Category Archives: Ekonomi

USA skiljer sig på ett markant sätt från Sverige så tillvida att regeringen ända sedan Franklin D. Roosevelt och hans New Deal har gjort det så fördelaktigt som möjligt för amerikaner att äga sin egen villa. Det gäller inte bara medelklassen utan egentligen alla arbetande amerikaner, även inom arbetarklassen.

Två institutioner har spelat en huvudroll i det här viktiga programmet som kan sägas utgöra grundpelaren i den amerikanska samhällsmodellen: Federal Home Loan Mortgage Corporation eller Freddie Mac och
Federal National Mortgage Association eller Fannie Mae

Tanken bakom dessa institutioner var att regeringen skulle garantera bolån för så gott som alla yrkesarbetande amerikaner till så fördelaktiga villkor som möjligt.

Nu har plötsligt den amerikanska bolånekrisen förvärrats så till den milda grad att både Freddie Mac och

Stephen Labaton och Steven R. Weisman skriver om hur USA:s viktiga bolånegaranter Fannie Mae och Freddie Mac, står vid ruinens brant.

The companies, Fannie Mae and Freddie Mac, have been hit hard by the mortgage foreclosure crisis. Their shares are plummeting and their borrowing costs are rising as investors worry that the companies will suffer losses far larger than the $11 billion they have already lost in recent months. Now, as housing prices decline further and foreclosures grow, the markets are worried that Fannie and Freddie themselves may default on their debt.

Under a conservatorship, the shares of Fannie and Freddie would be worth little or nothing, and any losses on mortgages they own or guarantee — which could be staggering — would be paid by taxpayers.

Det här är oerhört allvarligt och miljoner amerikaner riskerar redan att förlora sina hem. Bolånekrisen slår mot själva grundvalarna av hela det amerikanska samhället och det har vi till stor del att tacka George Bush och republikanerna för.

De två institutionerna äger mer än hälften av USA:s $12 trillioner i bolån direkt eller indirekt. De båda institutionernas aktievärde har nu dalat så snabbt och så dramatiskt att regeringen snart måste träda in, kanske så snart som i morgon.

Den amerikanska ekonomiska krisen är nu den värsta sedan den stora depressionen på 1930:talet och den är långt ifrån över än. Den kommer att fortsätta flera år framöver.

Robert Mugabes diktatur har alltid varit beroende av västerländska företag som det tyska sedelföretaget Giesecke & Devrient som har tryckt sedlar åt Robert Mugabe i decennier.

Men nu har EU och USA börjat uppmärksamma Mugabes länkar till den villiga västerländska affärsvärlden och steg för steg börjar skära av de band som håller en av världens mest brutala regimer flytande.

Marcus Walker och Andrew Higgins skriver i Wall Street Journal om hur den tyska regeringen har stoppat ett tyskt sedelföretag från att stödja Mugabe: Moneyweb – Wall Street Journal – Zimbabwe can’t paper over its million-percent inflation anymore

Giesecke & Devrient — a secretive, family-owned Bavarian company that once made its money churning out worthless cash for the doomed Weimar Republic in the 1920s — has been airlifting tons of blank notes to the Zimbabwean capital Harare.

The company, which has been doing business with the African nation since before Mr. Mugabe took power in 1980, is one of the few sources in the world for the specialized paper that is so important in an age when computers and laser printers have made forgery easy. Germany’s foreign minister, Frank-Walter Steinmeier, phoned Karsten Ottenberg, Giesecke & Devrient’s chief executive, Tuesday to complain about the deliveries, according to a German diplomat.

On Friday, Germany’s development minister denounced the company’s dealings with Zimbabwe as “terrible” and sent a fax demanding that they stop. Giesecke & Devrient said it would halt deliveries in response to the German government’s objections, public opinion, and the worsening political situation in Zimbabwe. Neither the Reserve Bank of Zimbabwe, the country’s central bank, nor the company would say how much the contract was worth.

Det här visar att även om man kanske inte kan störta regimen så kan man göre livet allt svårare för diktatorn och hans kriminella gäng. Vi får nu bara hoppas att världen inte glömmer Zimbabwes brutaliserade befolkning.

Bensinpriset här i USA ligger nu på omkring $4 per gallon vilket är lika med 6.29 kronor per liter. Även om det verkar lågt för svenska förhållanden så är det skyhögt för amerikanerna som är billeroende på ett helt annat sätt än Europeerna.

USA har alltid varit ett land baserat på låga bensin- och energipriser, amerikanerna kör överdimensionerade SUV:n och stadsjeepar, landet saknar för det mesta en fungerande kollektivtrafik, i alla fall utanför storstäderna.’

Här i Silicon Valley finns det mängder med människor som inte har råd att bo i dalen och som därför kör långa sträckor från billigare kranskommuner in till sina jobb. De kommer på sikt inte att kunna behålla sina jobb. Och det är likadant över hela USA.

Sudeep Reddy skriver i Wall Street Journal om de stora dislokationerna som orsakas av de ständigt stigande bensinpriserna i landet: Gasoline Hits Average of $4 a Gallon
Price Shock, Among the Worst in a Generation, Will Worsen the Risk of Recession

The record nationwide average for regular-gasoline prices, announced by auto club AAA, follows Friday’s near-$11 surge in oil prices to a record $138.54 a barrel. Both are part of what, by some measures, is the worst energy-price shock Americans have faced for a generation, in terms of its toll on their pocketbooks.

In recent days, soaring fuel prices and disappointing employment data have reignited fears that the nation’s economy — which has taken a pounding over the past year from a housing downturn, credit crunch and weakening job market — will slip into recession, or pull back further if a recession is already under way. Rising fuel prices are straining household budgets, damping the spending that drives more than two-thirds of the nation’s economic activity.

De stigande oljepriserna sprider sig också genom hela ekonomin eftersom alla transportet och många varor nu stiger i pris. Dollarn sjunker allt mer och inflationen tar fart. Till det kommer kraftigt stigande matpriser och bolånekrisen.

De flesta observatörer är ense om att det här är den allvarligaste ekonomiska krisen i USA på minst en generation. Det enda positiva i nattmörkret är att Barack Obama och demokraterna bör gynnas av lågkonjunkturen och krigsivrarna bör få det allt svårare att pumpa miljardbelopp till Irak.

TT tar upp frågan om den växande nöden i USA:SvD – Senaste nytt om Fler behöver matkuponger i USA :

Nästan 28 miljoner människor i USA fick matkuponger i mars – 1,5 miljoner än samma månad i fjol. Experter anser att siffrorna är ett tecken på växande nöd när ekonomin är på nedgång. …

Vi har ett stort antal fattiga familjer som förlorar inkomster samtidigt som deras utgifter ökar, sade Stancy Dean på tankesmedjan Center for Budget and Policy Priorities på måndagen.

Matkupongerna är en hjälp för fattiga att köpa mat. I snitt är bidraget cirka 1 dollar (knappt sex kronor) per måltid. Och jämfört med februari i år var det i mars 219 000 fler amerikaner som fick matkuponger.

Jag tror att det här faktiskt är slutet på den traditionella amerikanska samhällsmodellen som endast har kunnat existera på grund av de billiga energipriserna. Nu måste man bygga upp en helt ny samhällsmodell som, om USA skall kunna överleva som stormakt, måste vara baserad på kollektiva lösningar och alternativa energikällor. Det positiva är att åtminstone vad beträffar alternativa energikällor så ligger Kalifornien och litet mer osannlokigt, Texas långt fram i täten.

Klicka på bilden

Det råder inget som helst tvivel om att amerikanerna nu börjar inse att den gamla goda tiden med billig bensin och billg energi nu för alltid är över.

Även om republikanerna ännu inte inser att man, som Sydsvenskan skriver via TT, måste minska på koldioxidutsläppen för att bekämpa den globala uppvärmingen: Klimatlag nedröstad i USA

Ingen lag ska minska koldioxidutsläppen i USA. Senaten röstade nej i dag trots stöd från både demokrater och republikaner. För dyrt och krångligt, sade motståndarna. et blev stopp. Ingen lag ska minska koldioxidutsläppen i USA. Senaten röstade nej och presidenten hotade med veto.

Med 48 röster mot 36 röstade senaten på fredagen mot att föra lagförslaget vidare till slutdebatt.

så har bensin- och energipriserna nu börjat bita riktigt rejält.

Micharel S Rosenwald skriver i Washington Post om hur amerikanerna nu börjar ta energisparandet på allvar: For Hybrid Drivers, Every Trip Is a Race for Fuel Efficiency – washingtonpost.com

In the Prius and other hybrids with energy displays, drivers can see what specific actions mean for their mileage. In some ways, it is like children learning to color in between the lines, with the teacher standing over their shoulders. Aggressive acceleration after a stoplight — that’s bad.

The monitor will show mpg going down. Suddenly slamming the brakes — also bad. Coasting to a stop — good. That tactic lets the engine shut down, saving gas. Hills — oh, they are real bad. Tom Igoe, a physical-computing researcher at New York University, said the Prius mpg display is one of the best examples of technology “where green meets information systems.” “For a long time,” he said, “we have known that people will change their habits if they are exposed to feedback in real time.”

Now companies are introducing products that do for the home what the monitor in the Prius has done for the car. The Kill a Watt plugs into a wall and accepts plug-ins from appliances, showing exactly how much energy is being consumed. Sebastian recently bought one at a store in the District. “We want to know where our electricity is going,” she said.

Jag måste erkänna att jag inte hade väntat mig att de bil- och energiberoende amerikanerna skulle reagera så snabbt. Trots det ser jag fortfarande alltför många stora SUV:n och statsjeepar på gatorna, men även om det kanske inte syns så är förändringarna enligt statistiken mätbara och omfattande.

Vem vet, republikanerna kanske snart kommer att hitta verser i Nya Testamentet som säger att det är OK att också minska koldioxidutstläppen.

Fär att köpa en villa i USA måste man i de allra flesta fall ha en mäklare.

Mäklarna har sina egna listor över hus som är till salu och dom listorna ägs av mäklarna. Om du vill använda en mäklara får du betala omkring 6% av säljpriset till mäklaren, som visserligen kör dig runt för visa olika köpobjekt, men dessutom inte lägger ner mer än några timmar på varje köp.

Man hade trott att Internet skulle kolla att göra slut på mäklarnas hemliga listor, men de har lyckats hålla konkurrensen stången i mer än ett decennium – fram tills nu.

Eric Lichtblau skriver i New York Times om hur mäklarna har tvingats gå med på att öppna sina listor för webbaserade mäklare: Realtors Agree to Stop Blocking Web Listings – NYTimes.com

The settlement ‘is a win for consumers, certainly, who will now have the benefit of unrestricted competition,  Deborah A. Garza, deputy assistant attorney general for antitrust, said in an interview. ‘There inevitably will be more efficiency and more competition in the market. 

Real estate agents earned $93 billion in commissions in 2006, with a median commission of about $11,600, Justice Department officials said. Internet brokers, offering pared-down services, provided average rebates of 1 percent on commissions that normally ran 5 or 6 percent, translating into thousands of dollars per sale.

Consumer advocates hailed the settlement as an important and somewhat surprising step by the Bush administration, which has staked out a position on many antitrust issues seen as favorable to business intere

Det här är bara ett exempel på att USA långt ifrån är den fria företagsamhetens förlovade land.
Nu kommer det i alla fall att bli litet billigare att köpa villor i USA.

De bensinglada amerikanerna befinner sig i djupaste chock allteftersom oljepriserna klättrar upp mot helt otroliga nivåer. Idag har man nått ännu ett rekort med $134 per fat, och priserna kommer bara att fortsätta att stiga.

Det amerikanska samhället är helt och totalt oförmöget att klara dagens bensinpriser som nu ligger på omkring 6 kronor per liter. Man har ingen kollektivtransport att tala om, de amerikanska förstäderna ligger ofta miltals från jobben och amerikanerna har alltid älskat bensinslukande bilar.

Allt talar för att oljepriset kommer att stiga till $150 per fat inom några dagar och det kommer i sin tur att leda till ökat inflation och kraftigt höjda matpriser. Ett pris på $200 per fat är inte längre omöjligt.

Vi får komma ihåg att lastbilstransporter utgör en hörnpelare i det amerikanska distributionssystemet och alla varor kommer nu att kosta betydligt mer än för bara några veckor sedan. Inflationen kommer att sätta fart på riktigt.

Mark Shenk skriver på Bloomberg.com om oljechocken i USA och om riskerna för en kraftig konjunkturnedgång i USA: Oil Rises Above $134 on U.S. Supply Drop, Bank Price Forecasts

Crude oil rose to a record above $134 a barrel in New York as U.S. stockpiles unexpectedly dropped and banks raised price forecasts because of supply constraints and demand growth.

Inventories fell 5.32 million barrels to 320.4 million last week, the biggest drop in four months, the Energy Department said yesterday. Oil for December 2016 delivery rose more than $20 a barrel, or 17 percent, after Goldman Sachs Group Inc. on May 16 raised its outlook to $141 a barrel for the second-half of the year.

“What we have here is a situation where essentially higher prices aren’t generating any more supply,” Paul Sankey, an analyst at Deutsche Bank Securities in New York, said in an interview with Bloomberg radio. “What we have to do is keep pricing the commodity higher until demand starts falling,” which “is around $150 a barrel.”

Vår egen livsstil har redan förändrats radikalt. När jag kommer tillbaks till San Franciscoflygplatsen på fredag kommer ingen att hämta mig med bil. För första gången kommer jag att ta kollektivtransport ner till Silicon Valley. Först BART och sedan CalTrain och sist av allt buss eller också går jag helt enkelt.

Det är bara bra för hälsan.

Men det amerikanska samhället som är baserat på billig energi står idag inför sitt största hot sedan den stora depressionen. Det är svårt att se hur USA kommer att undgå en långvarig och synnerligen djupgående ekonomisk kris som kan komma att vara i åratal.

USA har alltid varit synonymt med låga bensinpriser. Det är lätt att skapa ett framgångsrikt samhälle om man har hur mycket billig olja och bensin som helst och om man struntar i den Globala Uppvärmningen.

Men nu har den amerikanska samhällsmodellen verkligen nått vägs ände och paniken väntar i kulisserna.

Problemet är att ingen verkar inse att det här är ett problem som amerikanerna har skapat alldeles själva och att det inte finns någon återvändo.

President Bushs försök att få Saudi Arabien att återigen hjälpa de amerikanska SUV-förarna genom att pumpa mer olja har misslyckats.

Som Vita Huset uttrycker det i en av de mest bisarra uttalanden från den här bisarra administrationen: “helt klart är bensinpriserna för höga för de amerikanska konsumenterna”.

Man talar nu om att sätta press, riktig press, på Saudi Arabien och OPEC genom olika hot. Men om inte Bush-regeringen är beredd att ockupera Saudi Arabien så får man finna sig i att leva med de höga bensinpriserna. Som bara kommer att stiga.

Sheryl Gay Stolberg skriver i New York Times om USA:s oljekris Bush Rebuffed on Oil Plea in Saudi Arabia – New York Times

Earlier, the White House press secretary, Dana Perino, told reporters aboard Air Force One on the way here from Jerusalem that Mr. Bush was asking for increase production so that American consumers could get some relief at the gasoline pump. ‘Clearly, the price of gas is too high for Americans and it is causing a hardship for families with low income,  she said. ‘We do count on the OPEC countries to keep adequate supplies out there so the president will talk with the king again about that. 

But the Saudis have not been eager to solve the American gas problem. When Mr. Bush was last here in January, a similar request caused him some embarrassment. The president asked the Saudi oil minister to increase production, and his request on that occasion was publicly turned down. He then took up the matter with the king, but the conversation did not get very far.

Det är förvånansvärt att inte den svenska pressen skriver mer om det här för det här är USA:s största ekonomiska kris sedan den stora Depressionen på 1930-talet.

Man måste bygga om hela samhället och göra det energisnålt och även om allt fler amerikaner inser att det inte finns någon annan utväg så är det ännu förvånansvärt få som vill göra sig av med sina ofantliga SUV:n och stadsjeepar, eller resa kommunalt.

Det kommer säkert på sikt, och sol- och grön energi är på allas läppar, men ingen verkar vilja göra något nu, idag, för att gardera sig mot nästa år när bensinpriserna med stor säkerhet kommer att vara dubbelt så höga som idag. Och året därefter när de kommer att vara ännu högre.

Det här är en av USA:s allvarligaste kriser någonsin och det enda president Bush verkar vara i stånd att göra är att försöka tvinga Saudi Arabien att pumpa mer olja istället för att få amerikanerna att använda mindre bensin.

Den ekonomiska krisen slår allt hårdare mot den amerikanska medelklassen. Subprimekrisen har spritt sig genom hela den amerikanska ekonomin. Nu tillkommer stigande olje-, naturgaspriser och bensinproser, snabbt stigande matpriser, en störtdykande dollar och en ökad arbetslöshet.

Den ekonomiska krisen slår nu även hårt mot Silicon Valley även om den amerikanska IT-ekonomin ännu så länge har klarat sig från en mer djupgående kris.

Den amerikanska medelklassen känner sig alltmer pressad meden de allra rikaste bara blir rikare och de redan fattiga nu närmar sig katastrofens rand.

Ett stort problem för USA är den dåliga skolan som har tvingat landet att importera tiotusentals studenter och forskare för att fylla platserna på landets utmärkta universitet.

Justin Lahart och Kelly Evans skriver i Wall Street Journal om hur de amerikanska medelklassen nu känner sig allt mer pressad:

Across the country, some Americans are feeling increasingly grim. In a recent Pew Research Center survey, 41% of respondents rated their lives as better than five years ago, and 31% said they were worse. That response is even glummer than in 1979, when, amid rising economic malaise, 25% of respondents to a similar survey rated their lives as worse.

Pressure on middle-class incomes pre-dates the Bush presidency. The seismic shifts in technology, trade, education, regulation and unions had eroded some workers’ incomes as early as the 1980s. That decade also saw the changes in pay patterns that led to huge paychecks for athletes, rock stars and investment bankers while the inflation-adjusted value of the minimum wage declined.

But though the U.S. lost one million manufacturing jobs between 1980 and 1990, the 1990s turned out to be a good one for the middle class. Median income, adjusted for inflation, rose 11% between 1990 and 2000. As the benefits of computers and technology kicked in at long last, the growth in productivity — or output per hour of work — surged, allowing employers to pay higher wages and make higher profits. By the end of the decade, workers were scarce, pushing up wages. And a technology, investment and stock-market boom, unsustainable it turned out, lifted the national psyche.

When Mr. Bush took office on Jan. 20, 2001, the tech-stock bubble had burst and the nation was on the cusp of recession. Then came the 2001 terrorist attacks with their devastating blow to Americans’ self-confidence and sense of security.

Dagens ekonomiska kris hotar att bli långvarig och djupgående. Och den är redan den hetaste frågan i årets valkampanj, betydligt viktigare än det katastrofala Irakkriget.

Innan USA kan klättra upp ur den ekonomiska svackan måste hela samhället omstrukturerats för att bli mindre beroende av billig olja. Och det kan komma att ta många långa år.