Politik

Category Archives: Ekonomi

Oljeborrning utanför Kalifornien

Published by:

Tack vare de kraftigt höjda oljepriserna har flera amerikanska oljebolag nu börjat planera nya oljeborrningar utefter den kaliforniska kusten. Oljeborrning har varit stoppad där sedan det stora oljespillet utanför Santa Barbara år 1969. De nya oljeborrningarna har upprört miljögrupper i Kalifornien och hotar den unika kaliforniska kustekologin.

Däremot verkar få amerikaner vara intresserade av att köra mindre och köpa färre SUVn. Litet mer positivt så säljs det fler och fler hybrida bilar. Det verkar som om alla republikaner köper SUVn och alla demokrater köper hybrida bilar. Los Angeles Times har mer om de nya oljeborrningarna


“We’re sacrificing pristine areas with the disingenuous claim that it will relieve high gas prices tomorrow, and that’s just not true,” said David Newman, spokesman for the Natural Resources Defense Council, one of 10 environmental organizations that recently sued the Bush administration for recommending the extension of 36 leases of undeveloped tracts off the California coast.

Since the nation’s first offshore well was drilled in 1896 from a wooden pier at Summerland, just south of Santa Barbara, the waters off the state’s southern half have produced a steady stream of hydrocarbons — and controversy.

Californians’ sensitivity was heightened by the 1969 oil well blowout off Santa Barbara and resulting oil spill that fouled Southern California beaches.

About half a dozen companies are extracting oil and natural gas from state and federal waters from Huntington Beach to San Luis Obispo. In 2004, they pumped about 43 million barrels of oil and 47 billion cubic feet of natural gas, or about 16% of California’s oil production and nearly 14% of its natural gas production.

With prices high and output on the decline in recent years, companies are investing in new wells or reworking old ones. Most are scrappy independents that bought the properties from big-name oil corporations when oil prices were much lower and profits from the region’s thick oil were elusive.

ACELA, USAs X2000

Published by:

Notis: Min internetuppkoppling bröts i fem timmar idag, efter att ha brutits i två timmar igår, just som jag laddade upp det här inlägget, som jag alltså inte kunde slutredigera förrän nu. 21:33 24/4/2005.

USA är ett stort land, det är ett modern land. Det är ett land med ett mycket stort antal stora universitet med mycket smarta människor. Och ändå misslyckas USA ofta med saker som europeiska länder inte har några som helst problem med. Som att bygga ett modernt snabbtåg, ett s.k. bullettåg.

USA är det enda moderna land som kapitalt har misslyckats med att bygga ett nätverk av moderna snabbtåg. Varför undrar man. Det finns åtminståne två områden som skulle kunna ha utnyttjat sådana snabbjärnvägar: Boston-New York-Philadelphia-Baltimore-Washington och Seattle-Portland-San Francisco-Los Angeles-San Diego. sträckan.

Sådana järnvägar skulle kunna ha blivit en vitaminspruta i armen på den amerikanska ekonomin, som sannerligen behöver alla de vitaminer man kan hitta idag.

USAs svar på bullettågen var ACELA, men som New York Times beskriver i dagens tidning,


The tale of the Acela is in many ways the story of Amtrak itself, where political pressures, tight budgets, contested regulations and design changes turned a high-speed train into something slower, more expensive and less reliable than what Amtrak had promised.

.. Amtrak was under intense pressure to deliver its new train as quickly as possible. And that rush to do something bigger and more complicated than the railroad had ever done led to a series of missteps that many experts believe contributed to the problems that have plagued the Acela to this day.

Before the first train was built, the Federal Railroad Administration required it to meet crash safety standards that senior Amtrak officials considered too strict. That forced the manufacturers, Bombardier Inc. of Canada and GEC Alstom of France, to make the trains twice as heavy as European models. Workers dubbed the trains “le cochon” – the pig.

All told, Amtrak ordered 9,000 engineering changes that increased costs, delayed production – just selecting draperies for the windows took two years – and added thousands of pounds of weight, the French-Canadian consortium said in a lawsuit filed in 2001. Amtrak argued that the manufacturers produced shoddy equipment and an outdated interior design, all behind schedule. The litigation was settled out of court in 2004.
.

A är mycket bra, ibland världsbäst på vissa saker som inrikesflyg och även containterfartyg. Men samtidigt är man helt oförmögen att driva ett modernt järnvägssystem.

Det här är en riktig achilleshäl om USA skall kunna modernisera och utveckla sin alltmer åldersdigna infrastruktur.

Mycket beror på landets åldersdigna byrokrati och dess splittrade administration där lokala myndigheter och centralregeringen inte alltid drar jämt och ett par kommuner kan sätta en käpp i hjulet på ett aldrig så ambitiöst nationellt projekt.

ACELA-projektet har blivit ett stort och utomordentligt dyrt fiasko.

Luftföroreningar och ekonomisk tillväxt

Published by:

Kan man förena miljöskydd och ekonomisk tillväxt? I USA har detta alltid varit ett problem, och som
Michael Janofsky beskriver i New York Times så försöker republikanerna nu ytterligare dra in på miljöskyddet. Det går egentligen mycket bra att förena de två, det är mer en fråga om att republikanerna och den kristna högern helt enkelt inte förstår vikten av miljön:


WASHINGTON, April 15 – Deep in the energy bill that was approved by a House committee this week, under a section titled “Miscellaneous,” is a brief provision that could have major consequences for communities struggling to clean up their dirty air.

If it becomes law, it would make one of the most significant changes to the Clean Air Act in 15 years, allowing communities whose air pollution comes from hundreds of miles away to delay meeting national air quality standards until their offending neighbors clean up their own air.

The provision could especially affect states like New York, which has some of the nation’s dirtiest air, and other Northeastern states that have always had difficulty meeting federal standards for ozone, a leading cause of smog, because much of any state’s pollution originates in states to the south and west.

Under the new provision, the “downwind” states would not be required to meet clean air standards until the “upwind” states that were contributing to the problem had done so. Currently, states can get more time but only if they agree to added cleanup measures.

Proponents of the measure in Congress, as well as a spectrum of industry groups, say that the change would give state and local governments the flexibility and discretion they urgently need to deal with air pollution from distant sources. Otherwise, they would have to impose much stricter limits on pollution from local sources, including power plants, factories and automobiles.

mmunismen är slående. Precis som kommunisterna så har den kristna högern en endimensionell syn på världen. Gud, eller Marx, styr och om bibeln eller Das Kapital inte innhåller något om miljön så är det bara att köra på med miljöförstöringar. Men det är värre än så. Många av dagens amerikanska kristna tror att Gud snart kommer att upprätta ett himmelrike på jorden. Så varför bry sig om luftförereningar, Gud kommer ju i alla fall att fixa dex helt gratis om några år.

Bankrutter försvåras i USA

Published by:

USA är komsumtionens förlovade land. En hörnpelare i det amerikanska samhället har alltid varit att den som råkar i ekonomiska svårigheter kan gå bankrutt och på så sätt börja om i livet och få sina skuldrer avskrivna.
En ny lag som har instiftats efter stark lobbyverksamhet från kreditkortföretagen, gör det mycket svårare att gå bankrutt och lagen slår speciellt hårt mot USAs fattiga.


The legislation would impose a new means test on Americans who filed for bankruptcy protection. Those with incomes above the median for their state, and who can pay at least $6,000 over five years, would have to develop a plan to repay creditors.

Under current law, they have the option of asking a bankruptcy judge to erase their debts in return for forfeiting some of their assets. The median household income in California is about $50,000.

The new law also would require those who go into bankruptcy protection to receive credit counseling.

Democrats split on the legislation, with about one-third — six of them from California — voting with Republicans in favor of the bill.

“I believe bankruptcy should be a last resort allowing people who need protection to receive it and people who can repay all or some of their debts to do so,” said Rep. Ellen O. Tauscher (D-Walnut Creek), who voted for the bill. “Our current system isn’t good for consumers, families or a society that values individual responsibility.”

Others argued that the legislation would undermine a fundamental principle of bankruptcy law dating back centuries: that debtors, especially those hobbled by misfortune, should be given a fresh start in their economic lives. Although their remaining assets can be seized to pay debts, their future earnings should not.

The new law would “bind hardworking Americans to credit card companies as modern indentured servants,” said Rep. Nancy Pelosi (D-San Francisco), the House minority leader.


Den nya lagen är en del i republikanernas pro-business politik som förstärker företagens makt och försvagar de svagastes position i samhället.

Oljan och inflationen i USA

Published by:

Los Angeles Times har en viktig artikel om hur den oljedrivna inflationen i USA nu slår hårt mot medelklassen:

For the first time in 14 years, the American workforce has in effect gotten an across-the-board pay cut.

The growth in wages in 2004 and the first two months of this year trailed inflation, compounding the squeeze from higher housing, energy and other costs.

The result is that people like Victor Romero are finding themselves falling behind.

The 49-year-old film-set laborer had to ditch his $1,100-a-month Hollywood apartment because his rent kept rising while his pay of $24.50 an hour stayed flat.

“There’s no such thing as raises anymore,” Romero said.

This is the first time that salaries have increased more slowly than prices since the 1990-91 recession. Though salary growth has been relatively sluggish since the 2001 downturn, inflation also had stayed relatively subdued until last year, when the consumer price index rose 2.7%. But wages rose only 2.5%.

The effective 0.2-percentage-point erosion in workers’ living standards occurred while the economy expanded at a healthy 4%, better than the 3% historical average.

Meanwhile, corporate profits hit record highs as companies got more productivity out of workers while keeping pay increases down.


Om man till det här lägger utlokaliseringen av ett stort antal jobb och det gigantiska priset på Irakkriget så får man alla ingridienser till början av en ekonomisk kris.

ågot problem med att hålla folket bakom sig med sin politik av God, Guns and Gays. Men den ekonomiska situationen håller på att förvärras, inte minst eftersom bensinpriserna kommer fortsätta att gå upp.

Tyvärr har demokraterna visat sig oförmögna att formulera en alternativ politik. Krisen måte förvärras mycket mer än hittils för att folket skall överge republikanernas bankrutta politik.

Oljesituationen i USA

Published by:

Uppsala Nya Tidning har en förstklassig artikel om oljesituationen i USA .


EIA sade på torsdagen att man räknar med att efterfrågan på bensin i USA ökar med 1,8 procent i sommar jämfört med förra sommaren. Den väntade efterfrågeökningen ligger därmed över genomsnittet från de gångna fem åren.
Någon inhemsk kapacitetsökning för bensinraffinering i USA är inte aktuell inför sommaren, vilket innebär att en ökad efterfrågan måste mötas med ökad import av färdig bensin.
Den ökade efterfrågan beräknas enligt EIA leda till att bensinbolagen höjer priserna i bilens förlovade land, USA, till rekordhöga 2:35 dollar per gallon (4:40 kronor per liter) i sommar.

Artikeln har dock ett mindre fel. Priset på bensin är inte enhetligt över hela USA. Speciellt de kaliforniska bensinpriserna logger ett bra stycke över medelpriset här i landet och priset fluktuerar även rätt kraftigt i Silicon Valley-området. Högst är priserna ute vid kusten i Santa Cruz och Half Moon Bay.

I morse när jag tankade betalade jag t.ex. 2.50 dollar per gallon på en av Arcos bensinmackar i Cupertino , vilket är det absolut billigaste priset som jag kan hitta här idag. Jag tror att 3 dollar per gallon i sommar är ett mer realistiskt pris för Kalifornien.

Oljepriserna stiger

Published by:

Economist har en artikel om det stigande oljepriset. Problemet i USA är att priset måste stiga till nästan det dubbla mot vad det är idag för att amerikanerna skall börja skära ner på förbrukningen. De amerikanska nyinvesteringarna i energiteknologier kommer inte att ge avkastning på många år, så det enda som gäller nu är att amerikanerna börjar köra mindre. Men det är anatema för folket här, ett inskränkande av deras frihet, och det kommer som sagt inte att hända förrän priset stiger avsevärt mycket mer.

Man ser idag massvis med gigantiska SUVn och andra jättebilar som folk helt enkelt anser att det är deras rättighet att ha. Jag ser mycket liten förståelse här för att USA faktiskt faktiskt måste anpassa sig till resten av världen. Just det faktum att USA är så isolerat från resten av världen gör också att man han en mycket mindre förståelse för omvärlden och att USA faktiskt inte alltid kommer först.

Men det stigande oljepriset försvagar också Bushs ställning. Speciellt med den Irakiska oljan nu i USAs händer så verkar folk inte fatta varför man inte bara kan tuta och köra. Jag ser inga försök till samåkning, ännu. Men vi får se, oljepriset kommer att stiga mycket än. Men de politiska återverkningarna i USA är redan kännbara.

Vi får dock inte underskatta USAs möjligheter att snabbt utveckla nya energikällor om de bara ger bra ekonomisk avkastning.

USAs stundande oljekris

Published by:

Reuters rapporterar idag om en rapport från den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs om att USA, och världen i övrigt, hotas av en allvarlig oljekris. Det är inte omöjligt att oljepriset, som fortsätter att stiga, kan gå från dagens 55 dollar till det dubbla på relativt kort tid.


LONDON (Reuters) – Oil markets have entered a “super-spike” period that could see 1970’s-style price surges as high as $105 a barrel, investment bank Goldman Sachs said in a research report.

Goldman’s Global Investment Research note also raised the bank’s 2005 and 2006 New York Mercantile Exchange crude price forecasts to $50 and $55 respectively, from $41 and $40.

These forecasts sit at the top of a table of predictions from 25 analysts, consultants and government bodies surveyed by Reuters.

“We believe oil markets may have entered the early stages of what we have referred to as a “super spike” period — a multi-year trading band of oil prices high enough to meaningfully reduce energy consumption and recreate a spare capacity cushion only after which will lower energy prices return,” Goldman’s analysts wrote.

Financial Times har mer om den stundande oljekrisen .


Oil importing countries should implement emergency oil saving policies if supplies fall by as little as 1m-2m barrels a day, the International Energy Agency will warn next month.

The figure is much lower than the official trigger of 7 per cent of global oil supply equivalent to 6m b/d agreed in the treaty that founded the energy watchdog for industrialised countries after the oil crisis of the 1970s. A fall in supply of just 1m-2m b/d would be equivalent to the disruptions during the 2003 Iraq war or the 2002 oil industry strike in Venezuela.

A warning to set up “demand restraint policiesâ€? in the transport sector, such as driving bans or shorter working weeks, is contained in a study to be published next month during the annual IEA meeting of energy ministers.

It comes as oil is trading at more than $55 a barrel and highlights the agency’s concern about the possibility of a supply shock, the economic impact of high oil prices, and the need to focus on conserving energy rather than simply encouraging higher production.


Om det här scenariet spelas ut så kommer den amerikanska ekonomin att drabbas extra hårt eftersom den ohämmade pribvatbilismen spelar en så viktig roll i USA.

De stigande oljepriset och den sjunkande dollarn kan komma att göra det ännu svårare för USA att fortsätta Irak-ockupationen.

De närmaste månaderna kommer att vara avgörande. Klart står dock att USA ännu inte är berett att vidta några åtgärder för att dämpa oljekonsumtionen

Det förekommer idag stora investeringar i alternativa energikällor som plötsligt har blivit ekonomiskt intressanta här i USA, men samtidigt vägrar bilisterna att begränsa sitt bensinförbruk och försäljningen av bensinslukande SUV har aldrig varit större.

Hur nyliberalismen hindrar USAs utveckling

Published by:

En av de viktigaste orsakerna till att USA ligger omkring fem år efter Sverige och Korea på bredbandsområdet är det ekonomiska system som moderater och folkpartister ser som Sveriges räddning.

Alla vet idag vad resultatet av statssocialismen i det forna Sovjet blev. Varje försök att att införa ett liknande system i Sverige idag skulle ses som befängt. Vi vet att statssocialismen inte fungerar hur idealistisk den än kan ha verkat i teorin.

Idag förespråkar dagens svenska ideologer ett annat utländskt ekonomiskt system, det amerikanska, som Sveriges räddning. Igen sker det på ideologiska grunder, utan hänsyn till de lärdomar vi redan har från det stora ekonomiska laboratoriet i USA.

Den som inte lär sig av historien är tvingad att återupprepa den.

I ett försök att komma ifatt EU och Korea på bredbandsområdet, och samtidigt bygga den ekonomiska infrastruktur som USA behöver för att kunna konkurrera på Internet-baserade tjänster, har ett flertal amerikanska städer beslutat om att själva finansiera utbyggnaden av bredband. Man använder WiFi-teknologin och hoppas på så sätt snabbt kunna få hela städer uppkopplade till bredband.

Det är nu som nyliberalismen ropar “Stoppâ€?! Det här strider mot alla nyliberala principer. Städer, dvs., samhället, har ingenting att göra med att finansiera bredband. Det skall privatföretagen göra.

De stora telekomjättarna i USA har nu, som Wall Street Journal rapporterar på sidan B1 den 23 november, lyckats stoppa utbyggnaden av bredband i Pennsylvania, Utah, Florida och Louisiana. Det här är delstater med svåra ekonomiska problem som skulle få stor hjälp av en bredbandsutbyggnad.

Allt tyder idag på att telekomjättarna med Verizon
i spetsen kommer att göra allt de kan för att stoppa all utbyggnad av bredband i USA.

Det ligger i Verizons intresse att långsamt, mycket långsamt, bygga ut bredband till mycket höga priser. De har inget som helst intresse av att se det amerikanska folket få billig eller helt gratis tillgång till bredband. Verizon bryr sig inte om några fjuttiga delstaters ekonomiska framtid. Verizon bryr sig om sin egen aktiekurs.

“Marknaden” är helt klart överlägsen den Sovjetiska ekonomiska modellen. Men precis som den sovjetiska ekonomiska modellen sÃ¥ har den amerkanska nyliberala modellen stora svagheter. Dessa svagheter ser vi idag i USA pÃ¥ en mÃ¥ngfald omrÃ¥den.

Den amerikanska progressiva rörelsen vill överkomma dessa svagheter genom en symbios av skattemedel och en fri marknad. Det är denna modell som republikanerna kämpar emot med alla medel.

Det är den republikanska nyliberala modellen som dagens moderater och folkpartister ser som hoppet för framtidens Sverige. Om man visade det minsta intresse för erfarenheterna från USA skulle man inse hur fel man har.

“Marknaden” klarar inte av storskaliga lösningar som Internet, som vad statsfinansierat, eller adopteringen av bredband, som ocksÃ¥ till en stor del kan ock mÃ¥ste vara statsfinansierad.

Där marknaden ges fritt spelrum som inom den amerikanska hälsovården så producerar den ett system som är vida underlägset den svenska i effektivitet!

Vad som verkar vara mest effektivt är om skattefinansierade lösningar och Öppen Kod-lösningar kan leva i symbios med privatfinansierade lösningar. Det är t.ex. så som den Öppna Kod Apache stiftelsen fungerar.

Privatföretag kan aldrig konkurrera med Öppen Kod-lösningar i det långa loppet. Men de senare kan leva i symbios med privatföretag, som är bra på att framställa mjukvara för vissa stora nischer.

Socialdemokraterna borde ta initiativet från borgerligheten och göra USA till sitt land. Man skulle lätt kunna kontra många av de ideer som borgarna ser som sveriges räddning om de kommer till makten vid nästa val. Vi vet redan att deras politik inte kommer att få den önskade effekten. Så varför imitera något som vi vet inte kommer att fungera?

Mikrobetalning och webben

Published by:

www.bitpass.com är ett av de företag som försöker införa ett nytt system för hur vi köper och säljer på Internet.

Företag som Paypal har möjliggjort ekonomiska transaktioner över webben. Men dessa transaktioner är fortfarande i relativt stora belopp. Dvs i ett antal Euron eller Dollar. Men om man kunde ta betalt i mycket små belopp så skulle man, säger somliga, kunna öppna en helt ny ekonomi på webben.

Man skulle t.ex. kunna starta företag som säljer varor som kostar 5 öre styck. Skulle det löna sig? Ja om man kunde få många kunder så skulle det mycket väl kunna löna sig.

www.w3.org om mikrobetalning
Wired Magazine har enbra artikel om mikrobetalning

Problemet med mikrobetalningar är att de hittils har använts till att införa betaltjänster för vad som idag är gratistjänster.

Jag skulle t.ex. kunna ta ett öre betalt för varje gång ni accessar min blogg. Men skullle ni vilja göra det? Iden bakom mikrobetalkningar är just att avgiftsbelägga gratistjänster, och det är därför som många är totalt emot dem.

Det Nirvana som många vill se för sina sajter är en prenumerationsmodell. Om man kan få kunder att prenummerera så betalar dom en mindre summa pengr varje månad och pengarna bara rullar in. Det är så vi gör med telefonen och elen.

Men som alla som köper varor vet, varje köp försigås av ett ja/nej beslut. Om mikrobetalning skulla införas skulle vi ställas inför tusentals sådana ja-nej beslut, och det skulle göra de enklaste sysslor mycket omständliga.

Det verkar lyckligtvis inte troligt att mikrobetalningar kommer att vinna gehör på Internet.