Change we can believe it, det är bra att man kan byta åsikt, men det är samtidigt något suspekt med en person som ständigt byter åsikt. Speciellt om denne person är så intelligent och vältalig som Barack Obama.
Silkesvantarna byttes mot boxhandskart skriver t.ex. Johan Lagerkvist i Svenska Dagbladet om hur Obama har flipfloppat om Kina. När det gällde fred i Mellanöstern så flipfloppade Obama som bekant ännu mer radikalt, och alla den nyblivne presidentens löften om förnyelse i USA har förvandlats till – ja inte speciellt stora förändringar i alla fall.
President Obama says he opposes same-sex marriage for religious reasons. Fourteen years ago, however, while a churchgoing Christian and a state legislative candidate, he endorsed the right of gays and lesbians to marry.
Den här kappvändningen kom helt klart till för att Obama insåg att en sån åsikt skulle komma att ligga honom i fatet i det konservativa USA.
Det verkar onekligen som om det här är något som går som en röd tråd genom hela Obamas vuxna liv.
Men det här är också något som Obama nu för betala ett högt pris för. Speciellt den kinesiska regeringen, liksom f.ö den israeliska och iranska , har insett att Obama backar om man bara trycker på hårt nog.
Obama förstår inte kopplingen mellan retorik och praktisk politik. Han förstår det första men inte det andra. Och därför verkar det redan som om Obama kommer att bli en av USA:s mindre presidenter. En Jimmy Carter om man så vill.
En man som lovade så mycket men presterade så oerhört litet.
Länkar:
[tags]President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik [/tags]
Om det var någon som tvivlade på att Barack Obama är en svag och ineffektiv president så kan han sluta tvivla nu.
USA:s progressiva rörelse och de unga, som var de som ställde upp för Obama och gjorde det möjligt för honom att vinna presidentvalet är nu fly förbannade på vad de ser som Obamas makalösa svek.
Has President Obama, the man who made even the dourest of liberals smile in 2008, finally made the left not just grouchy but downright angry? And will it come back to bite his party in the midterms this fall? Leading liberals in the blogosphere, the labor movement, and the think tanks say it might.
with Obama’s announcement in his State of the Union address, delineated in his budget released Feb. 1, that he wants to freeze domestic discretionary spending for three years, he may have finally caused his base to lose its patience. Liberal activists say the Democratic Party may suffer if their base stays home or simply refuses to engage in the grassroots donating and volunteering that helped propel Obama into office.
Instead, we are now seeing the consequences of a decision made at the most vulnerable point of Obama’s campaign–just when it seemed that he might really have beaten the party’s presumed nominee. For at that moment, Obama handed the architecture of his new administration over to a team that thought what America needed most was another Bill Clinton. A team chosen by the brother of one of DC’s most powerful lobbyists, and a White House headed by the quintessential DC politician. A team that could envision nothing more than the ordinary politics of Washington–the kind of politics Obama had called “small.” A team whose imagination–politically–is tiny.
Om det var en sak som George Bush fick inpräntat av sin pappa så var det att aldrig överge sina egna gräsrötter. Det är så man blir en engångspresident. Obama gör knappast någonting annat än sveker. Han lovade palestinierna guld och gröna skogar för att sedan göra en kovändning , han gick till val som fredskandidat och gjorde en annan kovändnng genom att eskalera i i Afghanistan, han lovade kämpa för att reformera det katastrofala amerikanska sjukvårdssystemet för att sedan kompromissa bort hela reformen.
Men det värsta kom nu i veckan när Obama offentliggjorde att han skulle frysa budgeten i tre år. Ja inte hela budgeten, inte krigsbudgeten, men de sociala utgifterna, de pengar som miljoner arbetslösa amerikaner behöver, dom kommer att frysas. Precis som vilken republikan som helst m.a.o. Pengar till kanoner men inte till bröd och sjukvård.
Det jäser bland de demokratiska gräsrötterna och republikanerna som aldrig kommer att acceptera Obama hur mycket han än hårdflörtar med som, anar morgonluft.
Efter novembervalet kommer Obama att vara en maktlös s.k. lame duck. Han hade chansen och han vägrade att ta den. Då går det som det går.
[tags]President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik[/tags]
Det går inte bra för president Obama just nu. Efter demokraternas häpnadsväckande nederlag i senatsvalet i Massachusetts nio månader före kongressvalet i höst befinner sig de splittrade demokraterna i djupaste chock medan republikanerna, som ett typiskt kriminellt MC-gäng, är redo för ett historiskt storbråk.
Ulf Peder Olrog Samling vid pumpen Inspelad 1945
Man hoppas vinna en majoritet i Representanthuset i november och med tanke på hur panikslagna demokraterna är just nu så tror jag inte att det är omöjligt.
Republikanerna har lyckats utmåla Obama som en vänsterextremist trots att han hela tiden har vinlagt sig om att bygga broar till republikanerna.
Obama is essentially a centrist. His world view cannot be easily consigned to the familiar categories of left and right. In fact, those categories have been obsolescent since George W. Bush effectively nationalized the banks and Obama won the nomination on a center-right cultural platform.
No matter how simplistic competing cable networks try to make things, when you have a Republican president behaving like a European socialist and a Democratic president who opposes gay marriage and has added troops to Afghanistan, you are living in a volatile ideological age.
Demokraternas problem är många. De är splittrade mellan konservativa s.k. Blue Dog demokrater som har mer gemensamt med republikanerna än med demokraterna och de mer traditionella nordstatsdemokraterna, de saknar republikanernas massiva propagandamaskineri (pratradio, FOX News och tankesmedjor) och de har också sadlas med de djupa ekonomiska problem som president Bush lämnade efter sig.
De har seglat på tok för nära bankirerna på Wall Street som har tjänat storkovan medan arbetslösheten bara har stigit.
Till skillnad från president Bush så har Obama inte odlat sina gräsrötter och hans retorik har visat sig ligga på ett plan för sig utan någon egentlig förankring med den politik han har fört.
Han lovade palestinierna fred för att sedan omfamna Netanyahu. Han gick till val som motståndare av president Bushs krig mot terrorismen för sedan att eskalera i Afghanistan.
Jag tror att det är för sent och att han inte kommer att sitta i mer än en mandatperiod. Republikanerna har lyckats fånga in folkets ilska över förlorade jobb och växande ekonomiska problem och det är den ilskan som jag tror kommer att leda dom tillbaks till makten om tre år. I alla fall som det ser ut idag.
Samling vid pumpen alltså för ett riktigt storbråk med knivar, knogjärn och massförstörelsevapen. Republikanerna har nu siktet inställt på att , som Monica Davey skriver i New York Times, ta Obamas gamla Senatssäte i Illinois Fresh Off a Massachusetts Victory, G.O.P. Aims at Illinois .
Det kommer att bli en mycket smaskig vår, sommar och höst här i USA.
[tags]President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik[/tags]
WASHINGTON ‘ The Supreme Court has handed a new weapon to lobbyists. If you vote wrong, a lobbyist can now tell any elected official that my company, labor union or interest group will spend unlimited sums explicitly advertising against your re-election. ‘We have got a million we can spend advertising for you or against you ‘ whichever one you want,’ ‘ a lobbyist can tell lawmakers, said Lawrence M. Noble, a lawyer at Skadden Arps in Washington and former general counsel of the Federal Election Commission. … It is expected to unleash a torrent of attack advertisements from outside groups aiming to sway voters, without any candidate having to take the criticism for dirty campaigning.
The first thing to say is that it is not as if corporate interests were not already deeply involved in the electoral process. For instance, it has come out that five insurance companies funneled big money into attack ads against insurance reform. How?
They just gave it to the Chamber of Commerce, which shares their view that 37 million Americans shouldn’t get sick and if they do they should die quickly (as Rep. Alan Grayson correctly put it). Since there are so many already-existing work-arounds, the SCOTUS decision is less of a change than it might seem.
Juan Cole har en bra poäng om skillnaden mellan Push och Pull i medievärlden ( läs hans artikel). Push är den gamla teve-modellen som även existerade i Sverige. Dvs myndigheter och medieföretagen pushar ut underhållning och information till ett passivt folk som bara kan välja mellan några media-ägda kanaler.
Pull är dagens Web 2.0-värld där medborgarna själva kan välja vilka websajter de vill besöka. Pull-världen ger medieföretagen minskat inflytande och medborgarna mer.
Vilket är varför de stora media och telekomföretagen gör allt de kan för att få slut på Nätneutraliteten och Pull-friheten.
Så länge som vi har en Pull-värld så har Juan Cole säkert rätt. Det blir allt svårare för lobbyister att få ut sitt meddelande till ett webb-surfande folk. Men så snart som nätneutraliteten försvinner och Push-världen återkommer så är det kört. Och det finns stor risk för att den libertarianska amerikanska Högsta Domstolen i frihetens namn också kommer att slänga Nätneutraliteten över bord och därigenom förvandla webben till ett passivt medium.
Och det är lättare än man tror att återigen få folket tillbaks till sofflocket. Ett enkelt grepp som redan har prövats i Kina är att vägra att låta individer äga webb-domäner, eller ännu enklare, att höja priserna på en domän till säg 100 000 kronor per domän.
Så Juan Cole har rätt, så länge som Nätneutraliteten överlever så kanske inte HD:s domslut har så stor praktisk effekt. Men när Nätneutraliteten väl sopas bort, och man är redan på väg åt det hållet på den mobila webben, ja då är det riktigt kört.
[tags] President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Vita Huset, Amerikansk Politik, USA:s Högsta Domstol, Push och Pull, Nätneutralitet [/tags]
Republikanen Scott Browns övertygande seger i det demokratiska Massachusetts är som om Moderaterna skulle vinna Kiruna.
Ett år efter president Obamas seger i presidentvalet har demokraterna och Obama förlorat initiativet och folkets gunst och det är nu republikanerna som är på frammarsch.
Det är till president Bushs parti som förbannade och förtvivlade amerikaner nu vänder sig, eftersom de anser att demokraterna och Obama har misslyckats med att förbättra deras villkor efter den värsta ekonomiska kris på mannaminne. Det enda som Obama lovar är mer krig och den mycket impopulära sjukförsäkringsplanen. Samtidigt har Obama skänkt miljadbelopp till de avskydda bankerna och dess redan rika VD:n och mycket lite till de fattiga och arbetslösa.
BOSTON ‘ Scott Brown, a little-known Republican state senator, rode an old pickup truck and a growing sense of unease among independent voters to an extraordinary upset Tuesday night when he was elected to fill the Senate seat that was long held by Edward M. Kennedy in the overwhelmingly Democratic state of Massachusetts. By a decisive margin, Mr. Brown defeated Martha Coakley, the state’s attorney general, who had been considered a prohibitive favorite to win just over a month ago after she easily won the Democratic primary.
Samtidigt bidrar det faktum att demokraterna som vanligt är helt aningslösa. De valde en ev de absolut värsta kandidater de överhuvudtaget kunde ställa upp och får nu dra konsekvenserna.
Segern i det tidigare så demokratiska Massachusetts visar att Republikanerna mycket väl kan komma att vinna en storseger i kongressvalen senare i år. Obama kommer, som jag själv har misstänkt, antagligen att sitta i en mandatperiod och bli ihågkommen som en man som lovade så mycket men som uträttade så oerhört litet.
[tags] President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik, Scott Brown, Massachusetts [/tags]
De flest böcker som skrivs om USA är ungefär lika spännande och förutsägbara som telefonkatalogen.
Problemet är att USA har samma grundmurade ställning i den svenska folksjälen som Svenska Kyrkan hade för 100 år sen. Så det enda som folk vill läsa är panegyriska hyllningar till “det stora landet i väster”.
Ronald Kessler, en konservativ amerikansk författare, har lyckats där de flesta andra har misslyckats. Han har skrivit en fantastiskt underhållande skvallerbok om innevånarna i Vita Huset från Kennedy fram till Obama, baserad på auktoriserade intervjuer med de secret service-agenter som vaktar presidenten i Vita Huset.
Det märklig är att han, som James Bamford skriver i Washington Post, har gjort det med chefen för Secret Services godkännande The Secret Service Spills Its Secrets.
Jag har sträckläst de här boken, som är på 273 sidor och som måste läsas av alla som är intresserade av att veta hur det går till bakom förlåten i Vita Huset.
President Obama, som trots sina försäkringar om att han har slutat röka, fortsätter att bolma, vaktas ständigt av 300 agenter, medan vicepresident Biden får nöja sig med 150. När Obama ger sig ut från Vita Huset i sin bepansrade limousine så ligger det krypskyttar på Vita Husets tak redo att skjuta ihjäl turister och andra förbipasserande som uppträder hotande på trottoaren utanför.
En person som alla secret serviceagenterna avskyr som pesten är Hillary Clinton, som framstår som en emotionellt instabil satkärring av högsta graden. De berättar på sid. 146 i boken om vad som hände när Barbara Bush ringde upp Christopher B. Emory, en betjänt i Vita Huset, för att be honom om hjälp med sin bärbara dator.
Det här var efter det att paret George H Bush hade lämnat Vita Huset och paret Clinton hade flyttat in. Emory försökte hjälpa fru Bush. Clinton fick reda på det, gick i taket och Emory fick sparken.
När paret Clinton flyttade in i Vita Huset upptäckte Hillary en elektriker som fortfarande höll på att installera en glödlampa trots att Hillary hade beordrat att alla reparationer redan skulle vara klara.
Så hon började skrika och skälla på den stackars elektrikern som stod uppklättrad på en stege.
På besök på en agrikulturell 4H-klubb i New York (sid 170) upptäcker Hillary att besökarna inte är många och fina nog och börjar skrika och svära. En emotionellt instabil satkärring av första rangen. En kärring som tydligen alltid ger sig på de svagaste i sin omgivning.
Al Gore är en annan person som secret service agenterna inte tyckte om.
På sid. 145 kan vi läsa om hur Bill Clinton, som var allmänt omtyckt, lät Air Force One sitta på Los Angeles-flygplatsen i en hel timme, så att inga plan tilläts starta eller landa, bara så att Clinton skulle få håret klippt, för $500!
Att tiotusentals flygresenärer fick sitta och vänta och missa sina plan var ingenting som Bill Clinton brydde sig om.
Sex i Vita Huset: Bill Clinton, Jack Kennedy men också Nixons vicepresident Spiro Agnew som dessutom tog mutor.
Laura Bush, den kristne fanatikern George W Bushs fru får däremot mycket bra kritik, liksom Michelle Obama.
Det här är en trivial men samtidigt viktig bok som ger oss en fascinerande glimt bakom draperierna i Vita Huset.
[tags]President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik,Ronald Kessler[/tags]
Via Jinges Blogg hittar jag en artikel av Göran Rosenberg , en av Sveriges bästa skribenter, om President Obama och den besvikelse som många nu känner över hans svikna löften ett år efter hans makttillträde.
Jag tycker inte att Rosenberg är lika skärpt som vanligt i sin analys som egentligen inte bjuder på något rejält nytt. Rosenberg verkar inte vara speciellt intresserad av den fråga han själv ställt, nämligen varför så många amerikaner speciellt på vänsterkanten nu är så oerhört besvikna på den man som lovade så mycket men gav så litet.
Vad Rosenberg inte skriver är att det jäser bland de demokratiska gräsrötterna, folk är fly förbannade, främst på Kriget mot Terrorismen i Afghanistan men även på Obamas, som man ser det, svek i sjukvårdsfrågan, hans vägran att ställa de ansvariga i Bush-regeringens alla övergrepp inför rätta, osv.
Hur kunde en ung briljant afroamerikansk politiker med USA och världen för sina fötter på mindre än ett år kunde sjabbla bort sina möjligheter att driva igenom de reformer han lovade i så många superba och djupt rörande tal?
Ett paradexempel är freden i Mellanöstern där han gick ut oerhört starkt för att sedan helt plötsligt och utan någon som helst förklaring, göra en kovändning och sen helt förlora intresset?
Barack Obama gick till val på löften om stora förändringar – förändring, change, var kärnan i hans kampanj – och han valdes med de till synes bästa förutsättningar att genomdriva dem. Naturligtvis varnades för överdrivna förväntningar och förmodligen insåg de flesta att retorik är en sak och politik en annan, men det är svårt att tänka sig en president med ett starkare mandat för förändring än det mandat Barack Obama hade när han tog Vita huset i besittning för snart ett år sedan.
Det var Obamas superbe kampanjchef David Plouffe och hans rådgivare David Axelrod tillsammans med ett antal unga IT- och mediekunniga proffs som hade lärt sig från Howard Deans misslyckade presidentkampanj, som insåg att man kunde besegra paret Clintons fruktade politiska apparat genom att använda webben för att bilda sociala nätverk och samla in pengar.
Vad Obama bidrog med var en gudomlig retorik som dock helt saknade förankring i praktiska politiska erfarenheter. Obama lärde sig snabbt att han kunde klara sig utan att ta ställning till de flesta svåra politiska frågor genom sin intellektuella briljans.
Han var personligen emot samkönade äktenskap men samtidigt för att att delstaterna själva införde såna äktenskap, han var för fred i Mellanöstern men lovade samtidigt att aldrig gå emot den Iraeliska regeringen, han ville inte att de amerikanska trupperna skulle bli fast i Afghanistan men valde ändå att eskalera – men bara under en kort period.
Obama är en retorikens mästare som vet hur man säger det som folk vill höra. Är du palestinier hör du en sak, är du israel hör du en annan sak. Är du för könsneutrala äktenskap hör du en sak, är du en medlem i Den Kristna Högern hör du en helt annan sak.
Varje gång ser du på glimten i hans öga att han egentligen håller med dig, att vad han säger till dig är sanningen och att det han säger till dom andra bara är för att han tvingas göra det.
När han väl flyttade in i Vita Huset fick han helt nya rådgivare, den praktiska politiken tog överhand och man började man kunna jämföra Obamas retorik med verkligheten och det var då som missnöjet började växa.
Först ut var palestinierna, det var lätt att slänga dom överbord. Sen kom fredsivrarna, de som trodde att Obama skulle bryta med George Bushs Krig Mot Terrorismen, de som hade hoppats att Obama skulle kämpa för skattefinansierad sjukförsäkring för alla, osv osv.
Alla slängdes de överbord när Obamas retoriska sandslott steg för steg suddades ut av den inkommande politiska flodvågen.
Kvar står en mycket liten man vars enda styrka är en gudabegåvad retorik men inte mycket mer. En man som inte drar sig för att vända kappan efter vinden och överge de människor han för bara några minuter sen lovade att stödja. I Obamas värld, visar det sig, finns varken rätt eller fel, bara politisk egennytta.
M.a.o. det är inte det att USA är trögrott eller att Obama inte rår på Pentagon eller Wall Street som är orsaken till hans misslyckande. Orsakerna ligger inom Obama själv, det är han som inte har vad som krävs för att lägga om rodret på den amerikanska ocenångaren. Och nu är det, som Rosenberg så riktigt skriver, för sent.
[tags]President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik, Obama Rosengren, Björn Rosengren[/tags]
President Obama called on world leaders to come to an agreement on climate change, no matter how imperfect, and pressed for an accord that would monitor whether countries — primarily China — are complying with promised emissions cuts.
President Obama stepped off Air Force One Friday morning in Denmark to address the Copenhagen climate summit.
Speaking just hours after arriving here for what is supposed to be the last day of difficult talks to address global warming, and clearly frustrated by the absence of any agreement, Mr. Obama was both emphatic and at times impatient.
“The time for talk is over,” he said.
och ger bilden av den amerikanska presidenten som en medeltida riddare i skinande rustning, en modern Fortinbras från Shakespeares Hamlet som flyger in till Danmark för att rädda klimatförhandlingarna från att kollapsa.
Obama, who had been skittish about coming to Copenhagen at all unless it could be cast as a foreign policy success, looked visibly frustrated as he appeared before world leaders.
He offered no further commitments on reducing emissions or on finance to poor countries beyond Hillary Clinton’s announcement yesterday that America would support a $100bn global fund to help developing nations adapt to climate change.
He did not even press the Senate to move ahead on climate change legislation, which environmental organisations have been urging for months.
Här ser vi ännu ett exempel på hur ointresserad Obama är av praktisk politik, som inte verkar intressera honom. Får han bara hålla tal och måla upp de stora visionerna så överlåter han sen åt andra att sköta den praktiska politiken. Men utan klart ledarskap uppifrån så blir det mest pannkaka för hela slanten. Som i Mellanöstern, som i sjukförsäkringsfrågan och som nu i klimatfrågan där han i sanning inte kan lova någonting för senaten kommer i alla fall inte att stödja honom.
Vilket är orsaken att det nu verkar allt mer sannolikt att Obama kommer att sitta en mandatperiod och sen ersättas av en republikan, vem vet, kanske t.o.m av Sarah Palin?
[tags] President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik,Carbon Emissions, China Copenhagen, Climate Change, Copenhagen 2009, Copenhagen Talks, Obama Copenhagen, , Obama Köpenhamn,Green News[/tags]
Framgångasrika politiker lär sig snabbt att identifiera sin målgrupp och sen föra en politik som klart och tydligt gagnar dom väljarna. Om målgruppen, som ofta kan bestå av flera olika grupper, utgör mer än 50% av väljarkåren så kan man sitta hur länge som helst.
Vad man än kan anklaga honom för så är Barack Obama inte en traditionell politiker. Han struntar i sin målgrupp och försöker ideligen bilda en gränsöverskridande allians med republikanerna som aldrig har och aldrig kommer att stöda honom.
Resultatet är att Obama men också demokraterna tappar väljare och som Peter Wallstein skriver i Wall Street Journal, så håller situationen nu på att bli mycket allvarlig för Obama och demokraterna Democrats’ Blues Grow Deeper in New Poll – WSJ.com
Less than a year after Inauguration Day, support for the Democratic Party continues to slump, amid a difficult economy and a wave of public discontent, according to a new Wall Street Journal/NBC News poll.
The findings underscored how dramatically the political landscape has changed during the Obama administration’s first year. In January, despite the recession and financial crisis, voters expressed optimism about the future,
the new president enjoyed soaring approval ratings, and congressional leaders promised to swiftly pass his ambitious agenda. In December’s survey, for the first time, less than half of Americans approved of the job President Barack Obama was doing, marking a steeper first-year fall for this president than his recent predecessors.
Republikanerna är på väg tillbaks till makten och allt verkar bäddat för en republikansk storseger i nästa års kongressval. Obama har gjort något som Bush visste att man aldrig kan göra, göra sina egna gräsrötter fly förbannade. Istället för att trappa ner på president Bushs Krig Mot Terrorismen så har han axlat Bushs mantel och tänker på fullt allvar tvinga demokraterna att gå till val på mer krig och I sjukförsäkringsfrågan råder det nu öppen revolt mot de helt urvattnade resterna av vad Obama för inte så länge sen lovade skulle bli en allmäntäckande skattefinansierad sjukförsäkring för alla amerikaner.
Som man bäddar får man ligga och jag börjar tro att Obama bara kommer att sitta i en mandatperiod, speciellt nu när även fackföreningarna protesterar mot hans och demokraternas ständiga reträtter och ouvertyrer till de alltmer föraktfulla republikanerna.
[tags] President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik [/tags]
Gary Wills är en gammal vän, ja en författare och tänkare som jag har läst i många år. En gång högerikonen Bill Buckleys tronarvinge. Jesuituppfostrad, han har skrivit nära 40 böcker om USA, ofta om männen kring den amerikanska revolutionen som James Madison, Thomas Jefferson och Henry Adams men också om bibeln, katolicismen, Augustinus och påven.
Men Gary Wills förblev inte konservativ som Buckley, han har utvecklas i progressiv riktning och stödde Obama. Tills nu vill säga.
Gary Wills förklarar i New York Review of Books om hur han nu bryter med presidenten: Afghanistan: The Betrayal :
Others I respect have given up on him before now. I can see why. His backtracking on the treatment of torture (and photographs of torture), his hesitations to give up on rendition, on detentions, on military commissions, and on signing statements, are disheartening continuations of George W. Bush’s heritage. ….
There was only one thing that brought him to the attention of the nation as a future president. It was opposition to the Iraq war. …
He said that he would not oppose war in general, but dumb wars. On that basis, we went for him. And now he betrays us. … This war too is a dumb one. It has even less indigenous props than Iraq did.
Det är många som tvivlar på Obama efter hans tragiska beslut om mer krig i Afghanistan. Det är, som Wills så riktigt skriver, ett dumt krig för USA. Obamas opinionssiffror har nu börjat dala och dom kommer säkert att fortsätta att dala.
Det finns människor som helt oväntat blir stora och andra som lika oväntat förvandlas till små människor mitt framför våra ögon. Obamas tragiska beslut att följa i president Bushs fotsteg i Kriget mot Terrorismen och hans vägran att konfrontera Netanyahu och den israeliska regeringen trots alla löften om att kämpa för fred i Mellanöstern visar honom för vad han är, en man med retorisk briljans men inte mycket mer.
En allt tröttsammare pratkvarn eller windbag som man säger på engelska. Tragiskt.
[tags]President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Vita Huset, Obamas Budget, Amerikansk Politik, Gary Wills[/tags]
Obama erövraren. Fredspristagaren och hans soldater.
[print_link]
President Obama som säger sig dyrka sin föregångare Abraham Lincoln borde studera den gamle presidenten litet bättre. För en av Lincolns mest berömda yttranden är “You may fool all the people some of the time, you can even fool some of the people all of the time, but you cannot fool all of the people all the time.”
Obama har visat, hittills i alla fall, att han kan lura inte bara alla amerikaner utan en större del av världen, igen och igen och igen.
Fredskandidaten har på mindre än ett år förvandlats till en skrämmande kopia av George W Bush som nu satsar allt på en Bush-inspirerad offensiv i Afghanistan. Hur läge kommer offensiven att vara? För så sent som en vecka sedan skulle reträtten börja i mitten av 2011. Men som vanligt så vände Obama kappan efter vinden så snart republikanerna började kritisera datumet för reträtten, så nu finns det inte längre något reträttdatum.
Ännu en nödlögn och Obamas näsa blir bara längre och längre. Det var precis detsamma med Mellanöstern där Obama slulle verka för fred, tills Israels Netanyahu slog näven i bordet och en vettskrämd Obama vände 180 grader och sen var hela hans Mellanösternpolitik ett minne blott.
A decision by the US president to name a date for the start of a military pull-out has been criticised by Republicans who view the schedule as arbitrary and as a signal of weakness to Taliban extremists. The timeline is part of a strategy for a 30,000-strong “surge” in US troops aimed at stabilising the conflict.
The US secretary of state, Hillary Clinton, and defence secretary, Robert Gates, both offered heavy qualifications to the date yesterday…
Doing the rounds of Sunday morning news programmes, Clinton played down the withdrawal date: “We’re not talking about an exit strategy or a drop-dead deadline.”
Ingen svensk politisk kommentator har vad jag kan se noterat att när Obama höll sitt tal om Afghanistan så höll han den inför militären och inte säg på State Department. Precis som Bush så ser Obama kriget i Afghanistan i militära och inte i politiska termer.
Ostensibly, Valenzuela is President Obama’s new point man on Latin America; in reality, that job looks to be under the control of Republicans in Congress and conservatives inside Obama’s own diplomatic corps. In fact, when it comes to U.S. policy in Latin America — as events this week in Honduras suggest — it’s often hard to tell if George W. Bush isn’t still President.
Afghanistan, Latinamerika, Mellanöstern. Obama pratar förändringar men följer troget i George Bushs fotspår. Men här kommer det bisarra. Trots att inte ens Sherlock Holmes idag skulle kunna se någon egentlig skillnad mellan Obamas och Bushs utrikespolitik så får Obama Nobels fredspris och han fortsätter att vara oerhört populär. Precis som i Oscar Wildes berömda roman The Picture of Dorian Gray så kommer Obama alltid att förbli den liberale och vältalige fredssträvaren. Mannen som alla kvinnor vill sluta i sin famn och alla män bli bästis med.
Men precis som med Doran Gray och så börjar Obamas kortsynthet taktiska finter och cynism att återspeglas i det skrämmande porträttet av Obama ovan.
En hänsynslös politisk taktiker som inte tvekar ett ögonblick att missleda sina väljare, att vända kappan efter vinden, att följa i president Bushs fotsteg efter att först ha blivit vald för att han var den ende av presidentkandidaterna som lovade en klar brytning med Bushs och de neokonservativas politik.
Förhoppningsvis kommer allt ler människor med tiden att inse att Lincoln hade rätt： “You may fool all the people some of the time, you can even fool some of the people all of the time, but not even Obama can fool all of the people all the time.”
[tags]President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik[/tags]
Han är en framstående författare; han vill förnya sitt lands politik och sedan, genom ett under så blir han sitt lands president.
Vi talar om den allmänt beundrade Václav Havel, den intellektuelle dissidenten som ersatte Gustáv Husák efter kommunismens fall.
Är Obama, som också han är en allmänt erkänd författare och intellektuell som blev president, USA:s Václav Havel mot George Bushs Gustáv Husák?
Eller är Obama kanske USA:s de Gaulle, mannen som insåg att Frankrike aldrig skulle kunna behålla sin koloni i Algeriet, och med livet som insats beslöt sig för att evakuera de franska bosättarna och ge Algerierna sin frihet?
Eller är Obama en ny president Kennedy som representerar den generationsväxling som USA så desperat behöver?
Svaret är，som så ofta i historien, att Obama inte liknar någon av dessa män, men att kontrasterna mellan honom och de andra trots det är intressanta.
Václav Havel representerade en klar brytning med Gustáv Husák och den gamla regimen. Men Obama har vägrat att bryta med George Bush, med republikanerna och med Ancien régime. Obama vill bygga broar, han vill förena, han vill alltid, vad som än händer, stå med en fot i vardera läger och resultatet blir att den gamla regimen lever kvar.
Hade Obama fötts i Tjeckoslovakien är det svårt att tro att han hade blivit dissident och hade han trots det blivit president efter kommunismens fall så hade han som värdekonservativ emotionellt och intellektuellt aldrig kunnat bryta med det gamla. Han hade försökt skapa en ny syntes med sig själv som högste förkunnare.
de Gaulle, den gamle generalen och statsmannen, visade att han hade lärt sig av sin långa karriär genom att 1962 dra tillbaks de franska bosättarna, de s.k. Pied Noir, från Algeriet och ge landet dess frihet.
När Obama ställs inför en liknande situation i Afghanistan så visar att han sig helt saknar de Gaulles statsmannaskap. Istället för att utan omsvep ge afghanerna dess frihet efter åtta år av amerikansk ockupation, så anammar han istället den franska arméns smutsiga anti-terroristmetoder i Algeriet för att slå ner den afghanska motståndsrörelsen.
Václav Havel och de Gaulle var stora män främst för att dom inte tänkte kortsiktigt taktiskt. Idag anammar Barack Obama förbluffande nog president Bushs Krig mot Terrorismen som sitt eget krig. Hans medarbetare t.o.m. säger inför kongressen att man använde president Bushs “surge” metoder i Afganistan som om det vore något positivt.
Obama kom till makten genom att utmåla sig som ett mellanting mellan Václav Havel, Jack Kennedy och Charles de Gaulle. Den intellektuella författaren, krigsmotståndaren och generationsförnyaren.
Men det visar sig idag bara ha varit en mask. Den verkligen Obama är en gudabenådad talare, men samtidigt en politisk taktiker helt utan visioner. Han lovar palestinierna deras frihet men svänger sen upp bakom ockupationsmakten Israel och dess egna Pied Noir. Han lovar fred men svänger plötsligt 180 grader, axlar president Bushs Krig mot Terrorismen och startar en storoffensiv i det sönderslagna Afhganistan.
Obama kan inte se skogen för träden, kan inte fatta strategiska utan enbart kortsiktigt taktiska beslut.
Vilket är orsaken till att han, som det nu ser ut, kommer att gå till historien som en fotnot till president George Bush istället för som den historiske nyskapare som många trodde att han skulle bli.
[tags]President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik,Václav Havel [/tags]
President Obamas beslut att gå emot demokraterna och med republikanerna med sin kostsamma storoffensiv i Afghanistan kommer att få förödande konsekvenser för demokraterna och kommer antagligen att tvinga Obama att söka stöd hos republikanerna.
Orsaken är att Obama genom att satsa miljardbelopp på kriget i Afghanistan drar mattan från under demokraterna som måste möta väljarna nästa år. Eftersom miljarder nu går till Afghanistan så blir det inte mycket pengar över till USA:s fattiga eller till alla de andra djupa sociala problemen här i USA. Det kommer att ge republikanerna ammunition i nästa års kongressval. Ett val som Obama inte behöver oroa sig över eftersom han kommer att sitta i ytterligare tre år.
President Obama’s decision to send more troops to Afghanistan over the objections of fellow Democrats on Capitol Hill is straining a relationship already struggling under the weight of an administration agenda that some Democratic lawmakers fear is placing them in a politically vulnerable position. The result has been a subtle shift in which Democrats in Congress are becoming less deferential to the White House, making clear that Mr. Obama will not always be able to count on them to fall into line and highlighting how Mr. Obama’s expansive ambitions are running up against political realities.
Att säga att det jäser bland demokraterna är inte riktigt, demokraterna är förfärade, förbannade och ursinniga på Obamas själviska svek.
Resultatet kommer att bli att Obama inte längre kan räkna på demokraterna, som inte kan förhindra honom från att fortsätta president Bushs krig, men vad det kan göra är att sluta samarbeta med honom i allt som inte ligger i deras eget intresse.
Obamas historiska klavertramp kommer att kosta honom hans andra presidentperiod och kanske mycket mer än det, förmågan att få något egentligt gjort under de närmaste tre åren, som allmän sjukförsäkring.
Precis som George Bush så har han valt krig och får nu leva med sitt beslut.
[tags] President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik [/tags]
När jag skriver om hur det amerikanska imperiet, det största och mäktigaste världen någonsin har skådat, nu backar och förlorar inflytande världen över så anklagas jag vanligtvis för USA-hat.
Men jag är långtifrån ensam att ha den här åsikten. Newsweeks amerikanska upplaga har en stort uppslagen omslagsartikel skriven av den kände engelsk-amerikanska Harvard-historikern Niall Fergusson med den provocerande titeln: An Empire at Risk.
… if the United States succumbs to a fiscal crisis, as an increasing number of economic experts fear it may, then the entire balance of global economic power could shift. Military experts talk as if the president’s decision about whether to send an additional 40,000 troops to Afghanistan is a make-or-break moment.
In reality, his indecision about the deficit could matter much more for the country’s long-term national security. Call the United States what you like—superpower, hegemon, or empire—but its ability to manage its finances is closely tied to its ability to remain the predominant global military power.
En av orsakerna till att USA:s fall mycket väl kan bli snabbare än de flesta anar är att USA idag inte längre har den politiska viljan att lösa sina egna allt allvarligare inrikespolitiska problem. Washington är lamslaget, demokraterna är inte starka nog att driva igenom sitt program.
Lägg till det att man har precis samma situation i många delstater, däribland Kalifornien så behövs det inte speciellt står logisk slutledningsförmåga för att inse att USA idag inte längre sätter världens agenda. Det är inte USA som har lösningarna. USA är en del av problemet.
Man kan t.ex. inte ens lösa de enklaste problem som för länge sen har lösts i EU, som allmän sjukförsäkring.
Läs Niall Ferguson mycket intressanta artikel.
USA kommer givetvis att fortsätta att spela en viktig roll i värden, men dess stormaktsställning, som den här bloggen har förutsagt de senaste fem åren, är definitivt i dalande.
Om det är en positiv eller negativ utveckling får framtiden utvisa.
[tags]Niall Fergusson, USA som stormakt, stormakten USA, President Obama, Barack Obama, Vita Huset, Breaking News, Political News, White House, Joe Biden, Rahm Emanuel, Vita Huset, Obamas Budget, Obama Budget, Amerikansk Politik[/tags]
Allt fler amerikanska observatörer börjar nu få upp ögonen för Obamas katastrofalt amatörmässiga utrikespolitik.
USA och världen har förundrat sett på medan Obama har lidit kval vecka ut och vecka in utan att kunnat bestämma sig för vad han skall ta sig till i Afghanistan.
James L Jones. Lång men lat.
Problemet, som New York Times skriver i ledare i helgen är att Obamaföredrar att göra allt själv och strunta i Hillary Clintons UD och låta sina diplomatiskt oerfarna närmaste medarbetare i Vita Huset som Rahm Emanuel sköta utrikespolitiken Editorial – Diplomacy 101 – NYTimes.com
Försvarsminister Robert Gates, USA:s verklige utrikesminister.
Obama kan inte delegera beslut till andra, han vill fatta alla beslut själv. Som alla advokater är han mycket bra på att lyssna men han saknar varje form av exekutiv erfarenhet och kan inte fatta beslut så ingenting blir gjort.
Obamas Kina och Asien-resa får svidande kritik av Leslie Gelb som var Assistant Secretary of State i Carteradministrationen och därför bör vara positivt inställd till Obama: Amateur Hour at the White House
First, the trip’s limited value per day of presidential effort suggests a disturbing amateurishness in managing America’s power. On top of the inexcusably clumsy review of Afghan policy and the fumbling of Mideast negotiations, the message for Mr. Obama should be clear: He should stare hard at the skills of his foreign-policy team and, more so, at his own dominant role in decision-making. Something is awry somewhere, and he’s got to fix it.
Afghanistan. Mellanöstern, Kina och Asien, Obama snubblar, kan inte fatta beslut, snubblar och snubblar igen.
Mellanöstern visar hur katastrofalt inkompetent president Obama har varit: Diplomacy 101
Peacemaking takes strategic skill. But we see no sign that President Obama and Mr. Mitchell were thinking more than one move down the board. The president went public with his demand for a full freeze on settlements before securing Israel’s commitment. And he and his aides apparently had no plan for what they would do if Prime Minister Benjamin Netanyahu said no.
… we are told that Mr. Obama relied more on the judgment of his political advisers — specifically his chief of staff, Rahm Emanuel — than of his Mideast specialists.)
The price a president pays for failing to delegate is that he cannot do everything. Mr Obama’s biggest flop to date was the stillbirth of his plan to make Israel freeze all settlement on the West Bank and the Saudis offer better relations with the Jewish state. He put a lot of work into a big speech in Cairo but a visit to the Saudi king was underprepared and he never visited Israel at all. Elliott Abrams, deputy national security adviser for the region under Mr Bush, claims that governments in the region no longer know who is in charge—the president, Mrs Clinton, Mr Mitchell, Mr Jones or Dennis Ross, a Middle East veteran recently brought into the NSC.
För att ytterligare förvärra situationen så har Hillary Clinton visat sig vara lika lösmynt och odisciplinerad som chef och Obamas säkerhetspolitiske rådgivare general James L. Jones anses allmänt vara mycket svag i sitt ämbete.
USA befinner sig nu i en oerhört allvarlig situation. Obama har stängt in sig i sin egen Bush-liknande bunker, omgärdad av en liten grupp lojala men okunniga medarbetare.
Vad som gör situationen så allvarlig är att busar som Irans Ahmedinejad klart kan se att han behöver vara rädd för Obama som inte ens kan kontrollera en liten struntbuse som Israels Netanyahu.
I varje ny administration i Washington tar det alltid ett tag innan man vet vem som är stark, vem som är svag och vem som kommer att dominera den amerikanska utrikespolitiken. Under Bush var det Cheney och Rumsfeldt som i praktiken förde USA:s utrikespolitik medan Colin Powell fick stryka på foten.
I Obamas Washington är det den helt ineffektive och okunnige Obama och försvarsminister Robert Gates som sköter politiken. Resultatet är att på områden som Gates inte är inblandad i, som Mellanöstern, så har Obama nu misskött politiken så att hela läget har destabiliserats och krig hotar, helt i onödan.
Och även i Afghanistan verkar det inte som om Obama ens förstår vad det är han har gett sig in på med sin nya storoffensiv.
Obamas instinkt att lägga sig platt vid första motstånd, vare sig det är general MacChrystal i Afghanistan, Kinas Hu Jin-tau eller en Netanyahu, har gått så långt som till en föga uppmärksammad episod med påven i Vatikanen som vägrade att acceptera hela tre av Obamas kandidater till ambassadör, den ena efter den andra, inklusive Caroline Kennedy. Obama och givetvis Hillary Clinton, lade sig platt och utsåg till sist en Vatikan-trogen abortmotståndare och katolik.
Om Obama är rädd för påven så finns det inte mycket hopp för USA och världen.
Kinas Hu Jintao vet nu precis som Netanyahu och Ahmedinejad att dom inte behöver vara rädda för Obama-regeringen som mest av allt liknar Jönssonligan. Och det kan komma att bli mycket farligt inte bara för USA utan för hela världen.
Obama erövraren. Fredspristagaren och hans soldater.
