens enda supermakt.
Om Sverige skall kunna hänga med i kunskapsligan så måste vi satsa betydligt mer på kunskapsinstitutioner. Regeringens hanteringen av fildelning och immaterialrätt visar t.ex. att man genomgående saknar tillgång till expertkunskaper på området.
[tags]Tankesmedjor i Sverige och USA, Hoover Institution, AEI,American Enterprise Institute, Hudson Institute, Ceter for American Progress, Timbro, Arbetarrörelsens Tankesmedja, Thinks Tanks in Sweden and the United States [/tags]
Bloggar och bloggare anses inte riktigt rumsena bland finare folk i Sverige. Man kanske kan acceptera att ungdomen bloggar, för dom vet man ju hur dom är. Dom skriker och bråkar och super och fildelar, så sånt liksom får man acceptera bland dom unga.
Men att vuxna människor sitter och skriva dagbok på webben är något man helst inte talar högt om.
Carl Bildt kanske går an, han är ju i alla fall utrikesminister och har visat vad han går för.
För om sånt här vore viktigt så borde det ju rapporteras i någon etablerad tidning och inte av en kringvandrande bloggare.
Men bloggar är alltså en fenomenalt viktig källa för lokalreportage, som Twitter f.ö. ha visat.
En litet småregnig lördag i Cupertino i hjärtat av Silicon Valley. På en nyss invigt gåbro över den mullrande Interstate 280 som binder sammam Sunnyvale och Cupertino och gör det mycket enklara för mig att vandra ner mot Apples högkvarter och Cali Mill Plaza.
Kicka på bilden för att läsa en recension av Ayaan Hirsi Alis bok.
När jag kom hit till USA så kändes det naturligt att jag kontaktade kretsen kring Bill Buckley och högertidskriften National Review. Jag hade växt upp med de ryska dissidenterna och Buckley och Ronald Reagan var rättframt antikommunistisk på ett sätt som Olof Palme t.ex. aldrig kunde vara.
Det var först senare som jag kom underfund med att den amerikanska högerns antikommunism var baserad på ett religiöst och ofta katolskt fundament som jag själv aldrig kunde acceptera. För allt sitt prat om frihet så kunde den antikommunistiska amerikanska högern t.ex. inte ta avstånd från förtrycket av afroamerikanerna nere i sydstaterna eller från regimer som Pinochets i Chile. De ville inte ha ett öppet samhälle i Ryssland utan ett traditionellt katolskt. Min fiendes fiende var inte min vän.
Det är på samma sätt med två f.d muslimska kvinnor som mycket liknar varandra, Ayaan Hirsi Ali här i USA och Dilsa Demirbag-Sten i Sverige. De är födda med en månads mellanrum i slutet av 1969, Ayaan Hirsi Ali i Somalia och Dilsa Demirbag-Sten i Turkiska Kurdistan.
Dilsa Demirbag-Sten
Båda har gått över på högerkanten: Hirsi Ali i den neokonservativa tankesmedjan American Enterprise Institute och Demirbag-Sten i svenska Timbro där hon tillhör kretsen kring Johan Norberg och hans fru Sofia Nerbrand och i förlängningen Per Ahlmark.
För min del visade det sig att en del i kretsen kring Bill Buckley som t.ex. James Burnham, var tidigare kommunister som hade funnit samma fundamentalistiska tro inom den katolska kyrkan.
Att just kvinnor som växer upp i muslimska länder och får chansen att flytta till ett öppen västerländskt samhälle bryter med sin tidigare lära är inte konstigt. Litet mer konstigt är kanske när de vänder 180 grader och omfamnar något som i fallet neokonservatismen, är en spegelbild av vad de ursprungligen tog avstånd ifrån.
Här tror jag att Halal TV har gjort en mycket bra insats i Sverige genom att sätta bild på något som många svenskar säkert finner hotande och skrämmande, nämligen muslimska kvinnor i Sverige.
Detta samtidigt som vi t.ex. inte har några problem med Carola eller fundamentalistiskt kristna kvinnor i Livets Ord som ju är “några av oss”
Frågan hur vi hanterar fundamentalistiska läror är djupt personlig. Dilsa Demirbag-Sten och Ayaan Hirsi Ali har gått en väg. Men faran är som Ali Esbati skriver i Aftonbladet att de lätt kan hamna i sällskap med människor som inte skiljer sig mycket från de fundamentalister de en gång bröt med.
[tags]Ali Esbati, Ayaan Hirsi Ali och Dilsa Demirbag-Sten, Halal TV, Muslimer i Sverige, Moslem women, Muslimska kvinnor[/tags]
Klicka på boken. Årets presidentval här i USA har inte bara blivit en historisk vattendelare här i landet, det bör också skakat om rejält i svensk politik.
För Allianspartierna har länge hämtat sina grundläggande värderingar från det republikanska partiet ända sedan Ronald Reagan på 1980-talet.
När det nu visar sig vart de senaste decenniernas högervåg har lett här i USA så bör det rimligtvis också leda till en dramatisk omvälvning i svensk politik. Barack Obama och demokraterna bör även ha dragit mattan från under Fredrik Reinfeldt och Alliansen.
Mycket hänger nu på hur snabbt socialdemokraterna under Mona Sahlin kan lära sig av Obama och demokraterna. En inspirationskälla är hur Obama använde webben för att vända upp och ner på det demokratiska partiet och göra gräsrötterna till en del av sin valkampanj, en annan är Obamas tankesmedja Center for American Progress som borde bli en källa för inspiration och information för socialdemokraterna.
Nu har jag inte följt svensk inrikespolitik i detalj men det verkar som om Socialdemokraterna ännu inte har insett hur mycket hjälp och inspiration de kan få från progressiva krafter i USA i frågor som FRA och IPRED och nu från Obamas regeringsprogram.
Om Socialdemokraterna vill komma tillbaks så måste de börja utnytta amerikanska tankesmedjor som Center for American Progress och samtidigt knyta nära kontakt med Obama och Demokraterna.
Det är intressant att se att fram till Olof Palme så var det Socialdemokraterna som “ägde” USA i Sverige. Sedan kom den amerikanska högervågen och Moderaterna och Alliansen gjorde USA till sitt eget mönsterland medan Socialdemokraterna förlorade sina traditionella kontakter.
Hög tid att knappa in på Alliansens försprång. Börja med Center for American Progress. Nu, på en gång. Det är ingen tid att förlora.
De har namn som American Enterprise Institute, Hudson Institute och Hoover Institute, de politiska tankesmedjorna spelar en oerhört viktig roll för att befästa republikanernas och högerns dominans i dagens USA. Speciellt American Enterprise Institute är nära allierad med Bush-regeringen som ofta anlitar den för att få politiserade alternativ till t.ex. USA:s politik i Mellanöstern.
Men de här tankesmedjorna har precis som den svenska Timbro ingenting med forskning eller objektivitet att göra. De är helt och hållet politiska påtryckargrupper, fyllda av bindgalna tokhögeragitatörer som George Bushs vildsinte FN-ambassadör John Bolton för vilka frågan inte är om utan när USA skall ockupera nästa land. Deras uppgift: att placera falsk-flaggade och till synes akademiskt objektiva påtryckar-artiklar i USA:s mest inflytelserika tidningar.
Men det var inte alltid så. Strax after Andra Världskriget grundades den välkända RAND Corporation som ett fristående civilt forskningsinstitut för USA:s flygvapen med pengar från bl.a. Ford Foundation. Den främsta forskningsuppgiften på den tiden kretsade kring atombomber och atomkrig.
Idag är två-tredjedelar av RANDs forskningsprojekt Pentagon-relaterade. Forskningen delas in i Project Air Force, the Arroyo Center för Armèn och the National Defense Research Institute som utför forskningsuppdrag för USA:s försvarsminister, generalstaben och olika delar av det gigantiska amerikanska militäretablissemanget bl.a. underrättelsetjänsterna. I dagens svenska politiska språk: massavlyssningsteknologi som bl.a. används av FRA.
Men RAND forskar också på civila områden som sjukvårdsfrågor, utbildning, rättsfrågor, och ekonomi. Och den forskningen läggs ut in toto på webben helt gratis.
RAND Corporation
Man har hela 1 600 anställda på fyra platser: högkvarteret i Santa Monica här i Kaliforniien, i Arlington, Virginia, Pittsburgh, Pennsylvania nära Carnegie Mellon-universitetet och University of Pittsburgh, i Cambridge i England och slutligen i Bryssel i Belgien.
Det finns också mindre kontor, bl.a. RAND Gulf States Policy Institute i Jackson i Mississippi och i New Orleans. Man har också ett RAND-Qatar Policy Institute i Doha i Mellanöstern.
Herman Kahn, RAND-forskaren och världens fetaste futurist som stod modell till Dr. Strangelove och som uppfann begreppet “eskalering”.
Alex Abella är en litet udda person att skriva en sån här bok, han har tidigare skrivit thrillers och en sensationell bok om hur Hitler skulle ha planerat en terrorkampanj i USA. Men Abella har fått tillgång till dokument och information från RAND och boken verkar vederhäftig om kanske inte sådär speciellt djuplodande.
Jag har bläddrat i den och upptäcker idel gamla bekanta (som jag dock inte har träffat) som de inflytelserika Albert och Roberta Wohlstetter och givetvis världens fetaste futurist, den prålige Herman Kahn, som sedermera grundade Hudson institute.
RAND.
Det finns en underbar historia, som dock inte finns med i den här boken, om när Herman Kahn höll ett anförande om atomkrig där han på sitt typiska sätt kom in på något helt ovidkommande som han inte hade den minsta aning om, nämligen den japanska belägringen av Shanghai i år 1937.
“Min herre” skriker en pensionerad militär som stället sig upp i salongen. “Det ni säger är helt fel, det är helt lögn, inte ett ord är sant”.
“Och hur vet ni det” frågar den förvånade Herman Kahn. “Sir”, dånar den argsinte militären, “I was there”.
“That bothers me”, svarar Kahn, “but only a little”, och så fortsätter han som om ingenting hade hänt.
Det viktigaste med Alex Abdellas bok är att den påminner oss om att USA:s supermaktsställning till en stor del är kunskapsbaserad och att även de stora amerikanska universiteten är viktiga kuggar i Pentagons väldiga hjul genom sin militära forskning.
En forskning som svenska universitet även deltar i genom hemliga Pentagon-finansierade forskningsprojekt som vi får anta att regeringen Reinfeldt ytterligare har utökat från sossarnas tid i sina försök att “stärka det transatlantiska sambandet”
[tags] RAND Corporation, Amerikanska Tankesmedjor, Tankesmedjor, Think Tanks, American Enterprise Institute, Hudson Institute, Hoover Institute, Pentagon forskning, Pentagon Research [/tags]
