Category Archives: Ekonomi

Medan den svenska välfärdsstaten var ett försök att minska risken för alla människor på bekostnad av en viss likriktning i samhället så är dagens nyliberala samhällsmodell det rakt motsatta. Samhället och vi själva har inte längre något intresse eller ansvar för våra medmänniskor. Idag är det oss själva det handlar om, vår chans att bli omättligt rika, omättligt lyckliga, eller att förlora allt och stå på bar backe.

Om du blir sjuk eller förlorar allt är det är längre samhällets problem, det är ditt problem. Bill Bradley känd amerikansk basketstjärna och senator skriver om de nya ekonomiska riskerna, b.la..om de amerikanska hedgefonderna, i sin intressanta bok The New American Story.

Bradley skriver om de många gigantiska samhällsproblem som USA idag står inför och att många av dom skulle kunna lösas om man bara hade den politiska viljan. Hedgefonder är ett typiskt exempel på hur amerikanerna ständigt befinner sig på jakt efter nya rikedomar med ständigt växande risk som insats. För till skillnad från Europa så tror amerikanerna inte på att spara inför framtiden. Istället för att gardera sig inför den allt mer osäkra framtiden så lånar man istället pengar på villan för att kunna fortsätta att tokkonsumera.

Min frus väninna, som inte arbetar, brukar ringa upp med jämna mellanrum och berätta vad hon fått i gåva av sin andre man på Mors Dag, Alla Hjärtans Dag, Julen, hennes födelsedag osv osv. Det är en stadsjeep, en Rolexklocka, en ny timeshare, diamanter, juveler, osv osv osv osv.

Och varje gång åtföljs uppräkningen av samma utrop??”och du kan inte tänka dig hur billigt det är”. Och sedan kommer den ofrånkomliga frågan: ” och vad fick du då, jasså ingen stadsjeep på Alla Hjärtans Dag, ja det är sant, det går inte så bra för din man gör det?”.

Ett sätt att kunna tokkonsumera är att man satsar pengar i hedgefonder som till skillnad från vanliga fonder, s.k. mutual funds, inte kringgärdas av strikta säkerhetsbestämmelser. En hedgefond kan t.e.x. satsa hela sitt kapital på en enda aktie och man kan låna på de vinster man har gjort för att öka insatsen. Vem som helst, ni, jag, skurkar, kanske speciellt skurkar, kan starta en hedgefond, för till skillnad från vanliga fonder finns det ingen kontroll, och hedgefondägarna tjänar miljarbelopp, i amerikanska dollar.

Bill Bradley

För ett och ett halvt år sen fanns det 9000 hedgefonder med ett gemensamt kapital av 1.2 triljoner. Bradley skriver – sid 69 – att hedgefonder egentligen inte spelar en så stor roll för de är endast till för de rika, man måste ha minst en miljon dollar för att delta. Men som Bradley skriver så riskerar den nya oreglerade världsekonomin att skada oss alla, för hedgefonderna investerar i aktier som vi själva också är delägare i genom våra mutual funds. Hedgefonderna introducerar en enorm risk för alla småsparare, som visades när George Soros, en av de mest kända hedgefondkungarna, år 1991 tvingade Bank of England att devaluera pundet.

Den alltmer oreglerade amerikanska ekonomin tvingar miljoner amerikaner och allt fler oanande svenskar att ta allt större ekonomiska risker, risker som vi inte förstår och som vi inte har upplevt sedan den stora depressionens dagar. Även om en sådan ekonomisk katastrof idag är rätt osannolik så betyder det inte att den är omöjlig, eller att vi kan fortsätta att ta allt större ekonomiska risker i jakten på guld och gröna skogar.

Susan Athey till höger på bilden

För första gången i USA:s historia har American Economic Association har förlänat den prestigefyllda John Clark Bates-medaljen till en kvinna, den 36-åriga Harvardekonomen Susan Athey.

Mark Whitehouse skriver om den här betydelsefulla belöningen som ges ut vartannat år till den en framstående ekonom under 40. Även om prissumman inte är stor så har 11 av de 29 ekonomer (alla alltså män) som hittills har fått priset gått vidare till att vinna Alfred Nobels ekonomipris.

Förhoppningsvis kommer den här belöningen att stimulera fler kvinnor att bli ekonomer. År 2006 var t.ex. endast 8% av alla ekonomiprofessorer i USA kvinnor skriver Whitehouse.

Ekonomiskt tänkande i allmänhet har fått en knuff här i USA genom bästsäljaren Freakonomics som jag tänkte skriva om men som jag inte blev speciellt imponerad av.

Ännu ett steg mot jämställdhet här i USA alltså, som dock måste balanseras mot de stora motgångar som jämställdheten har lidit här de senaste åren, speciellt efter de senaste Högsta Domstolsbeslutet mot USA:s kvinnor av en 100% manlig superkonservativ domstol.

[tags] Ekonomi, Ekonmer, Jämställdhet i USA, USA, Nobelpriset i Ekonomi, Susan Athey, John Clark Bates medal, American Economic Association< [/tags]

Läs fler inlägg om Ekonomi

Titel	Datum
Får en medelålders vit höger-radiopratare kalla afroamerikanska tjejer för “krullhåriga horor”?	2007-04-13
USA utan socialt skyddsnät. Circuit City avskedar för att sänka lönerna	2007-04-03
Fred eller krig i ett moderniserat Mellanöstern?	2007-04-01
Handelskrig hotar mellan USA och Kina	2007-03-31
Inte bara IT-jobben, nu utlokaliseras även arkitektjobben	2007-03-24
Följ med till Bodega Bay vid Stilla Havskusten i Kalifornien	2007-03-14
Är vänstern död?	2007-03-06
Riskkapital och entreprenörsanda i USA. Barry Eichengreen om amerikanskt riskkapital.	2007-03-06
Vad kostar det att ha barn i USA?	2007-03-06
Det svenska pensionssystemet uppmärksammas i USA	2007-03-05

Klicka på bilden

David Leonhardt skriver i New York Times om livet utan socialt skyddsnät i USA: One Safety Net Is Disappearing. What Will Follow?:

This somewhat uncomfortable fact was a big part of the extraordinary layoff announcement from Circuit City Stores last week. On Wednesday, the company dismissed 3,400 people, or about 8 percent of its work force, not because they were doing a bad job and not because the company was eliminating their positions. Instead, executives said the workers were being paid too much and that the company would replace them with new employees who would earn less. It was the second such layoff at Circuit City in the last five years, and it offered an unusually clear window on the ruthlessness of corporate efficiency.

Whatever you think of the urge behind that efficiency — whether you see it as the wellspring of American competitiveness or the source of middle-class insecurity — it’s clearly causing the dismantling of the private-sector safety net that has served the country well over the last half century. What, then, is going to replace that safety net?

The laid-off Circuit City employees worked in the company’s stores and warehouses, selling electronics, unloading boxes and the like. They generally earned $10 to $20 an hour, making them typical of the broad middle of the American work force. Nationwide, the median hourly wage of all workers is about $15.

Ingen sjukförsäkring, ingen hjälp med omskolning. Det här är inte samhällets problem, det är ditt problem. Demokraterna försökte få friställa arbetare på sin sida under förra presidentvalet men de röstade perverst nog hellre på republikanerna eftersom de kunde lita på att de skulle kriminalisera abort och homosexuella äktenskap, som de friställda arbetarna ansåg vara viktigare än att få mat på bordet.

En liten, mycket liten, ljuspunkt är att demokraterna nu i alla fall har fått en majoritet i båda kongressens båda kamrar och att problemet med alla miljoner oförsäkrade amerikaner nu i alla fall har kommit på dagordningen.

Men det är tufft att bo här i landet för den som inte redan är rik. Det är som att gå på lina utan skyddsnät. Går det bra så går det bra men ramlar man ner, som om man t.ex. blir långtidssjuksjuk, så kan man förlora man allt, och det betyder bokstavligen allt.

Det här är en ny och helt brutal attityd mot arbetare som vi inte har sett på 100 år. Välkommen till frihetens förlovade land.

[tags] USA-ekonomin, Socialförsäkring i USA, Arbetare i USA, Socialt skyddsnät i USA, Circuit City [/tags]

Läs fler inlägg om Ekonomin

Precis som Fredrik Reinfeldt så ärvde George Bush en stark och växande ekonomi. Demokraterna hade byggt upp ett stort budgetöverskott som Bush omedelbart överförde till de rikaste i USA genom att toksänka skatterna och snabbt förvandlade till ett katastrofalt budgetunderskott. Varför tänka på morgondagen när man kan låna miljarder och leva över sina tillgångar idag?

Resultaten av Bush-regeringens katastrofala in- och utrikespolitik under de senaste sex åren blir nu allt tydligare i Mellanöstern och här i USA där dollarns snabba fall nu håller på att bli en allvarlig inrikespolitikiskt problem.

Till skillnad från Clintonadministrationen så vill Bushregeringen ha en så låg dollar som möjligt eftersom de betyder att amerikanernas konsumtion finansieras av andra länder som Kina som köper dollar för att sedan se deras värde minskas allteftersom amerikanerna konsumerar mer.

Den försvagade dollarn får också återverkningar på USA:s politiska inflytande i världen där amerikanernas oförmåga att dra åt svångremmen och tänka på morgondagen nu börjar få hela världsekonomin i obalans.

Jeremy W. Peters och Carter Dougherty skriver om dollarkrisen i New York Times: Dollar Falls Sharply Against Euro and Pound

The dollar dropped sharply yesterday against a range of major currencies, with the euro breaking through $1.30 for the first time in a year and a half. The fall highlighted concerns about softness in the American economy as economies abroad continue to expand.

The currency sell-off came as investors weighed a number of issues that complicate the prospects of the United States in the coming months, including a huge trade imbalance with China and a slowing domestic housing market. On top of that, economic growth in some European countries is gaining momentum, threatening to siphon investment away from the dollar.

The dollar’s losses came in a thin trading day in which the British pound rose to its strongest value against the dollar in two years. The euro traded at $1.3079 yesterday afternoon, up from $1.2941 on Thursday. The pound was trading at $1.9317, up from $1.9156.

Stocks closed lower on Wall Street yesterday after a shortened holiday trading session that was soured by news of the dollar’s woes.

“To dismiss this as a technical correction is to overlook the structural reasons why the U.S. dollar is having a very hard time these days,” said Hans Redeker, global head of currency strategy at BNP Paribas in London.

Glass heter мороженое på ryska och gamla ärrade ryska dissidenter från Brezhnevtiden svär att den ryska glassen är den bästa i världen. Men efter den kommer helt klart den amerikanska, som alla som har besökt USA säkert kan intyga.

Amerikanska företag som Howard Johnson’s, Baskin-Robbins Ben and Jerry’s och Häagen-Dazs har varit mycket framgångsrika på att marknadsföra glass.

Så kan man servera glass på nått nytt sätt? Ja det kan man och Kate Murphy skriver i New York Times om glassföretag som serverar glass på nya sätt i USA Slabs Are Joining Scoops in Ice Cream Retailing

.. But three companies say there is still room for something different — their premium ice creams, served with a flourish.
Cold Stone Creamery customers can choose ingredients like crumbled cookies, candies and nuts to be blended into their ice cream.

The three are competing to be to ice cream what Starbucks is to coffee — a ubiquitous chain offering a high-priced, high-quality version of a relatively mundane product.

The companies, Marble Slab Creamery , Coldstone Creameryand MaggieMoo’s International, sell various flavors of premium ice cream, which is defined by the industry as having more than 12 percent butterfat. Moreover, they allow customers to choose from an assortment of “mix-ins” like crumbled cookies, candies, fruits and nuts. Employees then blend the ingredients into the ice cream on a cold granite or marble slab before packing it into a cup or freshly baked waffle cone. The cost escalates with the number of mix-ins and can easily top $5 for a medium serving.

“These guys are all hoping to be the next Starbucks,” said Donna Barry, a dairy consultant who analyzes the ice cream industry for the market research company Packaged Facts in New York.

Part of the experience is waiting in line and watching employees prepare concoctions. “It’s entertainment,” Ms. Barry said. “I myself get intrigued by what other people order,” like peanut butter ice cream with bananas, marshmallows and brownie chunks.

But in an already crowded market, it remains unclear whether there is a sustainable niche for high-end ice cream, much less one that can support a store on every corner.

De här företagen följer den beprövade amerikanska affärsmodellen som jag tror heter ‘koncession’ på svenska, dvs franchise. Dvs varje enskild glassbutik ägs av en enskild företagare som betalar en månadsavgift till företaget plus en procent på vinsten. Företaget förser sedan butikerna med glass och man erbjuder sedan också bokföring och andra centrala tjänster för den som vill.

Det här är en affärsmodell som hundratusentals amerikaner utnyttjar för att starta eget. Insatskapitelet ligger typiskt på omkring en kvarts miljon dollar och årsavgiften på omkring $25,000. Men siffrorna varier givetvis beroende på vilken bransch man ger sig in i.

Jag brukar tala med min dotter i Lund på Skype varje helg. Nu i helgen berättade hon att det ofta händer att svenska studenter frågar henne varifrån hon, med sitt svenska namn och sin tyskklingande svenska brytning, kommer och när hon säger ‘Kalifornien’ så säger förvånansvärt många förr eller senare ‘oh ni som har så höga löner’.

Hon försöker förklara för dom att även om vissa löner säkert ligger över motsvarande svenska löner så ligger många andra under, eftersom miljoner amerikaner saknar sociala förmåner. Men säger hon, ‘de tror mig inte’.

Myten om de höga lönerna i USA är något som går tillbaks till Lasse Dahlkvists gamla visor om de hemvändande svenskamerikanerna som kom till Sverige med väskorna fulla med dollar, ‘Very very welcome home mr Swanson’.

Den idag rätt nötta myten har som jag har skrivit om tidigare, sedan spätts på av dagens svenskamerikaner som inte drar sig för att skönmåla sina egna liv och förvränga sanningen. Eftersom över 45 miljoner amerikaner bevisligen inte ens har råd med sjukförsäkring så kan ju alla löner ju inte vara alltför höga.

För några år sedan gjorde jag en jämförelse mellan en familj på två universitetsutbildade vuxna med två barn som jobbar i 40 år i USA respektive Sverige (från 25 – 65 årsåldern) och fann att skillnaderna mellan de båda familjerna är väldigt små.

Det går mer eller mindre jämt ut.

De svenska föräldrarna får vara tillsammans med sina barn mycket längre än de amerikanske föräldrarna, som ju har kortare semestrar och ingen föräldraledighet. Amerikanerna tar hem mer pengar men måste samtidigt betala för sociala avgifter som är gratis i Sverige. Det går mer eller mindre jämt ut.

Så fördelarna i det ena samhället uppvägs för det mesta av nackdelar. Det är inte en endimensionell bild.

USA är också ett ekonomiskt klassamhälle på ett sätt som Sverige inte är, och det betyder att precis som ett litet fåtal kan bli ofantligt rika så kan man precis lika lätt bli mycket fattig.

Men visst kan man bli rik här. Ett svenskt par där båda är läkare t.ex. kan bli ofantligt rika. Det amerikanska läkarsamfundet administrerar licenserna för alla amerikanska läkare och ser till att tillgången hålls låg nog at hålla lönerna mycket höga. Det samma gäller f.ö. för amerikanska tandläkare.

Investeringsbankirer, advokater och affärsmän kan också bli mycket rika. Och även de som saknar universitetsutbildning kan under vissa omständigheter leva väl, som de som är lyckliga nog att få ett fackföreningsjobb, eller t.ex. jobba på paketföretaget UPS eller inom den amerikanska regeringen på federal eller delstatsnivå där hundratusentals amerikaner arbetar.

Så absolut, den som jobbar hårt, mycket hårt, och som samtidigt har en bra utbildning, god hälsa och litet tur kan visst bli mycket rik i USA, men dat kan ha eller hon i Sverige också, om nu pengar är det enda vi vill ha ut av livet. Men lönerna är alltså bara en liten del av vad vi idag kallar livskvalitet.

Nancy Gibbs skriver om dagens USA i Time Magazine: America By the Numbers

The very idea of redistributing wealth can feel un-American in the land of Horatio Alger, until you look closely at how it’s spread now. Half of us earn less than $30,000 a year, 90% less than $100,000. To get an idea of how we value our values, Howard Stern earns every 24 seconds what takes a cop or a teacher about a week. Parents hoping to persuade their children to buckle down in school might try this: as an adult, the more you know the less you’ll have to work. Those with a high school degree or less spend far more of their time on the job than those with a college degree or beyond.